http://heimskringla.no/index.php?action=history&feed=atom&title=BergkonungenBergkonungen - Revisjonshistorikk2026-07-06T23:16:43ZRevisjonshistorikk for denne sidenMediaWiki 1.34.0http://heimskringla.no/index.php?title=Bergkonungen&diff=41451&oldid=prevCarsten: Bergkonungen2017-05-25T06:43:54Z<p>Bergkonungen</p>
<p><b>Ny side</b></p><div>{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"<br />
|- style="background-color:#e9e9e9" <br />
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk<br />
|-<br />
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Bergkonungen]] !! <br />
|-<br />
|}<br />
<br />
<br />
[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]<br />
<br />
<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''<br />
<br />
<br><big><big>'''29. Bergkonungen'''</big></big><br />
<br />
<br />
'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]<br />
</center><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
::1. Stolts Margareta hade en fader så rik — <br />
:::Tiden görs mig så lång — <br />
::Och han var en konung öfver sju kungarik. <br />
:::Men jag vet, att sorgen är tung. <br />
<br />
<br />
::2. Till henne så friade grefvarne två, <br />
::Men ingen så ville hon hafva ändå. <br />
<br />
<br />
::3. Till henne så friade förstarne fem, <br />
::Och ingen ville hon hafva utaf dem. <br />
<br />
<br />
::4. Till henne så friade konungar sju, <br />
::Men ingen så ville hon hafva ännu. <br />
<br />
<br />
::5. Och bergakungen frågade sin moder om råd, <br />
::Allt huru han skulle stolts Margareta få. <br />
<br />
<br />
::6. »Och huru mycket vill du gifva åt mig, <br />
::Att hon sjelf skull' komma i berget till dig?» <br />
<br />
<br />
::7. »Dig skulle jag gifva det rödaste gull, <br />
::Och alla dina kistor med penningar full'.» <br />
<br />
<br />
::8. En söndagsmorgon då hände det så, <br />
::Stolts Margareta skulle till kyrkan sig gå. <br />
<br />
<br />
::9. Och allt som hon gick och allt som hon står, <br />
::Allt närmare kom hon, der höga berget låg. <br />
<br />
<br />
::10. Så gångar hon sig det berget omkring, <br />
::Så öppnas en dörr, och der går hon in. <br />
<br />
<br />
::11. Stolts Margareta in genom bergadörrn steg, <br />
::Och bergakungen henne med blida ögon neg. <br />
<br />
<br />
::12. Så tog han den jungfrun uppå sina knän, <br />
::Och tog de gullringar och fäste henne med. <br />
<br />
<br />
::13. Så tog han den jungfrun allt uti sin famn, <br />
::Gaf henne gullkrona och drottningenamn. <br />
<br />
<br />
::14. Så var hon i berget i åtta runda år, <br />
::Der födde hon två söner och en dotter så båld. <br />
<br />
<br />
::15. När hon der hade varit uti de åtta år, <br />
::Så ville hon gå hem till sin kära moders gård. <br />
<br />
<br />
::16. Och bergakungen talte till småsvenner två: <br />
::»I spännen för karmen de gängare grå!»<br />
<br />
<br />
::17. Och Margareta ut genom bergadörren steg, <br />
::Och hennes små barn de gräto dervid. <br />
<br />
<br />
::18. Och bergakungen tog henne uti sin famn, <br />
::Så lyfter han henne i förgyllande karm. <br />
<br />
<br />
::19. Och hör du, smådräng, hvad jag dig säga må: <br />
::Nu skall du föra henne uppå sin moders gård!» <br />
<br />
<br />
::20. Stolts Margareta in genom dörren steg, <br />
::Och hennes moder henne med ögonen neg. <br />
<br />
<br />
::21. »Och hvar har du varit så länge?» — <br />
::»Jag har varit i de blomsterengder!» <br />
<br />
<br />
::22. »Hvad är det för en hufva, du bär på ditt hår, <br />
::Lika som qvinnor och mödrar plä' gå.» <br />
<br />
<br />
::23. »Väl må jag bära hufva på hufvudet mitt, <br />
::Mig bergakungen har båd' fästat och vigt.» <br />
<br />
<br />
::24. »I berget har jag varit uti de åtta år, <br />
::Der hafver jag två söner och en dotter så båld.» <br />
<br />
<br />
::25. »Der hafver jag två söner och en dotter så båld, <br />
::Den yppersta jungfrun i verlden månde gå.» <br />
<br />
<br />
::26. »Och hör du, stolts Margareta, hvad jag må säga dig: <br />
::Får jag dig följa hem och se barnena din?» <br />
<br />
<br />
::27. Och bergakungen in genom dörren nu steg, <br />
::Och Margareta föll till jorden dervid. <br />
<br />
<br />
::28. »Och står du nu här och klagar öfver mig: <br />
::Kom du icke sjelf uti berget in till mig?» <br />
<br />
<br />
::29. »Och står du nu här och klagar din nöd, <br />
::Kom du icke sjelfver in igenom min dörr? <br />
<br />
<br />
::30. Bergkonungen slog henne på rosende kind: <br />
::»Och packa dig i berget till små barnen din!» <br />
<br />
<br />
::31. Bergkonungen slog henne med hopvriden rot: <br />
::»Och packa dig till berget, och det skall gå fort!» <br />
<br />
<br />
::32. Och bergakungen tog henne uti sin famn, <br />
::Så lyfte han henne i förgyllande karm. <br />
<br />
<br />
::33. »Och hör du, min smådräng, hvad jag dig säga må: <br />
::Nu skall du föra henne allt uppå min gård!»<br />
<br />
<br />
::34. Stolts Margareta in genom bergadörren steg, <br />
::Och hennes små barn de gladdes dervid. <br />
<br />
<br />
::35. »Det är inte värdt, I gladas öfver mig, <br />
::Krist gifve, jag aldrig vore moder åt er!» <br />
<br />
<br />
::36. Den ena bar fram en förgyllande stol: <br />
::»Och hvilen er här, min sorgbundna morl» <br />
<br />
<br />
::37. Den ena bar fram det påfylda horn, <br />
::Den andra la' deri ett förgyllande korn. <br />
<br />
<br />
::38. Den första dryck hon drack af det horn, <br />
::Så glömde hon bort både himmel och jord. <br />
<br />
<br />
::39. Den andra dryck hon drack af det horn, <br />
::Så glömde hon bort både Gud och hans ord. <br />
<br />
<br />
::40. Den tredje dryck hon drack af det horn, <br />
::Så glömde hon bort både syster och bror. <br />
<br />
<br />
::41. Så glömde hon bort både syster och bror — <br />
:::Tiden görs mig lång — <br />
::Men aldrig glömde hon sin sorgbundna mor. <br />
:::Men jag vet, att sorgen är tung.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]<br />
[[Kategori:Folklore]]<br />
[[Kategori:Tekster på svensk]]<br />
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]<br />
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]</div>Carsten