Den Höges Sång (PAG) - Revisjonshistorikk

Carsten på 3. jul. 2022 kl. 08:41

2022-07-03T08:41:19Z

Carsten på 4. feb. 2021 kl. 12:44

2021-02-04T12:44:02Z

Carsten på 15. jan. 2019 kl. 20:04

2019-01-15T20:04:04Z

Jesper på 7. mai 2016 kl. 15:37

2016-05-07T15:37:26Z

Jesper på 27. mar. 2014 kl. 20:51

2014-03-27T20:51:32Z

JJ.Sandal på 25. des. 2013 kl. 08:01

2013-12-25T08:01:46Z

JJ.Sandal på 25. des. 2013 kl. 07:57

2013-12-25T07:57:18Z

Jesper på 22. des. 2013 kl. 13:46

2013-12-22T13:46:16Z

Carsten på 12. okt. 2013 kl. 17:53

2013-10-12T17:53:24Z

Carsten på 5. sep. 2013 kl. 21:45

2013-09-05T21:45:21Z

@@ Linje 13: / Linje 13: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Runatalo þattur Oþins]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Odins höga sånger (AAA)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Af Håvamål (C. A. E. Jessen)]] !!  !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Af Håvamål (C. A. E. Jessen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Den Höges sång (KL)]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Den Højes Sang (F.W.Horn)]] !!  !!

@@ Linje 5: / Linje 5: @@
 ! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Hávamál]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Håvamål]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Den Højes Tale]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Den Höges sång]] !! [[Fil:Faeroysk.gif|32px|link=Nökur örindi úr »Hávamáli« (gamalt eddukvæði)]]
 |-
-!  !!  !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Den Høies ord (Hǫ́vamǫ́l)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Havamál]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Håvamål (Den Höges sånger)]] !!
+!  !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Hávam&#491;&#769;l]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Den Høies ord (Hǫ́vamǫ́l)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Havamál]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Håvamål (Den Höges sånger)]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Havi-Maal]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Den höges ord (NFS)]] !!

@@ Linje 28: / Linje 28: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Vers af Havamaal]] !!  !!
 |-
 |}

@@ Linje 3: / Linje 3: @@
 !align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
 |-
-! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Hávamál]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Håvamål]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Den Højes Tale]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Den Höges sång]] !!
+! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Hávamál]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Håvamål]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Den Højes Tale]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Den Höges sång]] !! [[Fil:Faeroysk.gif|32px|link=Nökur örindi úr »Hávamáli« (gamalt eddukvæði)]]
 |-
 !  !!  !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Den Høies ord (Hǫ́vamǫ́l)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Havamál]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Håvamål (Den Höges sånger)]] !!

@@ Linje 26: / Linje 26: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Rune-Capitlet (B.C.Sandvig)]] !!  !!
 |-
 |}

@@ Linje 1 483: / Linje 1 483: @@
 <br>'''''Visan 2.'''''
 <br>Uti förra upplagan var senare hälften af denna visa återgifven på följande sätt:
 <blockquote>''Oroligt brådskar''
 <br>han, ''som vid andras dörrpost''
-<br>''skall sin framgång fresta.''</blockquote>
+<br>''skall sin framgång fresta.''
-<br>Denna tolkning var fotad på de flesta kommentatorers förklaring af originalets ord »â bröndum». Sedermera har emellertid prof. Richert gifvit förslag till en ny tolkning, som ordagrant måhända skulle lyda:
+</blockquote>
 <blockquote>''Mycket är han bråd,''
 <br>''som å bränder skall''
-<br>''fresta framgång sin.''</blockquote>
+<br>''fresta framgång sin.''
-<br>I texten har emellertid gifvits en tolkning, som, ehuru friare, torde än bättre återgifva uttryckets verkliga andemening.
+</blockquote>
 <br>
 <br>Märkas bör äfven det härigenom uppkomna sambandet mellan denna visa, som säger, att främlingen är »het» (af oro), och följande, som säger, att han dock tarfvar »värme».
@@ Linje 1 546: / Linje 1 554: @@
 <br>
 <br>'''''Visan 107.'''''
 <blockquote>''Af den lyckligt vunna''
-<br>''jag med lust njutit.''</blockquote>
+<blockquote>
-<br>Prof. Richert säger, uti sin i noten till Sången om Allvis, visan 5, omtalade skrift, om detta ställe bland annat följande: <blockquote>»Framställningen af episoden om Odins färd till Suttung och förvärfvandet af skaldemjödet med tillhjälp af Suttungs dotter Gunnlöd (v. 104 - 110) är från början till slut hållen i en ton, som ger till känna, att Odin tänkts såsom en förälskad friare, hvilken, efter att lyckligt hafva öfvervunnit alla de på giljarfärden mötande hindren, slutligen kommer i besittning af sin brud och med henne firar högtidligt bröllop i jätten Suttungs salar. Det finnes efter vår uppfattning ett mycket rikare innehåll i de nämda verserna, än man varit van att i dem se, och hela skildringen är långt mer poetisk, liflig och målande, än den hittills synes hafva uppfattats.»</blockquote>
+''Af den lyckligt vunna''
-<br>Prof. Richert genomgår vidare de hit hörande visorna och ådagalägger, huruledes samtliga i dem förekommande uttryck äro att härleda från termer rörande äktenskaps ingående.
+<br>''jag med lust njutit.''
 <br>Så gifves af ofvan anförda rader följande utförligare tolkning: »Af den lyckligt (i en lycklig stund) äktade eller egentligen köpta skönheten har jag lyckligt (till min lycka, med lycklig utgång) njutit.»
 <br>
@@ Linje 1 563: / Linje 1 580: @@
 <br>'''''Visan 110.'''''
 <br>Denna visa kan svårligen innehålla Odins egna ord. Simrock och Svend Grundtvig förmoda, att visan är ett tillägg från den kristna tiden; Finn Magnusen och Dietrich mena åter, att orden äro lagda i rimtursarnes mun, hvilket senare synes vara en fullt tillfredsställande förklaring.
 <blockquote>''Odin aflagt''
-<br>''ed på ring,'' </blockquote>
+<blockquote>
-d. v. s. äktenskapsed. Med anledning af detta ställe yttrar prof. Richert i ofvan antydda skrift: <blockquote>»Vi finna här ett fullständigt motstycke till den i Trymskvädet framstälda myten om Tors färd till Jättehem. I likhet med Tor begifver sig Odin af till jättarnes verld, för att där uppsöka och sätta sig i besittning af ett för honom och alla gudarne öfver måttan vigtigt ting. Målet för Odins färd är '''skaldemjödet''', som är att likställa med '''hammaren''' i den förra myten. För att nå sitt mål begagnar han sig på samma sätt som Tor af listen att träda i äkta förbindelse med jätteafkomman. Under det att Tor spelat rolen af brud, uppträder emellertid Odin här såsom brudgum. Till festens firande och den äkta förbindelsens beseglande frambäres här skaldemjödet och där hammaren. Båda gudame sätta sig i besittning af det efterlängtade föremålet, hvars framlockande just varit målet för deras sträfvan och den på förhand beräknade slutscenen i deras utomordentliga uppträdande. Tillfälle till jämförelse erbjuder sig äfven mellan det snöpliga slut på den efterhängsna jättekvinnans enträgenhet, hvars skildring bildar afslutningen af Trymskvädet:
+''Odin aflagt''
 <br><br>''Slag fick hon på slag,''
 <br>''men slantar inga,''
@@ Linje 1 578: / Linje 1 602: @@
 <br><br>''han lemnat''
 <br>''Gunnlöd uti gråt. ''
-<br><br>I fråga om den här berörda föreningen mellan gudarnes och jättarnes slägt må för öfrigt erinras om Njärds förbindelse med Skade, Frös med Gärd m. fl.»</blockquote>
+<br><br>I fråga om den här berörda föreningen mellan gudarnes och jättarnes slägt må för öfrigt erinras om Njärds förbindelse med Skade, Frös med Gärd m. fl.»
-<br>
+</blockquote>
 '''''Visan 111.'''''
 <br>Bugge säger: »Visorna 1-110 äro lagda omedelbart i Odins mun; i det följande hafva vi däremot en egen inklädnad. Loddfåfne, som är den talande i visan 111, meddelar vid Urds brunn de ord, som till honom äro sagda af Odin i Valhall. — Visan 111 danar således inledningen ej blott till visorna 112 — 137, utan också till visorna 138 — 163. Denna senare flock visor uttalas likaledes till Loddfåfne af Odin i Valhall, hvilket de sista raderna af visan 161 samt visan 163 ådagalägga».

@@ Linje 38: / Linje 38: @@
 <center>[[Bilde:Bort.1.(PAG).jpg|600px]]</center>
-<blockquote><blockquote><blockquote>
 <br>1.
 <br>Träd öfver ingens
@@ Linje 1 462: / Linje 1 464: @@
 <br>Fröjde sig de, som fattat!
 <br>Lycklige de, som lyssnat!
 <center>[[Bilde:Deko.2.(PAG).jpg|500px]]</center>
-<br>
+<big>'''Noter till Den Höges Sång'''</big>
-<blockquote><blockquote><big>'''Noter till Den Höges Sång'''</big>
-<br>
+Ingen af Eddans sånger kan i värde mäta sig med denna såsom urkund för studiet af våra fäders seder, rättsbegrepp och praktiska lefnadsvisdom. Med undantag af de mytologiska episoderna i slutet är nämligen hela dikten en samling af visdomsråd och erfarenhetslärdomar. Åtskilliga af dessa råd och lärdomar äro bygda på hedniska rättsbegrepp, som ej kunna tillfredsställa en kristen tidsålder; men dessa äro dock få i jämförelse med de många, som hvila på en så allmängiltig grund, att de behålla sitt värde för alla tider. Det ena slaget liksom det andra är emellertid ett lefvande uttryck af våra fäders andliga och sedliga ståndpunkt uti den tid, då dessa visdomsregler diktades, eller rättare uti de tidskiften, under hvilka de småningom uppkommo. Studiet af denna sång är således nyckeln till ett rätt förstånd ej blott af de tidsåldrar, som skapat Eddan, utan äfven af dem, som följde efter dessa, närmst naturligtvis af isländarnes sagoålder, men också af de öfriga nordiska folkens äldre utvecklingsskeden och i viss mon äfven af dessa folks nutida skaplynne. Ty så långt har deras utveckling ännu ej fört dem bort från den ursprungliga arten, att ej åtskilligt af deras väsende i gamla dagar ännu skymtar fram.
 <br>
 <br>Man kan indela Den Höges (d. v. s. Odins) Sång i följande afdelningar:
@@ Linje 1 626: / Linje 1 628: @@
 <br>'''''Visan 162.'''''
 <br>Denna adertonde galder, som Odin icke uppenbarar för Loddfåfne, tyckes vara den samma, som han, enligt Sången om Vaftrudne, visorna 54 och 55, sang i örat på den döde Balder. Endast för makansystern har han sagt den samma. Hon är Frigg, jorden, som också känner ödets hemligheter, men enligt Loketrätan, visan 29, kan konsten att tiga med hvad hon vet.
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]

@@ Linje 22: / Linje 22: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Uddrag af Hávamál]] !!  !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Rune-Capitlet (B.C.Sandvig)]] !!  !!