Första kvädet om Sigurd Fåfnesbane (PAG) - Revisjonshistorikk

Carsten på 9. jul. 2022 kl. 08:23

2022-07-09T08:23:17Z

Carsten på 30. mai 2022 kl. 14:41

2022-05-30T14:41:04Z

Jesper på 23. mar. 2021 kl. 16:53

2021-03-23T16:53:18Z

Carsten på 20. jan. 2019 kl. 12:55

2019-01-20T12:55:24Z

JJ.Sandal på 20. feb. 2016 kl. 13:48

2016-02-20T13:48:42Z

JJ.Sandal på 25. des. 2013 kl. 07:41

2013-12-25T07:41:10Z

JJ.Sandal på 25. des. 2013 kl. 07:40

2013-12-25T07:40:26Z

Jesper på 22. des. 2013 kl. 15:18

2013-12-22T15:18:42Z

Carsten på 12. sep. 2013 kl. 12:37

2013-09-12T12:37:57Z

Iwan på 11. aug. 2013 kl. 12:06

2013-08-11T12:06:34Z

@@ Linje 11: / Linje 11: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Kvad om Sigurd Fofnesbane (F.W.Horn)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Sigurd Fafners bana (AAA)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Sigurd Fafnersbane, første Kvad eller Gripers Spaadom (V.B.Hjort)]] !!  !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Sigurd Fafnersbane, første Kvad eller Gripers Spaadom (V.B.Hjort)]] !!  [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Gripers spådom (KL)]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Gripers spådom (JL)]] !!  !!

@@ Linje 5: / Linje 5: @@
 ! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Grípisspá]]  !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Gripes spådom]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Förste Sang om Sigurd Fåvnesbane eller Gripers Spådom]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Gripers spådom]] !!
 |-
-!  !!  !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link= Gripes spaadom (Gripesspǫ́)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Gripers Spaadom (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Gripers spådom. Första kvädet om Sigurd Fafnersbane (NFS)]] !!
+!  !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Grípissp&#491;&#769;]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link= Gripes spaadom (Gripesspǫ́)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Gripers Spaadom (Olaf Hansen)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Gripers spådom. Första kvädet om Sigurd Fafnersbane (NFS)]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Qvad om Sigurd Fafnersbane (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Första kvädet om Sigurd Fåfnesbane (PAG)]] !!

@@ Linje 12: / Linje 12: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Sigurd Fafnersbane, første Kvad eller Gripers Spaadom (V.B.Hjort)]] !!  !!
 |-
 |}

@@ Linje 10: / Linje 10: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Første Kvad om Sigurd Fofnesbane (F.W.Horn)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Qvädet I. om Sigurd Fafners bana (AAA)]] !!
 |-
 |}

@@ Linje 12: / Linje 12: @@
 |-
 |}
 <center><big>'''[[Edda (P.A.Gödecke)| EDDA]]'''</big><br><big>'''En isländsk samling''' </big><br>'''Folkliga forntidsdikter om Nordens gudar och hjältar'''

@@ Linje 664: / Linje 664: @@
 <br>under solens boning,
 <br>än du, Sigurd! är.”
-<blockquote>
+</blockquote>

@@ Linje 22: / Linje 22: @@
 <center>[[Bilde:Bort.2.(PAG).jpg|600px]]</center>
-<blockquote><blockquote><br>Gripe hette Öilimes son, Hjördis’ broder. Han rådde öfver land och var vittrast bland alle män och därtill spåkunnig. Sigurd red allena och kom till Gripes sal. Lätt var Sigurd att känna igen. Utanför salen kom han i samtal med en man, som hette Geite. Med honom gaf sig Sigurd i samtal och sporde:
-<br>
 <blockquote>
 .
@@ Linje 661: / Linje 664: @@
 <br>under solens boning,
 <br>än du, Sigurd! är.”
 <center>[[Bilde:Deko.4.(PAG).jpg|500px]]</center>
-<br>
+<big>'''Noter till Första kvädet om Sigurd Fåfnesbane eller Gripes spådom.'''</big>
-<blockquote><big>'''Noter till Första kvädet om Sigurd Fåfnesbane eller Gripes spådom.'''</big>
-<br>
+Med detta kväde öppnas den långa rad af eddasånger, i hvilka den yngste af Sigmunds söner, Sigurd, antingen själf omedelbart är hjälten, eller i hvilka åtminstone en eller annan af de med Sigurd genom ödets väfnad sammanlänkade männen eller kvinnorna träder i förgrunden. Liksom ämnet för dessa sånger är det skönaste och mest gripande, som finnes bevaradt i traditionerna från Nordens heroiska tid, så bilda också dessa sånger själfva höjdpunkten af Eddans samtliga hjältedikter. De utgöra emellertid icke något helt, någon efter konstnärlig plan anlagd och genom behandlingens enhet sammanhållen sångcykel, i hvilken berättelsens flod sakta skrider fram såsom i Homeri Odyssé eller i Runebergs Älgskyttar. Långt därifrån! Dessa sånger äro folkdikter, skapade af onämde eller i hvad fall som hälst glömde skalder, öfver ämnen, genom fädernesägnerna kända af hvar man och af ålder kära för slägte efter slägte, såsom innehållande höga förebilder af hvad hela folket i dessa tider aktade såsom rätt och stort eller såsom upplyftande och gripande. Genom det sätt, hvarpå dessa, liksom Eddans öfriga sånger, uppkommit och i århundraden bevarats, innan de förts i penna, är det uppenbart, dels att olika sångräckor kunna hafva uppkommit öfver samma ämne, dels att än här än där bitar kunna hafva utfallit och glömts bort samt därefter kan hända ersatts genom inflickningar, som blott ofullkomligt passat på vederbörliga ställen. Än vidare hafva stycken afskilda räckor, inbördes stridiga mot hvar andra, kunnat i brist på bättre sammanställas och, då motsägelserna blifvit alt för mycket i ögonen fallande, jämkas, vridas och i detaljerna förändras, tills de blifvit någon ting rätt olika med hvad de ursprungligen varit. De här upptagna kvädena öfver Sigurdssägnerna äro en sådan brokig blandning af sånger, som dels fortsätta, dels supplera hvar andra. De äro hvar andra dessutom inbördes högst olika så väl i poetiskt som i kulturhistoriskt värde. Därtill bör märkas, att luckor finnas, hvilka tyda på att hela kväden utfallit och förgätits. Då det sålunda skulle varda svårt eller i det närmaste omöjligt att utan annan ledning än sångerna själfva ratt uppfatta händelsernas gång och den ödesdigra utvecklingen af detta, de stora passionernas sorgespel, lemnas här, framför detta kväde, hvilket, såsom också öfverskriften »Gripes spådom» antyder, utgör ett slags profetia om hvad komma skall, en kort öfverblick af de personer och händelser, som flocka sig kring Sigurd, hjälten, hvilken är Völsungaättens kronskott och högsta fullkomning, och om hvilken Völsungasagan säger, att hans storverk aldrig skola glömmas, och att hans namn skall hogkommas, så länge verlden står. Detaljerna af den här kortfattadt men i sitt sammanhang utförda berättelsen återfinnas till det allra mesta både i Eddans sånger och i Völsungasagan men till somliga delar blott i en dera af dessa urkunder. Som det emellertid skulle blifva alt för omständligt och onödigt vidlyftigt att härifrån hänvisa till ursprunget för hvarje länk i den långa kedjan, upptagas här inga sådana hänvisningar. Det är för läsaren vid hvarje sång mycket lätt att med ledning af denna återblick inse de i sången skildrade händelsernas plats i utvecklingen af det hela.
 <br>
 <br>Hvad själfva Sigurdssägnens ålder och yttersta ursprung beträffar, kunna frågorna därom ännu icke annat än i ytterst allmänna ord besvaras. Alt talar dock för, att denna gripande saga i sina stora grunddrag varit känd af alla de germaniska folken redan i ett mycket tidigt skede af deras utveckling, ja att hon sannolikt följt med dem alt från den tid, då de i ursprunglig enhet ännu innehade de hemvist, från hvilka de, splittrande sig i flera grenar, hafva utvandrat för att på skilda håll söka sig nya bostäder. Man finner nämligen denna Sigurdssaga, om än på mångfaldigt sätt bruten och ändrad, i alla land ända från Island och Färöarna och ned till det inre Tyskland. Och man finner henne både i fornåldriga hjältedikter eller prosaiska sagor och i yngre visor och efterdiktningar, hvadan hon i fullaste mening kan kallas en de germaniska folkens gemensamma urtidsskatt. Två äro emellertid de hufvudgrenar, kring hvilka alla sägnerna flocka sig, den skandinaviska, med Eddans Sigurdssånger och Völsungasagan till sina yppersta urkunder, och den tyska, med Der Nibelunge Not såsom sitt främsta minnesmärke. Olikheterna mellan dessa sägnens grenar äro stora, men slägtskapen och det gemensamma ursprunget äro dock omisskänneliga.
@@ Linje 786: / Linje 788: @@
 <br>'''''Visan 50.'''''
 <br>'''Skola Gjukes söner sina svärd bloda?''' I originalet står ej ordet »sina» utsatt; men att de brukade sina egna svärd, synes dock ligga i meningen. I motsatt fall skulle nämligen utsatts, hvilkens svärd de blodade. Märkligt är emellertid, att i den danska visan om Sivard och Brynild förekommer det draget, att Sivard blott kan falla för sitt eget svärd, och att mördaren därför lånar detta af honom för att kunna fullborda gärningen.
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]

@@ Linje 24: / Linje 24: @@
 <blockquote><blockquote><br>Gripe hette Öilimes son, Hjördis’ broder. Han rådde öfver land och var vittrast bland alle män och därtill spåkunnig. Sigurd red allena och kom till Gripes sal. Lätt var Sigurd att känna igen. Utanför salen kom han i samtal med en man, som hette Geite. Med honom gaf sig Sigurd i samtal och sporde:
 <br>
-<blockquote>1.
+<blockquote>
 <br>“Hvem bor och bygger
 <br>i borgarna dessa?
@@ Linje 679: / Linje 680: @@
 <br>Nu hände det en gång, att Odin, Höne och Loke kommit till den fors, invid hvars brädd Utter blundande satt och åt på en nyss fångad lax. Loke slog då i hjäl Utter, och alla tre gudarne, som tykte sig hafva gjort en lycklig jagt, flådde af honom skinnet samt drogo sedan till Reidinar, för hvilken de visade sin fångst. Då grepo Reidmar och hans folk de tre gudarne samt ålade dem att som dråpsböter fylla utterskinnet med guld och att också utanpå hölja det med rödt guld. Loke sändes nu att skaffa guld till dessa böter och, sedan han fått låna ett nät af Rån, fångade han den gädda, som i själfva verket var dvärgen Andvare. Denne tvangs nu att lemna alt sitt guld ifrån sig. Blott en ring ville han behålla. Men äfven denna tog Loke från honom. Då gick Andvare in i stenen och kvad:
 <br>
-<br><blockquote>»Detta guld,
+<br><blockquote>
 <br>som Gust egt,
 <br>skall tvänne bröders
@@ Linje 686: / Linje 688: @@
 <br>till kamp locka;
 <br>ingen får godt
-<br>af det gods, jag egt».</blockquote>
+<br>af det gods, jag egt».
 <br>Härmed är förbannelsen öfver guldet utsagd, och denna förbannelse är den yttre olyckstråd, som flätar sig genom hela väfnaden af deras öden, som spela med i sagan. Den andra och ur högre synpunkt betydelsefullare är den dämoniska makten af de känslor och lidelser, som fylla samma personers bröst.
 <br>