Jesper på 23. des. 2013 kl. 19:11

2013-12-23T19:11:47Z

Jesper: Fragmenter af det gamla Bjarkamal

2013-01-12T13:10:17Z

Fragmenter af det gamla Bjarkamal

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Bjarkamál]] !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Bjarkemål]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Fragmenter af det gamla Bjarkamal]] !!
|-
! !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Bjarkamál in fornu]] !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Biarkamal hinn gamle (B. C. Sandvig)]] !! !!
|-
! !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det gamle Bjarkemål]] !! !!
|-
|}

<center>'''[[Nordiskt Sago-Bibliothek]]'''

eller

'''[[Fornnordiska sagor|Mythiska och romantiska forntids-sagor]]'''

utgifne af

[[Carl Gustaf Kröningssvärd biografi|C. G. Kröningssvärd]]

''Häradshöfding, Bergs-Fiskal och Ledamot af det'' 
''Kongl. Nordiska Fornskrifts-Sällskapet'' 
''i Köpenhamn.''

Fahlun 
Carl Richard Roselli 
1834

'''N:o III''' 
<big>'''Fragmenter af det gamla Bjarkamal'''</big> </center>

----
''Isländska texten härtill finnes i Membranfragmentet N:o 325 i 4:o för de tvä första stropherne, och för de tre följande i den så kallade'' Codex Regius ''på det stora Kongl. Bibliotheket i Köpenhamn. Fragmenterne äro förut tryckte med Latinsk öfversattning i'' Bartholins ''Antiqvitates Dauicæ, Hafniæ 1689, sid. 178-182, öfversatte på Danska af'' Sandvig ''i Danska Fornsånger, Köbenh. 1779, sid. 11, och på Tyska af'' Herder ''i Sämmtliche Werke der schönen Litteratur, 8 Th. sid. 421; de första stropherne finnas dessutom i alla upplagor af'' Olof den Heliges ''saga i Heims Kringla, och de följande tre i'' Resenii ''och'' Rasks ''upplagor af Snorres Edda''.
----

<blockquote>Dagen är upprunnen, 
Hanens (Tuppens) fjädrar dåna, 
Tid är för svänner 
Sitt arbete börja; 
Vaker, jämt vaker 
Vänner käre! 
Alle I ypperste 
''Adils'' ovänner! 
[[Bilde:Rolf Krakes død.jpg|thumb|right|500px|<center>'''Lorenz Frølich: ''Rolf Krakes død'''''</center>]] 
''Har'' den hårdhändte! 
''Rolf'' bågskytten! 
Ättgode män, 
De der icke flygta; 
Icke till vin jag Er väcker, 
Ej till glam med kvinnor, 
Häldre väcker jag Er till ''Hildes'' 
Lek ([[#Note1|1]]), den hårda. 
 
   *    *    * 
 
Kungen, den gifmilde, 
Gaf kämpar sina 
''Fenjas'' arbete ([[#Note2|2]]), 
''Fafners'' hvilobädd ([[#Note3|3]]), 
''Glasers'' röda löf ([[#Note4|4]]), och 
''Granes'' fagra börda ([[#Note5|5]]); 
''Dröpners'' svettdroppar ([[#Note6|6]]), 
''Grafvitners'' bolster ([[#Note7|7]]). 
 
Drotten utdelte, 
Alla mottogo, 
''Sifs'' hufvudhår ([[#Note8|8]]), 
Handens is ([[#Note9|9]]), och den 
Tvungna ''Otter''-boten ([[#Note10|10]]); 
''Mardallas'' tärar ([[#Note11|11]]), 
Sjöns eld ([[#Note12|12]]) och ''Ides'' 
Ord, de glänsande ([[#Note13|13]]). 
 
Krigaren gladde 
Många bland folket, 
Med ''Thjasses'' arfdel ([[#Note14|14]]) 
Prydda vi gingo; 
''Rins'' röda malm ([[#Note15|15]]), och 
''Niflungars'' trät’frö ([[#Note16|16]]), 
Skänkte den stridsdjerfve 
Höfdingen åt de tappre. 
 
   *    *    * 
 
Så, skall jag honom kvälja (pina), 
Som den svartbrune 
Skogsbjörnens ovän, 
Väggarnes åbo ([[#Note17|17]]). 
 
   *    *    * 
 
På jordens hår ([[#Note18|18]]) är fallen 
''Rolf'' den högmodige. 

'''Upplysningar och Anmärkningar''' (▲ = tillbaka till texten):

<ol start="1">
<li>''Hild'' var en bland Valkyriorna eller Strids-Gudinnorna. Derför är ''Hildes'' lek en omskrifning eller poetisk bild af striden. [[#1|▲]]</li>
<li>Betyder, likasom ''Frodes'' mjöl, guldet, och härleder sig frän mythen, att trälinnorna ''Fenja'' och ''Menja'' malde guld åt Konung ''Frode'' i Dannemark, på den kvarn som kallades ''Grotte''. Skalda, Stockh. 1819, Cap. 43. [[#2|▲]]</li>
<li>''Fafner'' låg på Gnita-heden i en orms skepnad, på det guld, som Asarne ''Odin, Loke'' och ''Häner'' hade måst lemna i bot för ''Reidmars'' son ''Otter'', som de ihjälslagit, hvaraf ''Otters'' broder ''Fafner'', genom ''Reidmars'' dråp, sedan blef egare. Derför kallas guldet, ''Fafners'' eller Ormens — Ormarnes dun, bolster, läger, bädd, o. s. v. Skalda, Cap. 39 och 40. [[#3|▲]]</li>
<li>I Asgård står framför Walhalls dörrar en lund, som kallas ''Glaser'', hvars löf är rödt guld. Skalda, Cap. 34. [[#4|▲]]</li>
<li>Sedan ''Sigurd'' (se ''Völsunga''-sagan) hade öfvervunnit ''Fafner'', bortförde han dennes guld på sin häst ''Grane'', hvadan det blef kalladt ''Granes'' börda. Skalda, Cap. 4. [[#5|▲]]</li>
<li>Af guldringen ''Dröpner (Draupner)'' som Odin fick af Dvärgen ''Brock'', dröp hvar nionde natt åtta lika så tunga guldringar, som benämnas med ''Dröpners'' svett eller droppar. Skalda, Cap. 35. [[#6|▲]]</li>
<li>''Grafvitner'' var en af de ormar som mythologien omnämner. Med hans bädd eller bolster betecknas äfven guldet. [[#7|▲]]</li>
<li>''Loke'' hade gjort ''Sif, Thors'' maka, det spratt, att klippa af henne allt håret; men när ''Thor'' blef detta varse, grep han ''Loke'' och hotade att krossa hvart ben i honom, så att han måste med ed lofva, att förmå svartalferne, att göra ''Sif'' hår af guld, som kunde växa likasom naturligt hår. ''Loke'' for då bort till några dvärgar, hvilka kallades ''Ivaldes'' söner. Dessa gjorde nu håret och tillika skeppet Skidbladner och spjutet Gugner, som ''Odin'' äger. Skalda, Cap. 35. [[#8|▲]]</li>
<li>Guldet kallas handens, handledens eller armens eld, i anseende till dess röda farg och dess bruk såsom finger- eller arm-ringar; derför benämnes silfret här, i anseende till dess hvita färg, för handens is. [[#9|▲]]</li>
<li>Den bot i guld, som Asarne måste lemna för ''Reidmars'' son ''Otter''. Se Uppl. 3. [[#10|▲]]</li>
<li>''Freyas'', eller, som hon här kallas, ''Mardallas (Mardöls)'', man hette ''Od''. Han for långväga bort. ''Freya'' gråter öfver hans frånvaro, och hennes tårar äro rödt guld. Gylfaginning, Stockh. 1819, Cap. 35. [[#11|▲]]</li>
<li>''Äger'' blef bjuden på gästabud till Asgård, och när han var färdig att resa hem, så bjöd han ''Odin'' och alla Asarne till sig trenne månader derefter. I denna färd deltog först ''Odin'' och ''Njörd, Frey, Tyr, Brage, Vidar, Loke''; sedermera Asynjorna ''Frigg, Freya, Gefion, Skade, Idun'' och ''Sif. Thor'' var icke med der, ty han hade rest österut att dräpa troll. Och när Gudarne hade satt sig i sina säten, lat ''Äger'' bära in på salsgolfvet skinande guld, hvilket upplyste salen såsom eld, likasom svärden i Walhall tjenade till eld. Derför kallas guldet ''Ägers'', hafvets, sjöns, flodens eld, ljus eller glans. Skalda, Cap. 34. [[#12|▲]]</li>
<li>Då Jättarne ''Thiasse, Ide'' och ''Gang'' skiftade arf efter deras fader ''Olvald'', mätte de guldet, derigenom att de togo hvarje gång så mycket i munnen, som de kunde kvarhålla der. Derifrån komma benämningarne Jättarnes glänsande ord, uttryck eller tal, och ''Thiasses'' arfskifte, arfdel. Gylfaginning, Cap. 56. [[#13|▲]]</li>
<li>Se föregående upplysning. [[#14|▲]]</li>
<li>Niflunga-Konungarne ''Gunnar'' och ''Högne'', gömde, innan de foro till Konung ''Atle'' på gästabud, allt det guld, som tillhörde ''Fafners'' arf, i Rhenfloden, och har man aldrig sedermera kunnat återfinna detsamma. Skalda, Cap. 4. [[#15|▲]]</li>
<li>Det guld, som ''Sigurd'' bortförde efter ''Fafners'' dråp, blef länge ett tvisteämne i ''Niflungarnes'' slägt, hvarom ''Völsunga''-sagan, Cap. 14 och följande, lemnar omständlig berättelse. [[#16|▲]]</li>
<li>Det är en Mus eller Råtta. [[#17|▲]]</li>
<li>Betecknar gräset, äfven å jorden växande blomster. [[#18|▲]]</li>
</ol>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Dróttkvæði og Rímur]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:C. G. Kröningssvärd]]

@@ Linje 44: / Linje 44: @@
-<blockquote>Dagen är upprunnen,<br>
+<blockquote>
 Hanens (Tuppens) fjädrar dåna,<br>
 Tid är för svänner<br>

Fragmenter af det gamla Bjarkamal - Revisjonshistorikk

Jesper på 23. des. 2013 kl. 19:11

Jesper: Fragmenter af det gamla Bjarkamal