Linje 137:

−

Rügen var ju vid tiden för de av Saxo skildrade händelserna bebott av vender. Den avsevärda skillnad i kulturnivå, som bör ha funnits mellan dessa vender och svearna, förklarar väl, att de förras gudabilder i några ovan uteslutna partier av Saxos skildring te sig vida groteskare än vad de senares voro enligt Adam. Rügenbornas månghövdade beläten påminna om negerkonst; deras krigsgud kunde icke, som Odens (Wodans) bild i Uppsala av Adam, jämföras med antikens framställningar av Mars.  

+

[[Fil:HU Fig 5.jpg|thumb|250px|''Fig. 5. Klockstapel vid Häverö kyrka, Uppland. Sveriges Kyrkor, Uppl. II: 1. fig. 5.'']]Rügen var ju vid tiden för de av Saxo skildrade händelserna bebott av vender. Den avsevärda skillnad i kulturnivå, som bör ha funnits mellan dessa vender och svearna, förklarar väl, att de förras gudabilder i några ovan uteslutna partier av Saxos skildring te sig vida groteskare än vad de senares voro enligt Adam. Rügenbornas månghövdade beläten påminna om negerkonst; deras krigsgud kunde icke, som Odens (Wodans) bild i Uppsala av Adam, jämföras med antikens framställningar av Mars.  

−

[[Fil:HU Fig 5.jpg|thumb|200px|''Fig. 5. Klockstapel vid Häverö kyrka, Uppland. Sveriges Kyrkor, Uppl. II: 1. fig. 5.'']]I och för sig äro alltså Rügentemplen inga lämpliga utgångspunkter, om vi för tanken vilja rekonstruera Uppsalatemplet. Men de vinna i intresse så snart vi observera, i huru hög grad de måste ha till sina huvuddrag motsvarat våra gammaldags nordiska klockstaplar.  

+

I och för sig äro alltså Rügentemplen inga lämpliga utgångspunkter, om vi för tanken vilja rekonstruera Uppsalatemplet. Men de vinna i intresse så snart vi observera, i huru hög grad de måste ha till sina huvuddrag motsvarat våra gammaldags nordiska klockstaplar.  

Linje 158:

−

[[Fil:HU Fig 7.jpg|thumb|200px|''Fig. 7."Långhuset" i Torpe kyrka, Hallingdal, Norge. O Boéthius foto. '']]Det är visserligen ett utmärkande drag för kyrkor från vår äldre medeltid, att koret var strängt avskilt från långhuset; och avsevärda tekniska fördelar vunnos måhända också därigenom, att “långhuset” konstruerats som en särskild byggnad. Likväl synes mig sistnämnda förhållande vara en egendomlighet, vartill förklaringen bör sökas i byggnadstypens förhistoria.  

+

[[Fil:HU Fig 7.jpg|thumb|250px|''Fig. 7. "Långhuset" i Torpe kyrka, Hallingdal, Norge. O Boéthius foto. '']]Det är visserligen ett utmärkande drag för kyrkor från vår äldre medeltid, att koret var strängt avskilt från långhuset; och avsevärda tekniska fördelar vunnos måhända också därigenom, att “långhuset” konstruerats som en särskild byggnad. Likväl synes mig sistnämnda förhållande vara en egendomlighet, vartill förklaringen bör sökas i byggnadstypens förhistoria.  

Linje 212:

−

[[Fil:HU Fig 11.jpg|thumb|400px|''Fig 11. Gamla Uppsala. Uppmätning av J. Anrick, H. Faith-Ell och S. Lindqvist. Siffrorna ange höjd över havet i meter. Äldre kartor äro samlade av M. Olsson i Upplands Fornminnesförenings Tidskrift, band VI, sid. 308 f.'']]“Sedan lät man snabbt händerna smycka Hjort innantill: det fanns en mängd män och kvinnor, som satte i stånd den gästvänliga vinsalen. Guldskimrande skeno bonader längs väggarna, en mängd underbara scener för alla, som ha ögon för sådant (gold-fag scinon web æfter wagum, wundor-siona fela secga gehwylcum, þara-þe on swylc starað, r. 994 ff.). Det härliga huset, fullständigt innantill hopfäst med järnband, var illa skadat, gångjärnen sprängda; taket ensamt blev alldeles oskadat (wæs þæt beorhte bold tobrocen swiðe, eal inneweard iren-bendum fæst, heorras tohlidene; hrof ana genæs ealles ansund, r. 997 ff.)” Det omtalas också, att dörren var beslagen med smidda band (duru fyr-bendum fæst r. 721 f.).  

+

“Sedan lät man snabbt händerna smycka Hjort innantill: det fanns en mängd män och kvinnor, som satte i stånd den gästvänliga vinsalen. Guldskimrande skeno bonader längs väggarna, en mängd underbara scener för alla, som ha ögon för sådant (gold-fag scinon web æfter wagum, wundor-siona fela secga gehwylcum, þara-þe on swylc starað, r. 994 ff.). Det härliga huset, fullständigt innantill hopfäst med järnband, var illa skadat, gångjärnen sprängda; taket ensamt blev alldeles oskadat (wæs þæt beorhte bold tobrocen swiðe, eal inneweard iren-bendum fæst, heorras tohlidene; hrof ana genæs ealles ansund, r. 997 ff.)” Det omtalas också, att dörren var beslagen med smidda band (duru fyr-bendum fæst r. 721 f.).  

Linje 242:

−

Vi återgå till Adams skol. 139 för att närmare undersöka de i dess slut lämnade uppgifterna. Har sagesmannen endast sett tempelkrönet på avstånd, medan själva huset skymts av kungshögarna, ja då har han naturligtvis icke heller kunnat direkt iakttaga, att templet låg på en öppen plan.<ref>Man skulle ju kunna tänka sig, att ''in planitie'' endast avsåge, att templet låg på den vida Uppsalaslätten. Men så, som denna notis är inflickad i sammanhanget, synes det mig rimligare, att ordet planities här betyder öppen plan, “torg”, precis som då Saxo säger, att Arcons tempel låg på en planicies mitt i staden.</ref>  

+

[[Fil:HU Fig 11.jpg|thumb|400px|''Fig 11. Gamla Uppsala. Uppmätning av J. Anrick, H. Faith-Ell och S. Lindqvist. Siffrorna ange höjd över havet i meter. Äldre kartor äro samlade av M. Olsson i Upplands Fornminnesförenings Tidskrift, band VI, sid. 308 f.'']]Vi återgå till Adams skol. 139 för att närmare undersöka de i dess slut lämnade uppgifterna. Har sagesmannen endast sett tempelkrönet på avstånd, medan själva huset skymts av kungshögarna, ja då har han naturligtvis icke heller kunnat direkt iakttaga, att templet låg på en öppen plan.<ref>Man skulle ju kunna tänka sig, att ''in planitie'' endast avsåge, att templet låg på den vida Uppsalaslätten. Men så, som denna notis är inflickad i sammanhanget, synes det mig rimligare, att ordet planities här betyder öppen plan, “torg”, precis som då Saxo säger, att Arcons tempel låg på en planicies mitt i staden.</ref>  

Hednatemplet i Uppsala - Revisjonshistorikk

Carsten på 15. apr. 2014 kl. 11:59

Carsten: Sune Lindqvist: Hednatemplet i Uppsala