Carsten: Herr Peder och liten Kerstin

2017-05-18T15:14:24Z

Herr Peder och liten Kerstin

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Herr Peder och liten Kerstin]] !!
|-
|}

[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''9. Herr Peder och liten Kerstin'''</big></big>

'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>

::1. Herr Peder och liten Kerstin de sutto öfver bord —
:::Den älskog vilje vi begynna —
::De talte så många skämtsamma ord.
:::Allrakärasten min, jag kan eder aldrig förglömma.

::2. Herr Peder han talar till liten Kerstin så:
::»Mitt bröllop det skall om söndag stå.»

::3. »Skall edert bröllop om söndag stå,
::Då skall jag vara när och se deruppå.»

::4. »Mitt bröllop skall stånda så högt upp i land,
::Att aldrig någon jungfru dit komma kan.»

::5. »Skall edert bröllop stå så långt upp i land,
::Blifver jag buden, jag slipper väl fram.»

::6. Herr Peder öfver breda bord språng,
::De röda guldsporrar på golfvet sång.

::7. Herr Peder ut genom dörren språng,
::Han slog igen dörren så låset sång.

::8. Herr Peder han gångar i apelgård,
::Der lägger han sadelen på gångaren grå.

::9. Herr Peder ut genom dörren steg,
::Liten Kerstin honom med ögonen neg.

::10. Liten Kerstin vrider sina händer i blod:
::»Ack stackar den jungfru, som skalkar tror.»

::11. Herr Peder han låter sitt bröllop tillreda,
::Liten Kerstin låter sig bröllopskläder skära.

::12. Hennes kjortel var af gyllenduk fin,
::Tröjan var af skarlakan grön.

::13. Hennes förkläde var af perlor och gull,
::Armarne voro med diamanter full.

::14. Herr Peder låter sitt bröllop gå fort,
::Liten Kerstin låter sin gångare kringsko.

::15. Liten Kerstin hon rider på snöhvitan sand,
::Hennes häst han löper pä rödan gullsko.

::16. Liten Kerstin rider till bröllopsgård,
::En liten smådräng utför henne står.

::17. Liten Kerstin binder sin häst vid apelgård,
::Hon borstar och krusar sitt fagergula hår.

::18. Liten Kerstin hon går sig i herr Peders gård,
::Hennes ögon fälla mäng' sorgefull tår.

::19. Du lilla smådräng, gack i brudehuset in,
::Säg, här håller en jungfru fager och fin!

::20. »Håller der en jungfru fager och fin,
::Du låt henne komma i brudhuset in!»

::21. Liten Kerstin in genom dörren steg,
::Herr Peder henne med ögonen neg.

::22. Liten Kerstin gångar i brudhuset in,
::Det rann en ros på begge hennes kind.

::23. »I varen välkommen, liten Kerstin till mig!
::Här hafver jag blandat mjöd och vin.»

::24. »Ej lyster mig mjöd, ej lyster mig vin,
::Får jag ej sitta hos unga bruden din.»

::25. »Inte får du sitta hos unga bruden min,
::Gack på golfvet, bär henne mjöd och vin!»
::
::26. Liten Kerstin månde på golfvet gå,
::Hennes ögon fälla mång' sorgelig tår.

::27. Unga bruden talte till småsvennen så:
::»Hvad är för en jungfru, på golfvet går?»

::28. »Herr Peder han hade en frilla så rik,
::Hon är visst kommen till brudhuset hit.»

::29. i Hon hafver mer guld pä sin kjortelfall,
::Än herr Peder hafver i allt sitt våld.»

::30. »Hon hafver mer guld på sina fingrar små,
::Än herr Peder på sina gullstolar två.»

::31. De drucko i dagar, de drucko i två,
::Inte ville bruden åt sängen gå.

::32. Den tredje dag, åt qvällen led,
::Då begynte bruden åt sängen se.

::33. De ledde den bruden till brudehus,
::Liten Kerstin bär för henne fackla och ljus.

::34. Och bruden satte sig på en stol,
::Liten Kerstin drar af henne strumpor och skor.

::35. De lade bruden i brudesäng,
::Liten Kerstin täcker öfver begge dem.

::36. Liten Kerstin ut genom dörren steg:
::»Jag tror det fullvisst, jag kommer här ej mer.»

::37. Liten Kerstin hon gångar sig i apelgård,
::Der hänger hon sig med sitt fagergula hår.

::38. Brådt kom bud för herr Peder in:
::»Liten Kerstin hänger i apelgård.»

::39. Herr Peder han ut genom dörren språng,
::Han slog den igen så att låsen sång.

::40. Herr Peder han gångar i apelgård,
::Der löser han hennes fagergula hår.

::41. Och tårarne runno från kinderna ner:
::»Ack, medan du här lefde, jag höll dig så kär.»

::42. Han lät grafva en graf både djup och bred:
::»Här skola vi begge läggas ned.»

::43. Han låt grafva en graf både bred och lång:
::»Och här skall vara vår spatsergång.»

::44. Herr Peder satte svärdet emot en sten,
::Så udden lopp hans hjerta till men.

::45. Herr Peder satte svärdet emot en rot,
::Så udden lopp hans hjerta emot.

::46. Den andra dagen, när dager var ljus,
::Så lågo tre lik i herr Peders hus.

::47. Det första var herr Peder, den andra var hans mö —
:::Den älskog vilje vi begynna —
::Den tredje unga bruden; af sorg blef hon död.
:::Allrakärasten min, jag kan eder aldrig förglömma.

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]

Herr Peder och liten Kerstin - Revisjonshistorikk

Carsten: Herr Peder och liten Kerstin