Joan prest af India land - Revisjonshistorikk

August på 28. des. 2018 kl. 13:35

2018-12-28T13:35:20Z

August på 28. des. 2018 kl. 13:32

2018-12-28T13:32:14Z

August på 30. aug. 2018 kl. 13:49

2018-08-30T13:49:26Z

August: Joan prest af India land (fornsvensk)

2018-08-30T13:21:18Z

Joan prest af India land (fornsvensk)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Fornsvensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Johannes Præst]] !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Joan prest af India land]] !!
|-
|}

<center>'''[[Ýmsir textar]]'''

<big><big>'''Joan prest af India land'''</big></big><ref>Fra '''Prosadikter från Sveriges Medeltid''', Bind 28 av Svenska Fornskriftsällskapet.</ref>

'''Gustav Klemming'''

Svenska Fornskrift-Sällskapet

Stockholm 1889</center>

<div class="toclimit-{{{1{{{limit3}}}}}}">__TOC__</div>

===Inledning===

''Joan prest af India land'' skildras i en diktad skrifvelse, som prisar denne diktade prestkejsares fabelaktige magt, prakt och rikedom. Brefvet låtsas vara stäldt till »Emanuel Roma koningh», hvarmed skall förstås östromerske kejsaren Manuel Komnenos. Den falske traditionen kan härledas från två berättelser, hvilke stödjas på verkliga händelser. År 1122 kom en »indisk» (asiatisk) patriark Johannes till Rom, der han afgaf en temligen öfverdrifven beskrifning på sitt hemland. Traditionen härom förbands senare med en något yngre. År 1141 hade en från Kina fördrifven fältherre slagit Khorasans beherrskare. Redan fyra år derefter hade dette faktum af en europeisk författare ändrats derhän, att en kristen konung, som vanligen benämndes presbyter Johannes, kommande från yttersta östern, besegrat Perser och Meder. Af dessa både berättelser, hopslagne, har man skapat den fabelaktige presten, som var herre öfver alle jordens kejsare och konungar. Dennes rykte växte så stort, att resande Europeer, såsom Marco Polo, Mandeville, m. fl., sökte finna honom eller hans efterträdare och rike. Så uppkom en rik litteratur på Latin m. fl. språk<ref>Se Zarncke, ''Der Priester Johannes.'' Leipzig 1876, 79.</ref>, hvaribland äfven dette Svenska stycke, som först nu blifvit tryckt, ehuru en afläggare deraf utgafs på Danska redan år 1510 (omtryckt i ''Danske Magasin'', III: 172-176, Kbhvn 1747). Af den Svenska öfversättningen äro nu 2 afskrifter kända. Den äldre finnes sist i Upsala Universitets codex Theologi 57 i qvart. Det är ett samlingsband af hvarjehanda Latinska skrifter i Theologi, Filosofi och Juridik, upptagande 194 blad. På bladet 185 v. finnes anteckningen: Explicit tractatus de modo confitendi appellatus penitenciarius anno domini Mcdlviijo feria 4a per me petrum sunonis dullo Scriptus in arosia in ien̄ūō (ienuerio?). Från ungefär samme tid, medlet af 15:e århundradet, är väl ock hele bandet. På Svenska förekomma här följande småstycken:

:1. En tros- och en synda-bekännelse; bl. 187, 188.

:2. Jpocras konst at brenna thʒ vathnet som förlängher människiona liff; bl. 189, 190.

:3. Besvärjelse mot ikth (gikt); bl. 190 v.

:4. Joan prest; bl. 192, 193 och 12 rader på 194.

:5. De 12 fredager i året, på hvilke hvar cristen människia skulle gerne fasta vid vatten och bröd; bl. 194 v.

Allt det öfriga är på Latin.

===Aff Joan prest aff India land===

[[Fil:Prester_John.jpg|thumb|right|300px|<center>'''Joan presth'''</center>]]Jach Ioan presth, meth gudhy och Ihesu Cristi nadh och makth, som är koningher offuer alla koningha och herre offuer alla iordrikis herra: Jak sendhe Emanuel Roma koningh helso och venskaph ath han skal glädias meth gudhi, och wi haffwom hörth ath thw Emanuel elsker mykit van höglek och thw wilth wetha the vndher i vaara lande ärw och thy villiom vi tik kungöra wan herredom och warth herskaph och i huilkom lundom war koninghe döme ärw.

Actha och troo for vthen jäff ath vi, Ioan presth, ärom herre offwer alla iorderikis herra meth gudz trösth. Vi kännomss och theth ath wi ärom koningh offuer alla iorderikis koninga meth rikedom dygdh och äro. Twe koningha och siwtighe äre oss skath skylloghe och alla wel crisne. Vi haffwom och aktath ath sökia warss herre graff meth myklo äro och bärias vedher wara owener.

J try Indelandh är warth wal och warth landh liggher off ytre Indelandh, ther som Sanctus Thomas huilas, och är tith vth som solen löper op och swa östher til Babilonia. x och lxx landh tiäna oss och faa off them äre crisne och än thaa äre the oss alla skath skylloghe.

J ytarsta Indelandh ther födas elephantes och wlwalda, dromedarij och panther och codrulli och hwith leghon och rödha biörna, walswin och wille men, vrnöth och annor trool och xv alna longha meen.

Jnnan annat Indelandh, ther skadhe ey orma, ey maa ther skorpio boo och alla andra orma maghe ther ingen skada göra. Gönom theth landh löper een aa och hon hether Clonia och löper off Paredis som Adam vari vthi och hon skypthis i manga luthy och löper kringhom worth landh. Ther hitthas manga dyrastene swa som äre smaragdus, jaspis, crisolitus, onix, berillus, amatistus, thopasion, sardinis och andre flere dyra stena.

Jnnan eth warth Inde landh wexer piper och theth är alth meth myklom buschom som han wexer och the buscha äre alla fulla meth ormom swaa ath ther maa inghen boo. Jnnan then thiman piparen är moghen och fulwexen, tha komber folk vesthan off landene och bära troslor och törran vidh och lägia kringom skoghen och wakta sidhen. Tha som mykit vädher komber, tha sätia the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath inghen komber borth off ormommen vthen alla döö i ellenom vthen the i iordene krypha och sökia än sidhen epther them och sidhen epther ellenne. Tha ganga til men och quinnor och kastha saman the orma i stora hopha och off them kolom, tha wardher piparen tör och sydhan sändom vi honum i haffwit meth dyrom stenom och hwru wi han sidhen skypom theth maa inghen vtläningher vitha.

J ena bärie i ware landhe är en källa, hon haffuer alskons dygdh och smak ther godher är. Hon liggher tre daxledher fran Paradis som Adam var vthi. Hoo som drikker off henne fastandhe han maa wara swa vngher som han wa för xx ar. Thil the källo maa ingen komma vthen meth miklo makth för ormom och ildom stengöthom och storom foglom. Ther hittas stena som hetha medisi och metallir och off them stenom thagha orma sin vngdom. Hoo som bär medisi a sinnom fingrom, han synes altith vngher wara. Hoo som bäär metallom, han maa swa fara ath inghen seer honom.

Theth mesta vndher meth oss är: Tha är eth haff off saandh och theth gaar i bölliom och inthe vatn är ther vthi och aldrigh wardher theth blith. Offuer theth haff maa inghen komma vthen wara hiälph och thy komber inghen til warth landh vthen wi villiom. J theth haff ther födas fisker meth theres blodh lither man silkith. Gönom warth landh löpher en steneforss och vthy haffuit. Stundom lykkis iordhen offuer han och stundom öpnas iordhen offuer han. Tha välias ther til raske meen som löpha vndher iordhenne vthi then forss och letha epther dyrom stenom. Meth oss ära män som löpha vndher vatnith i ix daghe och letha ath dyrom stenom och the tola them ey sälia for än vi haffwom them seth, for vara härskaphi.

Meth oss ära orma som hetha salamandra som draga silke samen och off thy göra quinnor oss klädhe, theth vi kallom lapideston. Theth twas ey annorlundh en kastas i eldhen och brennes off theth orenth är och swa bliffuer theth nyth i gen.

Tolken vndher och androm flere haffwom wi i wara landh och inghen är fatigher meth oss och ingen stiäl ther off androm och inghen maa liuga vppa annan. Än naker sigher ther osanth, tha synis han alla lundom som han dödher vare och liffuer sidhen meth angisth och drikker och äther meth sorgom.

En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss xxxii gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre x M rydare velbogne meth alskons vaknom och x M fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.

En then thyma wi rydom enligha hemma, tha föriss för oss eth trä korss vel bogit ath oss skal komma i hogh varss herre dödh och pino, och föriss för oss eth kar off gul fulth meth mul ath vi skolom mynnas ath vi kommom off iordh och wardhom ather mul, och föriss for oss eth kar off silff fulth meth gulle, theth teknar ath vi ärom herre offuer alla iordrikis herra.

Varth palladz är theth palladz som Sanctus Thomas giordhe gudhdomenom före koninghom. Theth är täkth meth ebene, theth maa alrigh brynna. Portane ära off sardinis och cristal och ingen maa ther in komma, meth forgerningom vindogen ära off cristal. Var bordh ära off gul och somligh off amatiste, bordstolane ära off filsbeen, vthen före varth palladz är eth hus som man fectis om kamph innan. Theth goluith the bärias aa är off dyrom stenom ath theris hugh skal styrkias off stene dygdh.

Varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth meth ginneris, sänghen är off saphir och lagdh meth dyra stena som allan köthlikin lusta tagher off oss. Eth sin haffwom vij wara konor om areth, ath födas skal off oss fructh och blomstras. J sama härberge brinna ey annor en balsamum. Vidher wara burgh ära xxx M men som hwar dagh thaga off oss lön. lxx härtogha sita a wara högre handh och xij ärkebiscopa och cc abotha som tiäna i varth kappal och hwarth manadhemoth fare andre borth och andhre komma til. Bordit är off ärlikin smaragdh och off thenne stene dygdh maa ther ingen drukkin vara.

Til warth bordh tiäna xxx koningha och alth thera härskaph vthan före porthen staar en stopha off cristal och är a eeth gul hwuth och ther sither en spegil. I honom magom vi see hwar oss will ilth eller goth. Hoo ther op til gaar tha är ther try c trappher. En luther er off purpherio och anner off cristal, then tridie off amatiste och iaspide. Then spegil han göma Me men vel venkthe och inghen maa han spilla meth forgärningom. I then spegel magom wi se hwath vthen är.

Om alth varth landh och ryke är iiij maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är theth senth ath seia.

Och eth annath palladz haffwom vi som warth höxta palladz är, som är giorth meth smelte gul och dyra stena och skärth saphir och ther standha L stolpha och xxx alna högha. I hwariom stolpanom är en corbunculus och the lysa husit innan som solen i werdenne. Theth husit giffuer swa mykle nadh meth gudz trösth ath hoo som ther in gar, han ther ey hungrar eller torsther. Han är sua wel hel och til reka som han hadhe badhe ätith och drukkit, är han siuker tha wardher han wel helbrigdhe. Höktides dagha, tha wi vara krono bärom, tha maa ther in gha hoo som wil och alla werdhe ther swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel Me sinnom viin.

Nw villiom vi oss ey latha kalla koningh och ey ärkebiscoph, för thy ath swa hetha ware tiänisthe men. Vaara tiänare ära koningha och ärkebyscopha. Vara kämenere äre koningha, war marsk är koningher koningha och biscopha göma wara duka och handklädhe. Ware källareswena ära alth koningha och härtogha, war skiper är biscoper. Thy villiom vi ey swa hetha, wi villiom oss latha kalla en mynne man som är presther för thy ath han är wäldogasth i gudz tiänisth.

Nw haffuer thw Emannuel hörth wan rikedom och dygdh och äro och warth härskaph. Acta och tro theth ath ingen liknas oss i rykedom i iorderike meth rykedom, dygdh och äro, thy gudh haffwer oss theth giffwit. Deo gracias et sic est finis.

===Aff Joan prest aff India land<ref>Rubriken är upptagen från innehållsförteckningen i handskriften D 4, hvari sjelfva dikten alldeles felar.</ref> (1889-utgave)===

----
[[Fil:-eth.jpg|7px]] er gjengitt som ʒ.
----

|<ref>192</ref> JAch ioan p''re''sth mʒ gudhy och ihesu cristi nadh och makth som är koni''n''gh''e''r offu''er'' alla koni''n''gha och h''er''re offu''er'' alla iordrikis<ref>''r. fr.'' iordikis</ref> h''er''ra Jak sendhe emanuel roma koni''n''gh helso och venskaph ath han skal glädias mʒ gudhi och wi haffwo''m'' hörth ath thw emanuel elsk''e''r myk''i''t van höglek [och thw<ref>[''står dubbelt i handskriften''</ref> wilth wetha the vndh''e''r i vaara lande ärw och thy villiom vi tik ku''n''göra wa''n'' h''er''redom och warth h''er''skaph och i huilkom lundom war koni''n''ghe döme ärw Actha och troo for vth''e''n jäff ath vi ioan p''re''sth äro''m'' h''er''re offw''er'' alla iorderikis h''er''ra mʒ gudʒ trösth Vi kä''n''nomss och thʒ ath wi äro''m'' koni''n''gh offu''er'' alla iorderikis ko''nin''ga mʒ rikedom dygdh och äro Twe koni''n''gha och siwtighe äre oss skath skylloghe och alla wel c''ri''sne Vi haffwom och aktath ath sökia warss h''er''re graff mʒ myklo äro och bärias vedh''e''r wara owen''e''r

J try indelandh är warth wal och warth landh liggh''e''r off ytre indelandh th''e''r som sanctus thomas huilas och är tith vth som solen löp''er'' op och swa östh''e''r til babilonia x och lxx landh tiäna oss och faa off th''e''m äre c''ri''sne och än thaa är''e'' the oss alla skath skylloghe

J ytarsta indelandh th''e''r födas elephantes och wlwalda dromedarij och panth''e''r och codrulli och hwith legh''o''n och rödha biörna walswin och wille me''n'' vrnöth och a''n''nor trool och<ref>''står dubbelt i handskriften''</ref> xv alna longha mee''n''

Jnna''n'' a''n''nat indelandh th''e''r skadhe ey orma ey maa th''e''r skorpio boo och alla andra orma maghe th''e''r inge''n'' skada göra göno''m'' thʒ landh löp''er'' een aa och hon heth''e''r clonia och löp''er'' off paredis som adam vari vthi och hon skypthis i manga luthy och löp''er'' kringhom worth landh Th''e''r hitthas manga dyrastene Swa som är''e'' smaragdus jaspis crisolitus onix berillus amatistus thopasion sardinis och andre fler''e'' dyra stena

Jnna''n'' eth warth inde landh wexer piper och thʒ är alth mʒ myklom buschom som han wexer och the buscha är''e'' alla fulla mʒ ormom swaa ath th''e''r maa inghen boo Jnna''n'' th''e''n thima''n'' pipar''e''n är mogh''e''n och fulwexe''n'' tha komb''e''r folk vestha''n'' |<ref>192 verso</ref> off landene och bära troslor och törra''n'' vidh och lägia kringo''m'' skogh''e''n och wakta sidh''e''n tha som mykit vädh''e''r komb''e''r tha sätia<ref>''r. fr.'' satia </ref> the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath ingh''e''n komb''e''r borth off ormo''m''me''n'' vth''e''n alla döö i elleno''m'' vthe''n'' the i iordene krypha och sökia än sidh''e''n epth''e''r th''e''m och sidh''e''n epth''e''r elle''n''ne tha ga''n''ga til me''n'' och q''ui''nnor och kastha sama''n'' the orma i stora hopha och off th''e''m kolom tha wardh''e''r pipar''e''n tör, och sydhan sändom vi ho''nu''m i haffwit mʒ dyrom steno''m'' och hw''ru'' wi han sidh''e''n skypom thʒ maa ingh''e''n vtläni''n''gh''e''r vitha

J ena bärie i war''e'' landhe är en källa hon haffu''er'' alskons dygdh och smak th''e''r godh''e''r är Hon liggh''e''r tre daxled''he''r fran paradis som adam var vthi Hoo som drikker off he''n''ne fasta''n''dhe han maa wara swa vngh''e''r som han wa för xx ar Thil the källo maa ingen ko''m''ma vth''e''n mʒ miklo makth för ormo''m'' och ildom stengöthom och storo''m'' foglom Th''e''r hittas stena som hetha medisi och metallir och [off]<ref>''tillagdt''</ref> th''e''m steno''m'' thagha orma sin vngdom Hoo som bär medisi a sinno''m'' fingrom han synes altith vngh''e''r wara Hoo som bäär metallo''m'' han maa swa fara ath ingh''e''n seer hono''m''

Thʒ mesta vndh''e''r mʒ oss är Tha är eth haff off saandh och thʒ gaar i bölliom och inthe vatn är th''e''r vthi och aldrigh wardh''e''r thʒ blith Offu''er'' thʒ haff maa ingh''e''n ko''m''ma vth''e''n wa''ra'' hiälph och thy komb''e''r ingh''e''n til warth landh vth''e''n wi villiom J thʒ haff th''e''r födas fisk''e''r mʒ ther''es'' blodh lith''e''r ma''n'' silkith Göno''m'' warth landh löph''e''r en steneforss och vthy haffuit Stu''n''do''m'' lykkis iordhen offu''er'' han och stu''n''dom öpnas iordhe''n'' offu''er'' ha''n'' Tha välias th''e''r til raske mee''n'' som löpha vndh''e''r iordhe''n''ne vthi th''e''n forss och letha epth''e''r dyrom steno''m'' mʒ oss ära män som löpha vndh''e''r vatnith i ix daghe och letha ath dyrom steno''m'' och the tola th''e''m ey sälia<ref>''r. fr.'' salia</ref> for |<ref>193</ref> än vi haffwo''m'' th''e''m seth, for va''ra'' härskaphi, mʒ oss ära orma som hetha salama''n''dra som draga silke same''n'' och off thy göra q''ui''nnor oss klädhe thʒ vi kallom lapideston thʒ twas ey a''n''norlundh en kastas i eldh''e''n och bre''n''nes off thʒ or''e''nth är och swa bliffu''er'' thʒ nyth i gen

Tolken<ref>''står dubbelt i handskriften''</ref> vndh''e''r och androm fler''e'' haffwo''m''<ref>''r. fr.'' haffwo''m''o</ref> wi i wara landh och ingh''e''n är fatigh''e''r mʒ oss och inge''n'' stiäl th''e''r off androm och ingh''e''n maa liuga vppa a''n''na''n'' än nak''e''r sigh''e''r th''e''r osanth tha synis ha''n'' alla lu''n''dom som han dödh''e''r var''e'' och liffu''er'' sidh''e''n mʒ angisth och drikk''er'' och äth''e''r mʒ sorgom En tha wi farom i stridh moth waro''m'' oueno''m'' tha for''e''s for oss xxxii gul korss wälboghe''n'' mʒ alskons dyrom steno''m'' forthy ath thʒ är war makth Vndh''e''r warth kors är''e''<ref>''r. fr.'' är''e''r</ref> x M rydar''e'' velbogne mʒ alskons vakno''m'' och x M fotgangandhe vth''e''n thy th''e''r fölia somano''m''<ref>(D 27 ''har'' su''m''mana ''för'' somano''m'')</ref> och vagna<ref>''r. fr.'' vgna</ref> köra och kosth föra En th''e''n thyma wi rydom enligha he''m''ma Tha föriss för oss eth trä korss vel bog''i''t ath oss skal ko''m''ma i hogh varss h''er''re dödh och pino och föriss för oss eth kar off gul fulth mʒ mul ath vi skolom my''n''nas ath vi ko''m''mom off iordh och wardhom ath''e''r mul och föriss for oss eth kar off silff fulth mʒ gulle thʒ teknar ath vi ärom h''er''re offu''er'' alla iordrikis<ref>''r. fr.'' iordikis</ref> h''er''ra

Varth palladʒ är thʒ palladʒ som sanctus thomas giordhe gudhdomeno''m'' för''e'' koni''n''gho''m'' thʒ är täkth mʒ ebene thʒ maa alrigh bry''n''na Portane ära off sardinis och c''ri''stal och ingen maa th''e''r in ko''m''ma mʒ forg''er''ni''n''gom vindoge''n'' ära off c''ri''stal Var bordh ära off gul och somligh off amatiste bordstolane ära off filsbeen vth''e''n för''e'' varth palladʒ är eth hus som ma''n'' fect''is'' om kamph i''n''nan Thʒ goluith the bärias aa är off dyrom steno''m'' ath ther''is'' hugh skal styrkias<ref>''r. fr.'' stykkias </ref> off stene dygdh

Varth h''är''berge wi soffwo''m'' i är off filsben<ref>''r. fr.'' silsten</ref> och tecth mʒ gi''n''ne''ri''s(?) sängh''e''n är off saphir och lagdh mʒ dyra stena som alla''n'' köthlikin lusta |<ref>193 verso</ref> tagh''e''r off oss Eth sin haffwo''m'' vij wara konor om ar''e''th ath födas skal off oss fructh och blomstras J sama h''är''berge bri''n''na<ref>''r. fr.'' br''n''na</ref> ey a''n''nor en balsamum Vidh''e''r wara burgh ära xxx M men som hwar dagh thaga off oss lön lxx härtogha sita a wara högr''e'' handh och xij ärkebiscopa och cc abotha som tiäna i varth kappal och hwarth manadhemoth far''e'' andre borth och andh''r''e komma til Bordit är off ärlikin smaragdh och off th''en''ne stene dygdh maa th''e''r inge''n'' drukkin vara til warth bordh tiäna xxx koni''n''gha och alth thera härskaph vtha''n'' för''e'' porth''e''n staar en stopha off c''ri''stal och är a eeth gul hwuth och th''e''r sith''e''r en spegil i ho''no''m magom vi see hwar oss will ilth ell''e''r goth hoo th''e''r op til gaar tha är th''e''r try c trapph''e''r En luth''e''r er off purpherio och a''n''ner off c''ri''stal th''e''n tridie off amatiste och iaspide Th''e''n spegil ha''n'' göma Me me''n'' vel venkthe och ingh''e''n maa ha''n'' spilla mʒ forg''är''ni''n''gom i th''e''n spegel mago''m'' wi se hwath vth''e''n är om alth varth landh och ryke är iiij maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är thʒ senth ath seia

Och eth a''n''nath palladʒ haffwo''m'' vi som warth höxta palladʒ är som är giorth mʒ smelte gul och dyra stena och skärth saphir och th''e''r standha L stolpha och xxx alna högha i hwariom stolpano''m'' är en corbunculus och the lysa husit inna''n'' som solen i w''er''de''n''ne Thʒ husit giffu''er'' swa mykle nadh mʒ gudʒ trösth ath hoo som th''e''r in gar han th''e''r ey hu''n''grar ell''e''r torsth''e''r Han är sua wel hel och til reka som ha''n'' hadhe badhe ätith och drukkit är ha''n'' siuk''er'' tha wardh''e''r han wel helbrigdhe Höktides dagha tha wi va''ra'' krono bäro''m'' tha maa th''e''r in gha hoo som wil och alla w''er''dhe th''e''r swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel Me si''n''nom viin

Nw villiom vi oss ey latha kalla koni''n''gh och ey ärkebiscoph för thy ath swa hetha war''e'' |<ref>194</ref> tiänisthe me''n'' Vaa''ra'' tiänar''e'' ära koni''n''gha och ärkebyscopha Vara kämene''re'' är''e'' koni''n''gha war marsk är koni''n''gh''e''r koni''n''gha och biscopha göma wara duka och handklädhe<ref>''r. fr.'' hankladhe</ref>, War''e'' källar''e''swena ära alth koni''n''gha och h''är''togha war skiper är biscop''er'' Thy villiom vi ey swa hetha wi villio''m'' oss latha kalla en my''n''ne ma''n'' som är pr''e''sth''e''r för thy ath han är wäldogasth i gudʒ tiänisth

Nw haffu''er'' thw emannuel hörth wa''n'' rikedom och dygdh och äro och warth h''är''skaph Acta och tro thʒ ath inge''n'' liknas oss i rykedom i iorderike mʒ rykedom dygdh och äro thy gudh haffwer oss thʒ giffwit Deo gracias et sic est finis

----

'''Rättelser:'''
<references />

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på fornsvensk]]
[[Kategori:Gustav Klemming]]
[[Kategori:August Fredriksen]]

@@ Linje 74: / Linje 74: @@
 '''I stridh'''
-En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss xxx<sup>ii</sup> gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre 10 000 rydare velbogne meth alskons vaknom och 10 000 fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.
+En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss 30 gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre 10 000 rydare velbogne meth alskons vaknom och 10 000 fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.
 En then thyma wi rydom enligha hemma, tha föriss för oss eth trä korss vel bogit ath oss skal komma i hogh varss herre dödh och pino, och föriss för oss eth kar off gul fulth meth mul ath vi skolom mynnas ath vi kommom off iordh och wardhom ather mul, och föriss for oss eth kar off silff fulth meth gulle, theth teknar ath vi ärom herre offuer alla iordrikis herra.
@@ Linje 87: / Linje 87: @@
 Til warth bordh tiäna 30 koningha och alth thera härskaph vthan före porthen staar en stopha off cristal och är a eeth gul hwuth och ther sither en spegil. I honom magom vi see hwar oss will ilth eller goth. Hoo ther op til gaar tha är ther try 100 trappher. En luther er off purpherio och anner off cristal, then tridie off amatiste och iaspide. Then spegil han göma 1000 men vel venkthe och inghen maa han spilla meth forgärningom. I then spegel magom wi se hwath vthen är.
-Om alth varth landh och ryke är iiij maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är theth senth ath seia.
+Om alth varth landh och ryke är 4 maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är theth senth ath seia.

@@ Linje 52: / Linje 52: @@
 '''Indelandh'''
-J try Indelandh är warth wal och warth landh liggher off ytre Indelandh, ther som Sanctus Thomas huilas, och är tith vth som solen löper op och swa östher til Babilonia. x och lxx landh tiäna oss och faa off them äre crisne och än thaa äre the oss alla skath skylloghe.
+J try Indelandh är warth wal och warth landh liggher off ytre Indelandh, ther som Sanctus Thomas huilas, och är tith vth som solen löper op och swa östher til Babilonia. 10 och 70 landh tiäna oss och faa off them äre crisne och än thaa äre the oss alla skath skylloghe.
-J ytarsta Indelandh ther födas elephantes och wlwalda, dromedarij och panther och codrulli och hwith leghon och rödha biörna, walswin och wille men, vrnöth och annor trool och xv alna longha meen.
+J ytarsta Indelandh ther födas elephantes och wlwalda, dromedarij och panther och codrulli och hwith leghon och rödha biörna, walswin och wille men, vrnöth och annor trool och 15 alna longha meen.
 Jnnan annat Indelandh, ther skadhe ey orma, ey maa ther skorpio boo och alla andra orma maghe ther ingen skada göra. Gönom theth landh löper een aa och hon hether Clonia och löper off Paredis som Adam vari vthi och hon skypthis i manga luthy och löper kringhom worth landh. Ther hitthas manga dyrastene swa som äre smaragdus, jaspis, crisolitus, onix, berillus, amatistus, thopasion, sardinis och andre flere dyra stena.
@@ Linje 63: / Linje 63: @@
 '''Vndher'''
-J ena bärie i ware landhe är en källa, hon haffuer alskons dygdh och smak ther godher är. Hon liggher tre daxledher fran Paradis som Adam var vthi. Hoo som drikker off henne fastandhe han maa wara swa vngher som han wa för xx ar. Thil the källo maa ingen komma vthen meth miklo makth för ormom och ildom stengöthom och storom foglom. Ther hittas stena som hetha medisi och metallir och off them stenom thagha orma sin vngdom. Hoo som bär medisi a sinnom fingrom, han synes altith vngher wara. Hoo som bäär metallom, han maa swa fara ath inghen seer honom.
+J ena bärie i ware landhe är en källa, hon haffuer alskons dygdh och smak ther godher är. Hon liggher tre daxledher fran Paradis som Adam var vthi. Hoo som drikker off henne fastandhe han maa wara swa vngher som han wa för 20 ar. Thil the källo maa ingen komma vthen meth miklo makth för ormom och ildom stengöthom och storom foglom. Ther hittas stena som hetha medisi och metallir och off them stenom thagha orma sin vngdom. Hoo som bär medisi a sinnom fingrom, han synes altith vngher wara. Hoo som bäär metallom, han maa swa fara ath inghen seer honom.
-Theth mesta vndher meth oss är: Tha är eth haff off saandh och theth gaar i bölliom och inthe vatn är ther vthi och aldrigh wardher theth blith. Offuer theth haff maa inghen komma vthen wara hiälph och thy komber inghen til warth landh vthen wi villiom. J theth haff ther födas fisker meth theres blodh lither man silkith. Gönom warth landh löpher en steneforss och vthy haffuit. Stundom lykkis iordhen offuer han och stundom öpnas iordhen offuer han. Tha välias ther til raske meen som löpha vndher iordhenne vthi then forss och letha epther dyrom stenom. Meth oss ära män som löpha vndher vatnith i ix daghe och letha ath dyrom stenom och the tola them ey sälia for än vi haffwom them seth, for vara härskaphi.
+Theth mesta vndher meth oss är: Tha är eth haff off saandh och theth gaar i bölliom och inthe vatn är ther vthi och aldrigh wardher theth blith. Offuer theth haff maa inghen komma vthen wara hiälph och thy komber inghen til warth landh vthen wi villiom. J theth haff ther födas fisker meth theres blodh lither man silkith. Gönom warth landh löpher en steneforss och vthy haffuit. Stundom lykkis iordhen offuer han och stundom öpnas iordhen offuer han. Tha välias ther til raske meen som löpha vndher iordhenne vthi then forss och letha epther dyrom stenom. Meth oss ära män som löpha vndher vatnith i 9 daghe och letha ath dyrom stenom och the tola them ey sälia for än vi haffwom them seth, for vara härskaphi.
 Meth oss ära orma som hetha salamandra som draga silke samen och off thy göra quinnor oss klädhe, theth vi kallom lapideston. Theth twas ey annorlundh en kastas i eldhen och brennes off theth orenth är och swa bliffuer theth nyth i gen.
@@ Linje 74: / Linje 74: @@
 '''I stridh'''
-En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss xxx<sup>ii</sup> gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre x M rydare velbogne meth alskons vaknom och x M fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.
+En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss xxx<sup>ii</sup> gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre 10 000 rydare velbogne meth alskons vaknom och 10 000 fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.
 En then thyma wi rydom enligha hemma, tha föriss för oss eth trä korss vel bogit ath oss skal komma i hogh varss herre dödh och pino, och föriss för oss eth kar off gul fulth meth mul ath vi skolom mynnas ath vi kommom off iordh och wardhom ather mul, och föriss for oss eth kar off silff fulth meth gulle, theth teknar ath vi ärom herre offuer alla iordrikis herra.
@@ Linje 83: / Linje 83: @@
 Varth palladz är theth palladz som Sanctus Thomas giordhe gudhdomenom före koninghom. Theth är täkth meth ebene, theth maa alrigh brynna. Portane ära off sardinis och cristal och ingen maa ther in komma, meth forgerningom vindogen ära off cristal. Var bordh ära off gul och somligh off amatiste, bordstolane ära off filsbeen, vthen före varth palladz är eth hus som man fectis om kamph innan. Theth goluith the bärias aa är off dyrom stenom ath theris hugh skal styrkias off stene dygdh.
-Varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth meth ginneris, sänghen är off saphir och lagdh meth dyra stena som allan köthlikin lusta tagher off oss. Eth sin haffwom vij wara konor om areth, ath födas skal off oss fructh och blomstras. J sama härberge brinna ey annor en balsamum. Vidher wara burgh ära xxx M men som hwar dagh thaga off oss lön. lxx härtogha sita a wara högre handh och xij ärkebiscopa och cc abotha som tiäna i varth kappal och hwarth manadhemoth fare andre borth och andhre komma til. Bordit är off ärlikin smaragdh och off thenne stene dygdh maa ther ingen drukkin vara.
+Varth härberge wi soffwom i är off filsben och tecth meth ginneris, sänghen är off saphir och lagdh meth dyra stena som allan köthlikin lusta tagher off oss. Eth sin haffwom vij wara konor om areth, ath födas skal off oss fructh och blomstras. J sama härberge brinna ey annor en balsamum. Vidher wara burgh ära 30 000 men som hwar dagh thaga off oss lön. 70 härtogha sita a wara högre handh och 12 ärkebiscopa och 200 abotha som tiäna i varth kappal och hwarth manadhemoth fare andre borth och andhre komma til. Bordit är off ärlikin smaragdh och off thenne stene dygdh maa ther ingen drukkin vara.
-Til warth bordh tiäna xxx koningha och alth thera härskaph vthan före porthen staar en stopha off cristal och är a eeth gul hwuth och ther sither en spegil. I honom magom vi see hwar oss will ilth eller goth. Hoo ther op til gaar tha är ther try c trappher. En luther er off purpherio och anner off cristal, then tridie off amatiste och iaspide. Then spegil han göma M<sup>e</sup> men vel venkthe och inghen maa han spilla meth forgärningom. I then spegel magom wi se hwath vthen är.
+Til warth bordh tiäna 30 koningha och alth thera härskaph vthan före porthen staar en stopha off cristal och är a eeth gul hwuth och ther sither en spegil. I honom magom vi see hwar oss will ilth eller goth. Hoo ther op til gaar tha är ther try 100 trappher. En luther er off purpherio och anner off cristal, then tridie off amatiste och iaspide. Then spegil han göma 1000 men vel venkthe och inghen maa han spilla meth forgärningom. I then spegel magom wi se hwath vthen är.
 Om alth varth landh och ryke är iiij maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är theth senth ath seia.
@@ Linje 92: / Linje 92: @@
 '''Varth palladz meth smelte gul'''
-Och eth annath palladz haffwom vi som warth höxta palladz är, som är giorth meth smelte gul och dyra stena och skärth saphir och ther standha L stolpha och xxx alna högha. I hwariom stolpanom är en corbunculus och the lysa husit innan som solen i werdenne. Theth husit giffuer swa mykle nadh meth gudz trösth ath hoo som ther in gar, han ther ey hungrar eller torsther. Han är sua wel hel och til reka som han hadhe badhe ätith och drukkit, är han siuker tha wardher han wel helbrigdhe. Höktides dagha, tha wi vara krono bärom, tha maa ther in gha hoo som wil och alla werdhe ther swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel M<sup>e</sup> sinnom viin.
+Och eth annath palladz haffwom vi som warth höxta palladz är, som är giorth meth smelte gul och dyra stena och skärth saphir och ther standha 50 stolpha och 30 alna högha. I hwariom stolpanom är en corbunculus och the lysa husit innan som solen i werdenne. Theth husit giffuer swa mykle nadh meth gudz trösth ath hoo som ther in gar, han ther ey hungrar eller torsther. Han är sua wel hel och til reka som han hadhe badhe ätith och drukkit, är han siuker tha wardher han wel helbrigdhe. Höktides dagha, tha wi vara krono bärom, tha maa ther in gha hoo som wil och alla werdhe ther swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel 1000 sinnom viin.

@@ Linje 49: / Linje 49: @@
 Actha och troo for vthen jäff ath vi, Ioan presth, ärom herre offwer alla iorderikis herra meth gudz trösth. Vi kännomss och theth ath wi ärom koningh offuer alla iorderikis koninga meth rikedom dygdh och äro. Twe koningha och siwtighe äre oss skath skylloghe och alla wel crisne. Vi haffwom och aktath ath sökia warss herre graff meth myklo äro och bärias vedher wara owener.
 J try Indelandh är warth wal och warth landh liggher off ytre Indelandh, ther som Sanctus Thomas huilas, och är tith vth som solen löper op och swa östher til Babilonia. x och lxx landh tiäna oss och faa off them äre crisne och än thaa äre the oss alla skath skylloghe.
@@ Linje 58: / Linje 60: @@
 Jnnan eth warth Inde landh wexer piper och theth är alth meth myklom buschom som han wexer och the buscha äre alla fulla meth ormom swaa ath ther maa inghen boo. Jnnan then thiman piparen är moghen och fulwexen, tha komber folk vesthan off landene och bära troslor och törran vidh och lägia kringom skoghen och wakta sidhen. Tha som mykit vädher komber, tha sätia the ellen i skoghen och waktha swa vthen om kringh ath inghen komber borth off ormommen vthen alla döö i ellenom vthen the i iordene krypha och sökia än sidhen epther them och sidhen epther ellenne. Tha ganga til men och quinnor och kastha saman the orma i stora hopha och off them kolom, tha wardher piparen tör och sydhan sändom vi honum i haffwit meth dyrom stenom och hwru wi han sidhen skypom theth maa inghen vtläningher vitha.
 J ena bärie i ware landhe är en källa, hon haffuer alskons dygdh och smak ther godher är. Hon liggher tre daxledher fran Paradis som Adam var vthi. Hoo som drikker off henne fastandhe han maa wara swa vngher som han wa för xx ar. Thil the källo maa ingen komma vthen meth miklo makth för ormom och ildom stengöthom och storom foglom. Ther hittas stena som hetha medisi och metallir och off them stenom thagha orma sin vngdom. Hoo som bär medisi a sinnom fingrom, han synes altith vngher wara. Hoo som bäär metallom, han maa swa fara ath inghen seer honom.
@@ Linje 67: / Linje 71: @@
 Tolken vndher och androm flere haffwom wi i wara landh och inghen är fatigher meth oss och ingen stiäl ther off androm och inghen maa liuga vppa annan. Än naker sigher ther osanth, tha synis han alla lundom som han dödher vare och liffuer sidhen meth angisth och drikker och äther meth sorgom.
 En tha wi farom i stridh moth warom ouenom tha fores for oss xxx<sup>ii</sup> gul korss wälboghen meth alskons dyrom stenom, forthy ath theth är war makth. Vndher warth kors äre x M rydare velbogne meth alskons vaknom och x M fotgangandhe vthen, thy ther fölia somanom och vagna köra och kosth föra.
@@ Linje 72: / Linje 78: @@
 En then thyma wi rydom enligha hemma, tha föriss för oss eth trä korss vel bogit ath oss skal komma i hogh varss herre dödh och pino, och föriss för oss eth kar off gul fulth meth mul ath vi skolom mynnas ath vi kommom off iordh och wardhom ather mul, och föriss for oss eth kar off silff fulth meth gulle, theth teknar ath vi ärom herre offuer alla iordrikis herra.
 Varth palladz är theth palladz som Sanctus Thomas giordhe gudhdomenom före koninghom. Theth är täkth meth ebene, theth maa alrigh brynna. Portane ära off sardinis och cristal och ingen maa ther in komma, meth forgerningom vindogen ära off cristal. Var bordh ära off gul och somligh off amatiste, bordstolane ära off filsbeen, vthen före varth palladz är eth hus som man fectis om kamph innan. Theth goluith the bärias aa är off dyrom stenom ath theris hugh skal styrkias off stene dygdh.
@@ Linje 81: / Linje 89: @@
 Om alth varth landh och ryke är iiij maanadhe färdh a bredhene och ä längdhene är theth senth ath seia.
 Och eth annath palladz haffwom vi som warth höxta palladz är, som är giorth meth smelte gul och dyra stena och skärth saphir och ther standha L stolpha och xxx alna högha. I hwariom stolpanom är en corbunculus och the lysa husit innan som solen i werdenne. Theth husit giffuer swa mykle nadh meth gudz trösth ath hoo som ther in gar, han ther ey hungrar eller torsther. Han är sua wel hel och til reka som han hadhe badhe ätith och drukkit, är han siuker tha wardher han wel helbrigdhe. Höktides dagha, tha wi vara krono bärom, tha maa ther in gha hoo som wil och alla werdhe ther swa hele som the hadhe ätith och drukkit wel M<sup>e</sup> sinnom viin.