Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. IV - Revisjonshistorikk

Carsten på 19. mai 2026 kl. 09:37

2026-05-19T09:37:37Z

Carsten på 19. mai 2026 kl. 09:19

2026-05-19T09:19:06Z

Carsten på 13. mai 2026 kl. 17:01

2026-05-13T17:01:35Z

Carsten på 13. mai 2026 kl. 16:03

2026-05-13T16:03:28Z

Carsten på 13. mai 2026 kl. 13:45

2026-05-13T13:45:11Z

Carsten på 6. apr. 2023 kl. 05:31

2023-04-06T05:31:43Z

Carsten på 9. des. 2021 kl. 08:47

2021-12-09T08:47:11Z

Carsten på 13. mai 2021 kl. 15:11

2021-05-13T15:11:51Z

Carsten på 7. des. 2014 kl. 09:28

2014-12-07T09:28:43Z

Jesper på 30. nov. 2014 kl. 16:10

2014-11-30T16:10:08Z

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 19. mai 2026 kl. 09:37
Linje 179:		Linje 179:


−	För öfrigit, är til wetta, at hwad här anfördt finnes, bör och kan intet i gemen, om alla lappar säjas och förstås, utan äro, gudi ähra, äfwen ibland dem, som hos andra Christna, de, hwilka älska Huset och guds fruktan, men hata mörkret och ogudaktigheten, åstundande mer och mer at komma til wårs Herras Jesu Christi sanna kunskap: ej heller, at en alla desse och så ~~mänga~~ offer och afgudar brukar och dyrkar, utan den ena den, och en annan den andra; jemte det noga är at märka, det de i alla lappmarker intet hafwa lika namn på sina offer och gudar, och således talet mycket kommer til at ökas, hälst när man uppå åtskilligas berättelse sig förliter; samt at mycket i forna tider giängse warit, som nu aldeles afskaffat är. Gud förträde Satanam under wåra fötter snarliga!	+	För öfrigit, är til wetta, at hwad här anfördt finnes, bör och kan intet i gemen, om alla lappar säjas och förstås, utan äro, gudi ähra, äfwen ibland dem, som hos andra Christna, de, hwilka älska Huset och guds fruktan, men hata mörkret och ogudaktigheten, åstundande mer och mer at komma til wårs Herras Jesu Christi sanna kunskap: ej heller, at en alla desse och så många offer och afgudar brukar och dyrkar, utan den ena den, och en annan den andra; jemte det noga är at märka, det de i alla lappmarker intet hafwa lika namn på sina offer och gudar, och således talet mycket kommer til at ökas, hälst när man uppå åtskilligas berättelse sig förliter; samt at mycket i forna tider giängse warit, som nu aldeles afskaffat är. Gud förträde Satanam under wåra fötter snarliga!

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 19. mai 2026 kl. 09:19
Linje 173:		Linje 173:


−	Enär en '''Noid''' ɔ: trullkarl, som uti konsten fullkomlig är, wil spela på trumman, dricker han först bränwin, tilförne brukades luut: begynnandes sedan med nogra hos sig warande qwinfolk at siunga, hwilken sång och sammankomst kallas '''Noide Tiömcka'''<ref>= nåidfursamling. jfr sydlapska ''tjånkanit'' »samla sig».</ref> då de tilstädes wara skola, som wilja hulpne warda; under samma sång förehafwer han sig grufweligen, tagandes eld i händerna, och låtz med en knif både i händer och fötter skiära sig, jemte det han kastar sig omkring på knäna: inbillandes de närwarande, sig wara rätt hård och genomdrifwen: uti ~~h:wilket~~ raseri, til dess han omsider swimar, continueres; och då talar han med Jami Kutserne som skal gifwa den siuke hälsan, eller med nogen annan, som han wil hafwa hielp utaf; under h:ken beswimelse, hans Passevare-Gulli lifwet bewarar, då han sedan af en wiss tilförordnad piga upwäkt blifwer; säjandes straxt huru mycket offer han låfwat hafwer. På samma sätt igenkalla de sina döda, at deras Rehnhiordar wårda. Äfwenledes, när de wilja tilfoga enom skada sig emillan, ell:r sättia biörn på den andras rehnmark, bruka de samma trulldom, förutan det, de då intet dåna. Enär den ena Noiden sätter sig up emot andra, då framställa de sine Passevare-Gulli, Loide, Sarva, hwilken sidsta är aldra-starkast, under hopp at tär med hwar annan öfwerwinna: och när siälfwa drabbningen skal för sig gå, komma Noidernes Passevare Gulli, Loide, Sarva, tilsammans at strida på sina dyrkares wägnar, emot hwar andra; stångar då den enas Sarva hornen af den andra, så warder dyrkaren siuk, och säjes om Sarva dör, så skal ock noiden följa effter. I fordna tider hafwer Stalla el:r diälfwulen siälf, dem uti finmarken boende, til enwiges kamp utmanat, och med en pipa tär til teckn gifwit, då de på begge sidor lika p[enninga]r med sig tagit, hwilket för den Succumberande el:r dödade, en begrafningz penning wara skulle.	+	Enär en '''Noid''' ɔ: trullkarl, som uti konsten fullkomlig är, wil spela på trumman, dricker han först bränwin, tilförne brukades luut: begynnandes sedan med nogra hos sig warande qwinfolk at siunga, hwilken sång och sammankomst kallas '''Noide Tiömcka'''<ref>= nåidfursamling. jfr sydlapska ''tjånkanit'' »samla sig».</ref> då de tilstädes wara skola, som wilja hulpne warda; under samma sång förehafwer han sig grufweligen, tagandes eld i händerna, och låtz med en knif både i händer och fötter skiära sig, jemte det han kastar sig omkring på knäna: inbillandes de närwarande, sig wara rätt hård och genomdrifwen: uti hwilket raseri, til dess han omsider swimar, continueres; och då talar han med Jami Kutserne som skal gifwa den siuke hälsan, eller med nogen annan, som han wil hafwa hielp utaf; under h:ken beswimelse, hans Passevare-Gulli lifwet bewarar, då han sedan af en wiss tilförordnad piga upwäkt blifwer; säjandes straxt huru mycket offer han låfwat hafwer. På samma sätt igenkalla de sina döda, at deras Rehnhiordar wårda. Äfwenledes, när de wilja tilfoga enom skada sig emillan, ell:r sättia biörn på den andras rehnmark, bruka de samma trulldom, förutan det, de då intet dåna. Enär den ena Noiden sätter sig up emot andra, då framställa de sine Passevare-Gulli, Loide, Sarva, hwilken sidsta är aldra-starkast, under hopp at tär med hwar annan öfwerwinna: och när siälfwa drabbningen skal för sig gå, komma Noidernes Passevare Gulli, Loide, Sarva, tilsammans at strida på sina dyrkares wägnar, emot hwar andra; stångar då den enas Sarva hornen af den andra, så warder dyrkaren siuk, och säjes om Sarva dör, så skal ock noiden följa effter. I fordna tider hafwer Stalla el:r diälfwulen siälf, dem uti finmarken boende, til enwiges kamp utmanat, och med en pipa tär til teckn gifwit, då de på begge sidor lika p[enninga]r med sig tagit, hwilket för den Succumberande el:r dödade, en begrafningz penning wara skulle.

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 13. mai 2026 kl. 17:01
Linje 68:		Linje 68:


−	Widare warder pag. 1250. 1251 utlåfwat, at utan betalning skal til Missions betiänterna, som Studerade äro, följande böcker lemnas; Buxtorphii Lexicon Hebræum, Pasoris Lexicon Græcum, samt alla böcker, som af Swenskan på Lappska tungomålet öfwersatte warda; äfwenledes Tornæi Maunale, Grans cateches af thessauro Catechetico Paulini contraherad. Till Missions Betiänterne igemen, dessa: en bibel, en Psalmbok, Christendomens kiärna, Hiörnings exercitatio Catechetica, Lodbergs korta Spörsmål, Müllers hiertespel öfwer Evang: tillika med dess passions förklaring, fattigmans husbok, Bails praxis pietatis, Arends sanna Christendom, Paradis Lustgård, Lassenii Bibliska kärna. Himmelska Herredag, Menniskans ~~skyldigbet~~ sielf öfwer dragelsens hemlighet, Dericsens skriffter, Santhonis gyldne Clenodium, Beren Sivers Salighets medel.<ref>Jfr uppräkningen hos Hammond. s. 552 f.</ref>	+	Widare warder pag. 1250. 1251 utlåfwat, at utan betalning skal til Missions betiänterna, som Studerade äro, följande böcker lemnas; Buxtorphii Lexicon Hebræum, Pasoris Lexicon Græcum, samt alla böcker, som af Swenskan på Lappska tungomålet öfwersatte warda; äfwenledes Tornæi Maunale, Grans cateches af thessauro Catechetico Paulini contraherad. Till Missions Betiänterne igemen, dessa: en bibel, en Psalmbok, Christendomens kiärna, Hiörnings exercitatio Catechetica, Lodbergs korta Spörsmål, Müllers hiertespel öfwer Evang: tillika med dess passions förklaring, fattigmans husbok, Bails praxis pietatis, Arends sanna Christendom, Paradis Lustgård, Lassenii Bibliska kärna. Himmelska Herredag, Menniskans skyldighet sielf öfwer dragelsens hemlighet, Dericsens skriffter, Santhonis gyldne Clenodium, Beren Sivers Salighets medel.<ref>Jfr uppräkningen hos Hammond. s. 552 f.</ref>

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 13. mai 2026 kl. 16:03
Linje 65:		Linje 65:


−	Utom desse äro äfwen Hälgedagz wäktare tilsatte, hwilkas åliggande skyldighet är, alt hwad de om afgudarne och andra synder höra, angifwa, samt sig underrättade giöra, om och huru wida Föräldrarna, sina barn i Scholan sielfwa at underhålla, kunna hafwa tilfälle, då de oförmögnares af Missionen niuta sitt uppehälle; förutan det, skola dessa Helgedagzwäktare om Scholarnes och Församlinghusens Reparation och upbyggande sig ~~warda~~ låta, samt missionarierne under visitationerne följaktige wara, då de hafwa sin rese förtäring, och utom dess i årlig lön 1 RD:. För öfrigit, hafwa alla til denna Mission hörande betiänte, sig til effterlefnad stella, hwad siälfwa collegium Missionis i Kiöpenhamn dem anbefalla, samt den instruction offtaber:de Lector, årligen dem gifwandes warder, hwilken bem:te Collegii approbation underställes, och underskrifwen är, af Lector Theol: von Vest, såsom Collegii Missionis Fullmäktig, och af Hans Skanke, Seminarii Scholae Nidresensis ConRector & desig. Rector, hwilkens besynnerl: tiänst är, at underwisa dem som Missions Betiänte warda, hwilka icke dess mindre af lector om sin skickelighet här til, examineras skola, likaledes underskrifwen af Hans Hagerup, den Nordiske Missions Casseur. Bemelte Instruction, som är mycket widlyfftig, och allaredan til d: 23 Martii 1725 består af 1276 pag: in Fol: continueres åhrl: med, i anledning af förefallande Casus, och de berättelser som ifrån Missions-Betiänterne inkomma; och finnes tär äfwen mycket infördt om denna Missions begynnelse, Lectorens giorde Visitationer, men i synnerhet om det afguderi, som han ibland de danske Lappar och finnar funnit, samt det missbruk och allehanda synder, som af det öfwerflödige Bränwins mångleri, förorsakade äro; ja, pag. 1230, står, at de af kiärlek för denne drycken sålt sina ägna barn; Hwarföre ock än al flit anwändes ifrån den samma dem afhålla; hwilket Lector pag: 353 effter plägad correspondence med Sal: Probsten Grubb i Umeå, uti Sweriges Lappmarker skiedt wara, berättar; ehuru wäl han pag: 882 åter sig utlåter, at wåra Swenska om Sommaren dem i Schierföhn med bränwinet förföra: sökiandes imedlertid som förmält är, at komma finnen och Lappen där til, det han med Bränwins supande aldeles afstå skal; hwarföre ock skier, at när nogen som afsagt sig bränwinet, men sitt löffte bryter, han warder 1:ste och 2:dre gången tiltalter, 3:die gången skier det samma i hela Församlingens närwaro, under det de enhälleligen bedia Gud för honom, och omsider 4:de gången ifrån H: Nattward afhållen, til dess han giordt bättring, och det samma med missionariens attest gitter bewisa, då han åter ad S: Synaxin, af ministerio admitterad warder: emedan desse missions betiänter intet tillåteligit är, Sacramenterna administrera, til h:ken ända, Lector sine Limitatione pag 99 anförer, at Christus utsändt apostlarna, intet til at döpa, utan allenast til at lära, och således skola äfwen dessa Missions Betiänte sände wara. I synnerhet hafwa de handlande sökt at hindra, det offta ben:de bränwins handel intet skulle afskaffas, och derföre utspridt, det Lector wid sin visitation hafft en Bödel med sig; kallande äfwen den nu kiäring, som intet wil och kan supa bränwin, hwar om widlyfftigt pag 525 i Jnstr: pag 711 betygar Lector sine exceptione, at Christendomen öfwer alt är förfallen, men besynnerl:n uti Nordlanden och Finmarcken. pag: 742, kallas Skrifftepenning, el. nummus absolutorius, en horedaler. Äfwen är offtanämde Lectors utlåtelse uti d: 3 tom: af Instr: at det giör honom ondt och förtryter, det de Lappmän, som bekiändt sig hafft trummor och annor widskieppelse bedrifwit, det de uti Swerige med 2:ne weckors fängelse på vatn och bröd äro straffade wordne &tc: tär emot åter, warder sådana och andra grofwa Syndare, hos dem aldeles ifrån det werldsliga straffet befriade, af föregifwen orsak, det de intet annat wetta skola, än det är den rätta Guden som de dyrka, til dess de omwände warda; ja, om de än skulle söka at tilfoga Missions Betiänterne skada el:r med döden hota, så skola de ändock aldeles ostraffade blifwa. Och så med andra stora och grofwa synder.	+	Utom desse äro äfwen Hälgedagz wäktare tilsatte, hwilkas åliggande skyldighet är, alt hwad de om afgudarne och andra synder höra, angifwa, samt sig underrättade giöra, om och huru wida Föräldrarna, sina barn i Scholan sielfwa at underhålla, kunna hafwa tilfälle, då de oförmögnares af Missionen niuta sitt uppehälle; förutan det, skola dessa Helgedagzwäktare om Scholarnes och Församlinghusens Reparation och upbyggande sig wårda låta, samt missionarierne under visitationerne följaktige wara, då de hafwa sin rese förtäring, och utom dess i årlig lön 1 RD:. För öfrigit, hafwa alla til denna Mission hörande betiänte, sig til effterlefnad stella, hwad siälfwa collegium Missionis i Kiöpenhamn dem anbefalla, samt den instruction offtaber:de Lector, årligen dem gifwandes warder, hwilken bem:te Collegii approbation underställes, och underskrifwen är, af Lector Theol: von Vest, såsom Collegii Missionis Fullmäktig, och af Hans Skanke, Seminarii Scholae Nidresensis ConRector & desig. Rector, hwilkens besynnerl: tiänst är, at underwisa dem som Missions Betiänte warda, hwilka icke dess mindre af lector om sin skickelighet här til, examineras skola, likaledes underskrifwen af Hans Hagerup, den Nordiske Missions Casseur. Bemelte Instruction, som är mycket widlyfftig, och allaredan til d: 23 Martii 1725 består af 1276 pag: in Fol: continueres åhrl: med, i anledning af förefallande Casus, och de berättelser som ifrån Missions-Betiänterne inkomma; och finnes tär äfwen mycket infördt om denna Missions begynnelse, Lectorens giorde Visitationer, men i synnerhet om det afguderi, som han ibland de danske Lappar och finnar funnit, samt det missbruk och allehanda synder, som af det öfwerflödige Bränwins mångleri, förorsakade äro; ja, pag. 1230, står, at de af kiärlek för denne drycken sålt sina ägna barn; Hwarföre ock än al flit anwändes ifrån den samma dem afhålla; hwilket Lector pag: 353 effter plägad correspondence med Sal: Probsten Grubb i Umeå, uti Sweriges Lappmarker skiedt wara, berättar; ehuru wäl han pag: 882 åter sig utlåter, at wåra Swenska om Sommaren dem i Schierföhn med bränwinet förföra: sökiandes imedlertid som förmält är, at komma finnen och Lappen där til, det han med Bränwins supande aldeles afstå skal; hwarföre ock skier, at när nogen som afsagt sig bränwinet, men sitt löffte bryter, han warder 1:ste och 2:dre gången tiltalter, 3:die gången skier det samma i hela Församlingens närwaro, under det de enhälleligen bedia Gud för honom, och omsider 4:de gången ifrån H: Nattward afhållen, til dess han giordt bättring, och det samma med missionariens attest gitter bewisa, då han åter ad S: Synaxin, af ministerio admitterad warder: emedan desse missions betiänter intet tillåteligit är, Sacramenterna administrera, til h:ken ända, Lector sine Limitatione pag 99 anförer, at Christus utsändt apostlarna, intet til at döpa, utan allenast til at lära, och således skola äfwen dessa Missions Betiänte sände wara. I synnerhet hafwa de handlande sökt at hindra, det offta ben:de bränwins handel intet skulle afskaffas, och derföre utspridt, det Lector wid sin visitation hafft en Bödel med sig; kallande äfwen den nu kiäring, som intet wil och kan supa bränwin, hwar om widlyfftigt pag 525 i Jnstr: pag 711 betygar Lector sine exceptione, at Christendomen öfwer alt är förfallen, men besynnerl:n uti Nordlanden och Finmarcken. pag: 742, kallas Skrifftepenning, el. nummus absolutorius, en horedaler. Äfwen är offtanämde Lectors utlåtelse uti d: 3 tom: af Instr: at det giör honom ondt och förtryter, det de Lappmän, som bekiändt sig hafft trummor och annor widskieppelse bedrifwit, det de uti Swerige med 2:ne weckors fängelse på vatn och bröd äro straffade wordne &tc: tär emot åter, warder sådana och andra grofwa Syndare, hos dem aldeles ifrån det werldsliga straffet befriade, af föregifwen orsak, det de intet annat wetta skola, än det är den rätta Guden som de dyrka, til dess de omwände warda; ja, om de än skulle söka at tilfoga Missions Betiänterne skada el:r med döden hota, så skola de ändock aldeles ostraffade blifwa. Och så med andra stora och grofwa synder.

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 13. mai 2026 kl. 13:45
Linje 59:		Linje 59:


−	Anno 1715, är effter Konungens i Danmarks under d: 18 April samma år utgifne befallning et Collegium Missionarium uti Kiöpenhambn förordnat och inrättat, bestående af en præses och 4 assessores; och Præsiderar nu för tiden GeheimeRådet Hollst, som til assessorer hafwer S. Theol: prof: Stenbock, Maling, etc: skolandes ber:de Collegium hafwa försorg, at den rena Evangeliska läran, uti Nordlanden och Finmarcken, Grönland och OstIindien, måtte blifwa utspridt och widare Stadfäst. Och til at med större frukt och nytta samma wärk befordra, hafwer samma Collegium til sin fullmäktig wid Mission uti Norrige, S. Theol: Lectoren uti Trundhiem, Thomas von West, förordnat; Hwilken år 1716 igenom hela Finmarcken reste, om inbyggarenas andeliga tilstånd tärsammastädes, sig at underrättad giöra : hwarest han icke allenast en stor fåkunnighet uti Christendomens kunskap, utan ock mycken widskieppelse, trolldom och afguderi befunnit. I samma mening och upsåt, förrättade bemelte Lector Åhr 1721 visitation i Nordlanden, som äfwen. til sin andel: wälfärd, uti et slätt och beklageligit tilstånd war; hwilket så mycket lättare at sluta, som hos herde Lappar och finnar, inga Kyrkior och Scholar upbygde, eller nogra Prester wistande warit, och således sällan eller aldrig fått offtare nogon gudstiänst och underwisning, än de til Landsbygden uti Norige el. Sweriges Lappmarker öfwerkommit, ibland hwilka somliga hafwa warit, och ännu så obetänckte och motwillige äro, at de uti de stora emillan Norrige och Swerige warande fiäll och willmarker, i synnerhet uti Orijas fiället<ref>»De vilde Lapper fra Orjes-Fieldet» omtalas också, hos Hammond. s. 554, efter von Westens »Missions Anstalter». Med Orijas, Orjes afses tydligen det finmarkslapska ordet ''oarjes, orjis'' »sydvästlig, västlig» (lulelapska ''årjatj'' »sydlig»), och von Westen har väl hört det användas i ett kollektivnamn för de inre trakterna någonstädes, där dessa lågo ungefär i sydvästlig riktning från hafvet, alltså i Finmarken.</ref> sig uppehålla, och intet på många år se låta. Hafwandes Lector von West uti årlig Lön 500 RD:r och utom dess alla sina reseomkostningar betalte. Til widare detta wärkets befrämjande, äro uti Nordlanden 5 Missionarier constituerade, och äro 1 Trumsendensis Siur Kihldal, 2 Senjensis, Sedenius, 3 Saltensis, Jöns Kihldahl, som tillika är Lector von Westes fullmäktig, och åter i den senares frånwaro under visitationerne, Simon Kihldal. 4 Ranensis, Munk, och dess vice Missionarius, Arved Bistock. 5 Varsensis<ref>Läs: Vefsensis.</ref>, Dass. uti Trundhiems amt är Hellseet. I Finnmarken följande 1. Jessing 2. Lim. 3. Lectors Fullmäktig och missionarius Altensis, Lund. 4. En som nyl:n förordnad är, och til namnet ännu okunnig. Desse Missionariers besynnerlige ämbete och åliggande plikt är, at flitigt resa omkring i sine districter, Lapparne och Finnarne i Guds ord underrätta, omwända och til sanningenes kundskap föra, samt på det nogaste sig underrättade giöra, om detta folckets afguderi och widskieppelser, jemte det, de alt bränwins säljande och supande skole söka at förekomma; stellande sig för öfrigit til effterrättelse, hwad dem af Collegio Missionis eller dess Fullmäktig Lector von West, anbefalt blifwer. Desse Missionarier böra alla Studerade och Literati wara, hwilket de ock nu för tiden äro, undantagandes Hellseet, hwilka äfwen in Theologicis, innan de til Mission antagne warda, examineras skola; åtnintande sedan i årlig lön 80 RD:, men Kihldal som hela sin lifstid wid denna mission förblifwa will, undfått tilökning af 20 RD:r, och äfwenledes för sin hustru Karin Andersdotter, som Finnarnes qwinfolk underwisa skal, 20 RD:; warandes han<ref>Läs: hon; hon var en lappflicka från Harjangen i Ofoten (Hammond, s. 838).</ref> tärstädes födder, samt dess föräldrar och släktingar samma okunnighet och afguderi som de andra, undergifna warit. En extraordinarius Missionarius niuter 50 à 60 RD: i lön, effter som hans arbete och resor swåre och långe äro.	+	Anno 1715, är effter Konungens i Danmarks under d: 18 April samma år utgifne befallning et Collegium Missionarium uti Kiöpenhambn förordnat och inrättat, bestående af en præses och 4 assessores; och Præsiderar nu för tiden GeheimeRådet Hollst, som til assessorer hafwer S. Theol: prof: Stenbock, Maling, etc: skolandes ber:de Collegium hafwa försorg, at den rena Evangeliska läran, uti Nordlanden och Finmarcken, Grönland och OstIindien, måtte blifwa utspridt och widare Stadfäst. Och til at med större frukt och nytta samma wärk befordra, hafwer samma Collegium til sin fullmäktig wid Mission uti Norrige, S. Theol: Lectoren uti Trundhiem, Thomas von West, förordnat; Hwilken år 1716 igenom hela Finmarcken reste, om inbyggarenas andeliga tilstånd tärsammastädes, sig at underrättad giöra; hwarest han icke allenast en stor fåkunnighet uti Christendomens kunskap, utan ock mycken widskieppelse, trolldom och afguderi befunnit. I samma mening och upsåt, förrättade bemelte Lector Åhr 1721 visitation i Nordlanden, som äfwen til sin andel: wälfärd, uti et slätt och beklageligit tilstånd war; hwilket så mycket lättare at sluta, som hos herde Lappar och finnar, inga Kyrkior och Scholar upbygde, eller nogra Prester wistande warit, och således sällan eller aldrig fått offtare nogon gudstiänst och underwisning, än de til Landsbygden uti Norige el. Sweriges Lappmarker öfwerkommit, ibland hwilka somliga hafwa warit, och ännu så obetänckte och motwillige äro, at de uti de stora emillan Norrige och Swerige warande fiäll och willmarker, i synnerhet uti Orijas fiället<ref>»De vilde Lapper fra Orjes-Fieldet» omtalas också, hos Hammond. s. 554, efter von Westens »Missions Anstalter». Med Orijas, Orjes afses tydligen det finmarkslapska ordet ''oarjes, orjis'' »sydvästlig, västlig» (lulelapska ''årjatj'' »sydlig»), och von Westen har väl hört det användas i ett kollektivnamn för de inre trakterna någonstädes, där dessa lågo ungefär i sydvästlig riktning från hafvet, alltså i Finmarken.</ref> sig uppehålla, och intet på många år se låta. Hafwandes Lector von West uti årlig Lön 500 RD:r och utom dess alla sina reseomkostningar betalte. Til widare detta wärkets befrämjande, äro uti Nordlanden 5 Missionarier constituerade, och äro 1 Trumsendensis Siur Kihldal, 2 Senjensis, Sedenius, 3 Saltensis, Jöns Kihldahl, som tillika är Lector von Westes fullmäktig, och åter i den senares frånwaro under visitationerne, Simon Kihldal. 4 Ranensis, Munk, och dess vice Missionarius, Arved Bistock. 5 Varsensis<ref>Läs: Vefsensis.</ref>, Dass. uti Trundhiems amt är Hellseet. I Finnmarken följande 1. Jessing 2. Lim. 3. Lectors Fullmäktig och missionarius Altensis, Lund. 4. En som nyl:n förordnad är, och til namnet ännu okunnig. Desse Missionariers besynnerlige ämbete och åliggande plikt är, at flitigt resa omkring i sine districter, Lapparne och Finnarne i Guds ord underrätta, omwända och til sanningenes kundskap föra, samt på det nogaste sig underrättade giöra, om detta folckets afguderi och widskieppelser, jemte det, de alt bränwins säljande och supande skole söka at förekomma; stellande sig för öfrigit til effterrättelse, hwad dem af Collegio Missionis eller dess Fullmäktig Lector von West, anbefalt blifwer. Desse Missionarier böra alla Studerade och Literati wara, hwilket de ock nu för tiden äro, undantagandes Hellseet, hwilka äfwen in Theologicis, innan de til Mission antagne warda, examineras skola; åtnintande sedan i årlig lön 80 RD:, men Kihldal som hela sin lifstid wid denna mission förblifwa will, undfått tilökning af 20 RD:r, och äfwenledes för sin hustru Karin Andersdotter, som Finnarnes qwinfolk underwisa skal, 20 RD:; warandes han<ref>Läs: hon; hon var en lappflicka från Harjangen i Ofoten (Hammond, s. 838).</ref> tärstädes födder, samt dess föräldrar och släktingar samma okunnighet och afguderi som de andra, undergifna warit. En extraordinarius Missionarius niuter 50 à 60 RD: i lön, effter som hans arbete och resor swåre och långe äro.

@@ Linje 6: / Linje 6: @@
 |-
 |}
 [[Fil:Samisk religion 1.jpg|thumb|375px|<center>Ofring til tordenguden Thorgalles / Horgalles.<br>''Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43''</center>]]
@@ Linje 14: / Linje 13: @@
 [[File:Ancient baptism Nordic Sami Lapons by Picart 1725.jpg|thumb|375px|<center>Samiske børn døbes.<br>''Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43''</center>]]
-<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
+<center><br>'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>
 af
 <br>'''[[Edgar Reuterskiöld biografi| Edgar Reuterskiöld]]'''

@@ Linje 36: / Linje 36: @@
 Hög- och Wälborne Herrar CancellieRåd.
-Sedan jag under d: 26 april til hans Kongl: Maj:tt underdånigst insändt det extract som Landzhöfdinge Ämbetet i min frånwaro af den Norrske Missionariens Jöns Kildahls medhafde Missionair-Böcker, samt mig förfrågat huru jag mig hade at förehålla, i fall bemelte Kildahl widare skulle komma ifrån Norrige hit neder utan wederbörligit resepass, at i följe af sin föregifne Instruction wilja handla med wäre Swenske Prester i Lappmarkerne om det som til Lapparnes omwändelse tiäna kunde. Så har Probstens i Piteå Son Magister Carl Solander insändt mig hosgående Relation berörande Missions wärcket där i Norrige, hwilken han inhämtadt och sammandragit, dels utur desse berörde Missions-Böcker och Instructioner hwilka bem:te Kildahl i wintras med sig hade, dels af hans munteliga berättelse: och som i bem:te relation en och annan omständighet warder berörd, huru författningen där i Norrige med Scholar och Kyrckior samt Lapparnes omwändelse ifrån det afguderi där ännu skal wara i de Norrske Finn- och Lappmarkerne; Så har Eders hög Grefl: Excellencier och högl: Kongl: Concellie Collegio jag sådant bordt ödmiukt och allerhörsammast insända med wördsamste förblifwande
+Sedan jag under d: 26 april til hans Kongl: Maj:tt underdånigst insändt det extract som Landzhöfdinge Ämbetet i min frånwaro af den Norrske Missionariens Jöns Kildahls medhafde Missionair-Böcker, samt mig förfrågat huru jag mig hade at förehålla, i fall bemelte Kildahl widare skulle komma ifrån Norrige hit neder utan wederbörligit resepass, at i följe af sin föregifne Instruction wilja handla med wåre Swenske Prester i Lappmarkerne om det som til Lapparnes omwändelse tiäna kunde. Så har Probstens i Piteå Son Magister Carl Solander insändt mig hosgående Relation berörande Missions wärcket där i Norrige, hwilken han inhämtadt och sammandragit, dels utur desse berörde Missions-Böcker och Instructioner hwilka bem:te Kildahl i wintras med sig hade, dels af hans munteliga berättelse: och som i bem:te relation en och annan omständighet warder berörd, huru författningen där i Norrige med Scholar och Kyrckior samt Lapparnes omwändelse ifrån det afguderi där ännu skal wara i de Norrske Finn- och Lappmarkerne; Så har Eders hög Grefl: Excellencier och högl: Kongl: Concellie Collegio jag sådant bordt ödmiukt och allerhörsammast insända med wördsamste förblifwande
 <center>Eders hög Grefl: Excellenciers
@@ Linje 81: / Linje 81: @@
-'''Biex-Ollmaj''' el. '''Biex-Gallis'''. är bos Lapparne en gud för wädret, och bor up uti luften; til denne låfwas offer när wädret alt för starkt blåser, och på följande sätt skiedt; honom offras et Creatur, dock intet alla år, och wid Offer altaret, hafwa de honom til ähra satt et wäderskått<ref>hexkvast?</ref>, det de med blod bestrukit. Sådane tekn wid Offer altaren, sätties ock en del derföre, at hwar Gud skal igenkiänna sitt offer; Ty hwad för en gud Lappen offrar, så giör han det samma gemenl:n wid et och samma offerställe; så at när man beser deras altaren, kan man af det samma se, huru många gudar han offrar til. Denne Biex-Ollmas skål drickes om Iuhl, sedan honom til ähra, öhl och brännewin nederslagit är.
+'''Biex-Ollmaj''' el. '''Biex-Gallis'''. är hos Lapparne en gud för wädret, och bor up uti luften; til denne låfwas offer när wädret alt för starkt blåser, och på följande sätt skiedt; honom offras et Creatur, dock intet alla år, och wid Offer altaret, hafwa de honom til ähra satt et wäderskått<ref>hexkvast?</ref>, det de med blod bestrukit. Sådane tekn wid Offer altaren, sätties ock en del derföre, at hwar Gud skal igenkiänna sitt offer; Ty hwad för en gud Lappen offrar, så giör han det samma gemenl:n wid et och samma offerställe; så at när man beser deras altaren, kan man af det samma se, huru många gudar han offrar til. Denne Biex-Ollmas skål drickes om Iuhl, sedan honom til ähra, öhl och brännewin nederslagit är.
@@ Linje 174: / Linje 174: @@
-Enär en '''Noid''' &#596;: trullkarl, som uti konsten fullkomlig är, wil spela på trumman, dricker han först bränwin, tilförne brukades luut: begynnandes sedan med nogra hos sig warande qwinfolk at siunga, hwilken sång och sammankomst kallas '''Noide Tiömcka'''<ref>= nåidfursamling. jfr sydlapska ''tjånkanit'' »samla sig».</ref> då de tilstädes wara skola, som wilja hulpne warda; under samma sång förehafwer han sig grufweligen, tagandes eld i händerna, och låtz med en knif både i händer och fötter skiära sig, jemte det han kastar sig omkring på knäna: inbillandes de närwarande, sig wara rätt hård och genomdrifwen: uti h:wilket raseri, til dess han omsider swimar, continueres; och då talar han med Jami Kutserne som skal gifwa den siuke hälsan, eller med nogen annan, som han wil hafwa hielp utaf; under h:ken beswimelse, hans Passevare-Gulli lifwet bewarar, då han sedan af en wiss tilförordnad piga upwäkt blifwer; säjandes straxt huru mycket offer han låfwat hafwer. På samma sätt igenkalla de sina döda, at deras Rehnhiordar wårda. Äfwenledes, när de wilja tilfoga enom skada sig emillan, ell:r sättia biörn på den andras rehnmark, bruka de samma trulldom, förutan det, de då intet dåna. Enär den ena Noiden sätter sig up emot andra, då framställa de sine Passevare-Gulli, Loide, Sarva, hwilken sidsta är aldra-starkast, under hopp at tär med hwar annan öfwerwinna: och när siälfwa drabbningen skal för sig gå, komma Noidernes Passevare Gulli, Loide, Sarva, tilsammans at strida på sina dyrkares wägnar, emot hwar andra; stångar då den enas Sarva hornen af den andra, så warder dyrkaren siuk, och säjes om Sarva dör, så skal ock noiden följa effter. I fordna tider hafwer Stalla el:r diälfwulen siälf, dem uti finmarken boende, til enwiges kamp utmanat, och med en pipa tär til teckn gifwit, då de på begge sidor lika p[enuinga]r med sig tagit, hwilket för den Succumberande el:r dödade, en begrafningz penning wara skulle.
+Enär en '''Noid''' &#596;: trullkarl, som uti konsten fullkomlig är, wil spela på trumman, dricker han först bränwin, tilförne brukades luut: begynnandes sedan med nogra hos sig warande qwinfolk at siunga, hwilken sång och sammankomst kallas '''Noide Tiömcka'''<ref>= nåidfursamling. jfr sydlapska ''tjånkanit'' »samla sig».</ref> då de tilstädes wara skola, som wilja hulpne warda; under samma sång förehafwer han sig grufweligen, tagandes eld i händerna, och låtz med en knif både i händer och fötter skiära sig, jemte det han kastar sig omkring på knäna: inbillandes de närwarande, sig wara rätt hård och genomdrifwen: uti h:wilket raseri, til dess han omsider swimar, continueres; och då talar han med Jami Kutserne som skal gifwa den siuke hälsan, eller med nogen annan, som han wil hafwa hielp utaf; under h:ken beswimelse, hans Passevare-Gulli lifwet bewarar, då han sedan af en wiss tilförordnad piga upwäkt blifwer; säjandes straxt huru mycket offer han låfwat hafwer. På samma sätt igenkalla de sina döda, at deras Rehnhiordar wårda. Äfwenledes, när de wilja tilfoga enom skada sig emillan, ell:r sättia biörn på den andras rehnmark, bruka de samma trulldom, förutan det, de då intet dåna. Enär den ena Noiden sätter sig up emot andra, då framställa de sine Passevare-Gulli, Loide, Sarva, hwilken sidsta är aldra-starkast, under hopp at tär med hwar annan öfwerwinna: och när siälfwa drabbningen skal för sig gå, komma Noidernes Passevare Gulli, Loide, Sarva, tilsammans at strida på sina dyrkares wägnar, emot hwar andra; stångar då den enas Sarva hornen af den andra, så warder dyrkaren siuk, och säjes om Sarva dör, så skal ock noiden följa effter. I fordna tider hafwer Stalla el:r diälfwulen siälf, dem uti finmarken boende, til enwiges kamp utmanat, och med en pipa tär til teckn gifwit, då de på begge sidor lika p[enninga]r med sig tagit, hwilket för den Succumberande el:r dödade, en begrafningz penning wara skulle.

@@ Linje 18: / Linje 18: @@
 <br>'''[[Edgar Reuterskiöld biografi| Edgar Reuterskiöld]]'''
-<br><big><big>'''IV.<br>Mag. Carl Selanders relation<br>om den norska lappmissionen och lapparnas hedendom.'''</big></big>
+<br><big><big>'''IV.<br>Mag. Carl Solanders relation<br>om den norska lappmissionen och lapparnas hedendom.'''</big></big>
 </center>

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 7. des. 2014 kl. 09:28
Linje 9:		Linje 9:

	[[Fil:Samisk religion 1.jpg\|thumb\|375px\|<center>Ofring til tordenguden Thorgalles / Horgalles.<br>''Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43''</center>]]		[[Fil:Samisk religion 1.jpg\|thumb\|375px\|<center>Ofring til tordenguden Thorgalles / Horgalles.<br>''Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43''</center>]]
		+	[[File:1724 fr. Religious Ceremonies of the World by Picart, Nordic Sami people.jpg\|thumb\|375px\|<center>Samer tilbeder deres guder.<br>''Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43''</center>]]
		+	[[File:Toppen af fjeldet Suallivare i Vestfinmarken, med de der staande gamle Guddomsstene.jpg\|thumb\|375px\|<center>Samisk helig plats på toppen av fjället Suallivare (?) i västra Finnmark, Norge</center>]]
		+	[[File:Shaman.jpg\|thumb\|375px\|<center>Shamanen med sin tromme, Meråker, Nord-Trøndelag. ''Kobberstik af O. H. von Lode''</center>]]
		+	[[File:Ancient baptism Nordic Sami Lapons by Picart 1725.jpg\|thumb\|375px\|<center>Samiske børn døbes.<br>''Kobberstik af Bernard Picart, omkr. 1723–43''</center>]]

	<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>		<center><big>'''[[Källskrifter till Lapparnas mytologi]]'''</big>

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 30. nov. 2014 kl. 16:10
Linje 68:		Linje 68:


−	Förtekning jemte uttydning, på de afgudar ~~ocb~~ Offer, som de danska Missions betiänte, ibland sina i Finnmarcken och Nordlanden warande inbyggare, befunnit giängse och öflige wara; hwarifrån äfwen en del af de under Swerige lydande lappar, ej heller aldeles kunna befrias, i synnerhet de som i Orijas stora och widtbegrepne fiället<ref>Se ofvan s. 19, not 1.</ref>, samt längre norrut sig uppehålla och wistande äro; til hwilka förra, ifrån Ofoden och Thyfiorden<ref>Tysfjorden.</ref> i Norrige många sina barn, at i bem:te högstbeklagel: afguderi och trulldom underrättade blifwa, försända, h:ket Lector von Vest uti Instr: p: 1269 äfwen anförer.	+	Förtekning jemte uttydning, på de afgudar och Offer, som de danska Missions betiänte, ibland sina i Finnmarcken och Nordlanden warande inbyggare, befunnit giängse och öflige wara; hwarifrån äfwen en del af de under Swerige lydande lappar, ej heller aldeles kunna befrias, i synnerhet de som i Orijas stora och widtbegrepne fiället<ref>Se ofvan s. 19, not 1.</ref>, samt längre norrut sig uppehålla och wistande äro; til hwilka förra, ifrån Ofoden och Thyfiorden<ref>Tysfjorden.</ref> i Norrige många sina barn, at i bem:te högstbeklagel: afguderi och trulldom underrättade blifwa, försända, h:ket Lector von Vest uti Instr: p: 1269 äfwen anförer.