Carsten: Kämpen Grimborg

2017-05-16T20:39:52Z

Kämpen Grimborg

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Kämpen Grimborg]] !!
|-
|}

[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''4. Kämpen Grimborg'''</big></big>

'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>

::1. Det sutto två kämpar i Nordanfjell;
::De helsade hvarannan så godan en qväll.
::Men hvem skall föra våra runor så väl,
:::Med den äran?

::2. Stallbroder talte till stallbrodren sin:
::»Och har du inte lust att gifta dig än?»

::3. »Väl vet jag så väner en fager mö och vif;
::Men friar du dit, det kostar ditt lif.»

::4. »Och kära min stallbroder, följ du mig dit!
::Och dig vill jag gifva min gångare hvit.»

::5. Och när som de kommo till mjölnaredam,
::Der rann intet vatten, utan kämpablod fram.

::6. Och när som de kommo till jungfrunes grind,
::Der spelar en hjort och der dansar en hind.

::7. Och när som de kommo till jungfrunes gård,
::Gärdsgårdarne voro af jern och stål.

::8. På hvar och en stör, som i gärdsgården var,
::Ett blodigt mannahufvud blef man var.

::9. Och Grimborg han klappade med vantarne grå:
::»Statt upp, sköna jungfru, drag låsen ifrå!»

::10. »Med ingen hafver jag stämma lagt,
::Och ingen så släpper jag in om natt.»

::11. Han gjorde sina fingrar båd' mjuka och små;
::Så lätteligen drog han den låsen ifrå.

::12. Och Grimborg han satte sig på rödan gullstol:
::Statt upp, sköna jungfru, drag af mig mina skor!»

::13. »Väl är jag en konungadotter så god,
::Men inte står jag upp och drar af dig dina skor.»

::14. Och Grimborg han sticknade vid sädana ord,
::Han sprang upp i sängen med båd' strumpor och skor.

::15. Brådt det kom bud för konungen in:
::»Grimborg han sofver hos unga dottern din!»

::16. Konungen ropte öfver hela sin gård:
::»Ståndar upp, mina hofmän, I kläden er i stål!»

::17. »Ståndar upp, mina hofmän, I kläden er ej falskt:
::Jag känner väl Grimborg, han är en vågehals.»

::18. De sparkade på dörren med sporrspändan fot:
::Är Grimborg här inne, han komme oss emot!»

::19. Och Grimborg han uppä dörren sprang;
::Han slog den igen, sä låsen han sang.

::20. Och somliga han spjernte och somliga han slog,
::Och tolf tusen hofmän för hans fötter dog'.

::21. Och Grimborg tar jungfrun vid fagergulan lock,
::Så binder han henne vid sadelknapp.

::22. Så rider han öfver den trettimila skog,
::Slätt inte så talte han ett endaste ord.

::23. Och inte var det en så liten en sten,
::Som icke tog ett stycke ur jungfrunes ben.

::24. Och inte var det en så liten en rot,
::Som icke tog ett stycke ur jungfrunes fot.

::25. Grimborg han rider på sin moders gård,
::Och ute för honom hans moder står.

::26. »Och hör du, herr Grimborg, hvad jag säger dig:
::Och hvar har du tagit den fagra unga brud?»

::27. »Henne har jag tagit i konungens gård
::Med starkan arm och med jern och stål.»

::28. Så gångar han sig uti höga lofts bur
::Och spelte gulltärning med sin unga brud.

::29. Och Grimborg han klappar på bolstrarna små:
::»Lyster sköna jungfrun att hvila häruppå?»

::30. »Och dig vill jag hålla för en herre så båld,
::Änskönt du tagit mig med magt och våld.»

::31. »Och dig vill jag hålla för kämpe och man.»
::Och Grimborg han hvilar i jungfrunes famn.

::32. Och förr’n det var dager och dager var ljus,
::Tolf tusende hofmän i Grimborgs hus.

::33. Och ute hans moder för hofmännen står;
::»Vi bedje med Grimborg vi tala få.»

::34. »Grimborg har dragit så långt bort i går
::Och kommer ej hem förr än jul ett år.

::35. »Och Grimborgs moder, I varen oss huld!
::Vi skola er gifva det rödaste guld.»

::36. »Grimborg han sitter i höga lofts bur
::Och spelar gulltärning med sin unga brud.

::37. De stötte på dörren med sköld och spjut:
::»Statt upp, herr Grimborg, och kom till oss ut!»

::38. Grimborg han såg genom vindluckan ut,
::Han såg inte himlen för pilar och spjut.

::39. »Kära mina hofmän, I biden en liten stund,
::Medan jag mig kläder litet annorlund'.»

::40. Och jungfrun hon var mot Grimborg ej falsk,
::Hon spände sjelf brynjan omkring hans hals.

::41. Och Grimborg sprang ned på sin moders gård:
::Tolftusende hofmän till jord han slår.

::42. Han sadlade upp sin gångare grå;
::Så rider han till konungens gård.

::43. Och när som han kom på konungens gård,
::Ute för honom sjelf konungen står.

::44. »Och hör du, herr Grimborg, hvad jag dig säga
::Hvar äro de hofmän, jag sände dig i går?»

::45. »De hofmän, dem du mig sände i går,
::De ligga der alla slagna som får.»

::46. Och äro än alla slagne som får,
::Aldrig så kommer du utaf min gård.»

::47. Grimborg han svänger sin gångare grå,
::Och alla kungens tjenare han under sig slår.

::48. Och Grimborg han stryker sitt blodiga svärd:
::»Vore du ej konung, detta vore du värd.

::49. »Kära du Grimborg, nu stilla ditt svärd,
::Min dotter skall du få, du henne är värd.»

::50. Och Grimborg drog hem och lefde i frid,
::Och allt hvad han gjort, det blef nu härvid
::Men hvem skall föra våra runor så väl,
:::Med den äran?

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]

Kämpen Grimborg - Revisjonshistorikk

Carsten: Kämpen Grimborg