JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:48

2013-12-22T09:48:14Z

Jesper på 13. jan. 2013 kl. 04:56

2013-01-13T04:56:25Z

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6

2013-01-13T04:56:02Z

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6] !!
|-
|}

[[Bilde:Anders Uppstrom.jpg|thumb|180px|<center>Anders Uppström 1806-1865</center>]]

<center>'''[[Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu |Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu]]'''

 Öfversatta af '''[[Anders Uppström biografi| Anders Uppström]]'''</center>

<center><big>'''Skáldskaparmál'''</big></center>

<center>'''I. Omskrifningar'''</center>

<center><big>'''18. Thors och Geirröds kamp'''</big></center>

''65. Thor:'' Väx du nu icke, Vimur! då mig lyster vada öfver dig till jättars gårdar. Vet du, att om du växer, då växer hos mig asastyrkan lika högt som himmelen?

''66. Thor:'' En gång begagnade jag min asastyrka i jättars gårdar, då när Gjalp och Greip, Geirröds döttrar, ville lyfta mig till himmelen.

''67. Eilif Gudrunarson:'' 1. Hafvets bands (Midgårdsormens) fader (Loke) företog sig att hemifrån egga de branta bergens föreståndares, Fornjots (jättens) fällare (nedläggare: Thor); dryg (skicklig) var Lopt (Loke) att ljuga. Härdånets Odens (Thors) ingalunda pålitliga sinnespröfvare (vän: Loke) sade gröna (behagliga) vägar ligga till Geirröds väggars häst (boning).

<blockquote>1. På samma sätt, som ''boning'' här omskrifves med ''väggarnes häst'', omskrifves annorstädes ''sofrum'' med ''golfvets häst'' (gólfhölkvir) och ''skepp'' med ''plankornas häst'' (bordhölkvir). </blockquote>

2. Thor lät Gamleid (Loke) kort (ej länge) bedja sig om den sinnesansträngande (svåra) färden: de åstundade att nedgöra jättens afkomlingar: då när den gördelvande (Thor), mäktigare än Gandviks Skottar (män: jättarne), fordom begaf sig från Thridje (Oden) till Idjes slägts (jättarnes) anförvandts (Geirröds) boning.

<blockquote>2. Att ''Gamleið'' här betyder Loke, grundar sig på en ordlek. ''Gamleið ss. appellativum betecknar egentl. ''gamens väg'' = luften; ''luften'' åter heter på fornnord. ''lopt'', men detta ''lopt'' ljuder lika med ''Lopt'', acc. af ''Loptr'', d. ä. ''Loke. — þá or'' läs ''þá er. — ymsa'', genit. sing. af ''ymsi'' anförvandt. egentl. en person, som ömsar plats med en annan. Anmärkningen angående betydelsen af ''ymsi'' grundar sig blot och bart på gisning; måhända betyder det endast ''boning''. </blockquote>

3. Vardt (begifvit sig hade) på vägen menedens guds (Geirröds) armars trollsångskunniga börda (döttrar) förr, än angreppets Rögner (Thor) jemte skarornas (Muspells söners) ledare (Loke). Jag frambringar Grimners (Odens) grunda strömmar (ett kort qväde härom). Gallskrikarens (örnens) salars (bergens) männers (jättarnes) bedragare (Thor och hans följeslagare) trampade med fotbladens göpnar (fotsålorna) å Endils (jättens: Geirröds) mark.

<blockquote>3. ''ámo'' läs ''á má''. </blockquote>

4. Och vane vid stridsgång gingo vargens fredare (underhållsanskaffare: fortsatte Thor och hans följeslagare sin väg). Till himlasköldens (månens) uppslukares (jättens) qvinnor (Geirröds döttrar) kom blodets sång (strid: Geirröds döttrar hemsöktes med strid): då när Lokes olyckas bragdstore afhjelpare (Thor), van vid vrede, ville bryta ett fång (kämpa) med Grimners (jättens) fränders brud (jättinnan).

<blockquote>4. ''gagns'' läs ''gángs''. </blockquote>

5. Och hafvets klots (stenens: klippans) qvinnas (jättinnans) äreskändare (Thor) gjorde fjätöfvergångna (öfvervadade till fots) de från bergshöjden öfver lodjurets haf (landet: landskapet) sig kastande störtfloderna. Mycket (ofta) halkade från sin plats bergjättens häftige betvingare (Thor), der som de brusande floderna fnyste (kastade) sitt gift (skum) öfver stakledens (vadets) breda väg.

6. Der i vindmarken (vindens mark: floden) satte de framför (sig) skottormarnes (kastspjutens: stafvarnes) ljudframbringande håf (ljuster: jernbeslagna spets) och icke sofvo (tego) markens (flodens) hala hjulkotor (stenar). Kunde af forsen slagen den ljudande filen (stafven) mot gruset dåna, men fjällens störtfall (den från fjällen störtande floden) tjöt längs Fedjas (Fenjas) städ (klipporna).

<blockquote>6. ''halar'' läs ''hálar. — havggvinn'' läs ''havggvin.'' — Om ''Fedja'' eller ''Fenja'', se cap. 43. </blockquote>

7. Ser Njardbältets (gudabältets) egare (Thor) klipplandets haf (den af klippor uppfyllda floden) falla sig (falla) öfver hårdväxta (starka) skuldror; fann han ej för sig ännu nyttigare råd. Utrotaren af jättens barn (jättarnes utrotare: Thor) säger, att om icke flodens snabbt forsande blod (vätska) aftoge, skulle hans nackes styrka växa till salens (jordens) tak (himmelen).

<blockquote>7. ''niptar'' läs ''niótr. — hinn'' läs ''enn. — firir-sè'' läs ''fyrir sér. — flóð'' läs ''blóð''. </blockquote>

8. Vadade hurtigt Gautes (Odens) bonings (Asgårds) edsvurna fredare (försvarare), de förståndige vikingarne (kämparne), I stridsgudinnans lundar (krigare)! men svärdträsket (vattnet) flöt. Rusade vågen kraftigt, af jordens råges (bergets) häftiga vind uppblåst, du handens nöds (bågens) gud (du bågskytt)! å skuldran på Jordens son (Thor).

<blockquote>8. ''runn at feng unnar'' läs ''runnar fen Gunnar. — blásinn'' läs ''blásin.'' </blockquote>

9. Till dess jemte männernas sällskap — ett kraftrön var det — Thjalfe genom egen ansträngning kom i luften (upp) å himlakonungens (Thors) skyddsbälte. Åstadkommo Ränk-Mimers (den ränkfulle jättens: Geirröds) enkor (qvinnor: döttrar) en mot stålet (den jernskodda stafven) strid ström. Bergdelphinens (jättens) modige kufvare (Thor) gick med Grids staf.

<blockquote>9. ''himinsióli'', m., egentl. ''takets uppehållare'', af ''himinn'', urspr. ''tak'', sedan ''himmel'' (jfr str. 14), och ''sióli'' uppehållare, beslägt. m göt. ''sauls'' pelare. — ''skaunn'', gen. ''ar'', m., sköld; i allmänh. skyddsmedel; ''skaunar seil'' skyddståg, skyddsbälte. </blockquote>

10. Icke klappade vid högforsens fall vredens djupa (i bröstet liggande) ållon (hjertat) å männerna (Thor och hans följeslagare), som förklarade krig mot vargarnes vistelseorts (bergets) afskum (Geirröd). Ett stridsdjerft mod, bättre än ett arf, egde (hvar för sig) edens män (de edsförbundna männen). Skalf ej Thors eller Thjalfes mods sten (hjerta) af fruktan.

<blockquote>10. ''á korn'' läs ''akarn''. — ''ógn diarfa'' läs ''ógndiarfan. — hlaut'' sing. i st. f. plur. ''hlutu'': jfr 59. — ''skalfa'' jfr 43. </blockquote>

11. Och svärdets kamrater (stridsbröderna), hatande hjelp af skölden, gjorde sedan dån (trampade sedan med dån) mot den hårda ulfvens lands (bergets) mäns (jättarnes) flodbrädd, innan, о skål-ek (mjödskänkerska)! strandens folks (jättarnes) utrotare (Thor och hans följeslagare) började Hedins (sjökonungens) hårbenas betäcknings (hjelmens) stormar (striderna) mot skjutgudinnans (Skades) skyldemän (jättarne).

<blockquote>11. ''sifuna'' adj. indecl., varande tillfreds med en förening, ''kamrat. </blockquote>''

12. Sammanströmmade med (till) härskarans anförare (Geirröd) Ivas uddars klippfolk (jättarne). Köldens (det kalla) Svithjods (Jötunhems) fiendeskara (jättarne) sökte sin räddning i flykten. Då när blixtslungarens flodbens Daner (bergsinvånare: Thors jättar, följeslagare) stodo fasta, kunde utlandets Jolners (Odens: Geirröds) ätter för (de förra) luta.

<blockquote>12. ''kólga'' läs ''kólgu''. </blockquote>

13. Der som jätteboningens med hersars idrottsmod födda (krigiskt sinnade) skrålbjelkar (skrålare) framgingo, blef ett гор bland klipphålans Kumrer (män, invånare). Slog, förd i kraft (omgifven af kraft) — fredssenhet (strid) var der — jättens qvinnas (jättinnans) nedläggare (Thor) å vilda skägghatten (hufvudet) på klippans rendjur (jätten: Geirröd).

<blockquote>13. ''þat'' läs ''þar''. </blockquote>

14. Och under lågans höga himmel (eldrummets höga tak) uttrampades der med tung trampning (utsprängdes der våldsamt) ögonbrynens tungelsolar (de ofantliga ögonen) på klippvallens gömställssökare (invånare: jättarne). Åskans storms fartygsstyrare (Thor) bröt (krossade) skrattskeppets (bröstets) urgamla köl (ryggen) på berghålans båda qvinnor (Geirröds döttrar).

<blockquote>14. ''und'' läs ''við. — vafrevþa = vafreyþa. — sprunadi'' läs ''sprundi.'' </blockquote>

15. En sällsynt kunskap hade fjärdäpplets (stenens) jords (bergets) son (jätten: Geirröd) lärt sig; men ej förmådde jordens bens (bergets) män (jätrarne) känna (njuta) ölglädje. Kastade, о du bågsenans Æger (bågskytt)! Sudres (dvergens) ättlund (anförvandt: Geirröd) tångens i härden sjudna sega (ett uppglödgadt jernstycke) emot Odens bekymmertjuf (skingraren af Odens bekymmer: Thor).

<blockquote>15. ''kon = konr''; jfr Rask, Anvisn. t. Isl. § 150. — ''ángr þiófsegu'' läs ''ángrþióf sega.'' </blockquote>

16. Så att, du stridens påskyndare! Thrungvas (Freyas) gamla vän (Thor) med händernas rappa munnar (snabba grepp) i luften sväljde (fattade) den slungade eldkakan (det glödande jernstycket): då när den ursinniges aske-ås (jernstycke) med häftighet flög från qvinnan Greips Hrimners (jättes: Geirröds) bröst till (emot) honom, som af hjertat älskar Thrud (emot Thruds kära fader: Thor).

<blockquote>16. ''Þraungvar'' läs ''Þrúngvar. — þióst'', egentl. асе. af ''þióstr'', står här ss. adverbium till ''fló''. Jfr ofvan, str. 12, der acc. ''fasta'' likaledes står ss. adv. till ''stóþu'' (stóðu). </blockquote>

17. Skakades jättens sal, då när — det breda (stora) hufvudet bragte (gömde) bergshöfdingen (Geirröd) bakom väggens bänkbjörns (boningens) gamla fotlägg (pelare) — den förträfflige Ulls lysande gynnare (Thor) kastade skadornas spänntorn (jernstycket) ned midt i käkens gördel (hufvudet) på svängtågans (slungans) hårdnackade handterare (jätten: Geirröd).

<blockquote>17. ''Heiðreks'' läs ''Heiðrekr''. — ''iotrs'' läs ''iótrs.'' </blockquote>

18. Konungen med den blodiga hammaren (Thor) ombragte hurtigt bullrets fränder (jättarne). Den salsvana Syns (qvinnans: Greips) spisnedbrytare (Thor) vann seger. Väghjelpens tull (stafven: Grids staf), som tillskyndade den fallne jättens sals männers bänk (Geirröds huskarlars bänk) saknad (tomhet), kom ej åt (behöfde ej användas emot) bågens gud (bågskytten: Geirröd sjelf).

<blockquote>18. ''Savlva nið Syniar'' läs ''salvanið-synjar. — laut = hlaut. — tollur'' läs ''tollr''. </blockquote>

19. Prisad af Hel slog med den afbrutna, tjenliga grenen från skogen (med Grids staf) den nedom bergen farande eldens (blixtens) slungare (Thor) krattigt Alfhems kalfvar (jättarne); men icke förmådde valrågens (den nederlag förorsakande sädens: pilarnes) lägers (sköldens) eldar (svärden) besegra stenens Listes (stenlandets: bergets) Ellas (jättens: Geirröds) hjelpfaste (tappre) ålderförminskare (Thor).

<blockquote>19. ''Hel blótin'' läs ''Helbótinn''. — ''Listi'', genit. ''a'', m. egentl. en udde och ett härad i Agder (södra Norge). Heter nu Listershärad. — ''látr. . . matu = láttr . . . máttu.'' </blockquote>

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den yngre Edda]]
[[Kategori:Anders Uppström]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 22. des. 2013 kl. 09:48
Linje 120:		Linje 120:

	<blockquote><FONT COLOR=49727E>19. ''Hel blótin'' läs ''Helbótinn''. — ''Listi'', genit. ''a'', m. egentl. en udde och ett härad i Agder (södra Norge). Heter nu Listershärad. — ''látr. . . matu = láttr . . . máttu.''</FONT COLOR=49727E> </blockquote>		<blockquote><FONT COLOR=49727E>19. ''Hel blótin'' läs ''Helbótinn''. — ''Listi'', genit. ''a'', m. egentl. en udde och ett härad i Agder (södra Norge). Heter nu Listershärad. — ''látr. . . matu = láttr . . . máttu.''</FONT COLOR=49727E> </blockquote>
−
−
−	~~<br><br>~~
−

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

@@ Linje 3: / Linje 3: @@
 !align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
 |-
-! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6] !!
+! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6]] !!
 |-
 |}

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6 - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:48

Jesper på 13. jan. 2013 kl. 04:56

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 6