Solsången (NFS) - Revisjonshistorikk

Carsten på 20. aug. 2021 kl. 11:08

2021-08-20T11:08:23Z

Carsten på 17. jan. 2019 kl. 14:47

2019-01-17T14:47:10Z

Jesper på 16. jul. 2018 kl. 21:11

2018-07-16T21:11:39Z

Carsten på 24. mar. 2014 kl. 05:52

2014-03-24T05:52:19Z

Jesper på 2. jan. 2014 kl. 18:32

2014-01-02T18:32:46Z

JJ.Sandal på 24. des. 2013 kl. 21:08

2013-12-24T21:08:08Z

Carsten på 27. aug. 2013 kl. 08:58

2013-08-27T08:58:06Z

Jesper: Solsången (NFS)

2013-01-12T12:25:56Z

Solsången (NFS)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Sólarljóð]] !! !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Solkvad (Sólarljóþ)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solsangen]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången]] !!
|-
! !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Her skrives Solsangen]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången (NFS)]] !!
|-
! !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solens Sang (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången (PAG)]] !!
|-
! !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sol-Sången (AAA)]] !!
|-
|}

<center><big>'''[[Edda - Sämund den vises skaldeverk|Edda]]'''</big>

Öfversättning: '''[[Nils Fredrik Sander biografi| Nils Fredrik Sander]]'''

<big><big>'''Solsången'''</big></big></center>

<blockquote><blockquote>
[[Bilde:Solvognen af Collingwood.JPG|thumb|500px|<center> '''Solen på himlen.''' ''(W.G. Collingwood, 1908)''</center>]][[Bilde:Synet af den mægtige.jpg|thumb|500px|<center> '''Synet af den mægtige.''' ''(W.G. Collingwood, 1908)''</center>]]
<big>Mimer och Oden. Dråpet å den förre. Den senares skuldbörda.</big>
 
 1.
 Gods och lif
 den grymme kämpen
 fråntog folkets barn:
 öfver den väg,
 där på vakt han ställt sig,
 ingen med lifvet komma kunde.
 
 2.
 Ensam åt han,
 ofta, mycket,
 aldrig bjöd han en man på ett mål,
 förrän en trött
 och tynande gäst
 kom gångande från gatan.
 
 3.
 I behof af en dryck
 den dignande man sig sade
 och svåra svulten vara;
 med tvekan i hjärtat
 han sade sig trösta
 på honom, som förr en våldsman varit.
 
 4.
 Mat och dryck
 åt den matte gaf han,
 allt af hela sin hug:
 på Gud han tänkte,
 med godhet gästen bistod,
 ty han tyckte sig i våda vara.
 
 5.
 Upp stod den andre
 med ondska i sinnet,
 ej tacksam för njuten nödtorft
 af synd han drefs
 och dräpte under sömnen
 den vise, den varsamme man.
 
 6.
 Himlarnas gud
 om hjälp bad denne,
 då han vaknade, svåra slagen:
 tyngden af hans synder
 fick taga på sig
 han, som en saklös svikit.
 
 7.
 Heliga änglar
 kommo från himlarna ofvan
 och hans själ till sig:
 i ett renadt lif
 hon lefva skall
 evigt hos Gud allsmäktig.
 
 
 
 <big>Vidar-Unnar och Vale-Sjövalde. Naturlifvets rikedom, fåfänglighet, förgänglighet.</big>
 
 8.
 För rikedom och hälsa
 ej råder någon man,
 (fast honom går väl i handom);
 mången hemsöks af det,
 som minst han väntar,
 ingen själf för sin ro råder.
 
 9.
 Icke det tänkte
 Unnar och Sjövalde,
 att dem välgång tryta torde,
 nakna de vordo,
 nödställda i allt,
 och lupo till skogs på vargars vis.
 
 
 
 <big>Balder-Svafad och Höd-Skartheden. Älskogs makt.</big>
 
 10.
 Älskogs makt
 har mången plågat,
 ofta vållas kvidan af kvinnor;
 till men de vordo,
 fast den mäktige gud
 dem skapat till fägrings fägnad.
 
 11.
 Såta de voro,
 Svafad och Skartheden,
 den ene ville ej från den andre vara;
 tills de kommo i tvedräkt
 för en kvinnas skull,
 hon var dem till fördärf danad.
 
 12.
 Intet de vårdade
 för den väna mön,
 hvarken sol eller sommardagar,
 ingenting
 låg dem annat i tanken
 än den ljusa, täckeliga tärnan.
 
 13.
 Dystra dem vordo
 de dunkla nätter,
 ingen sömn de längre lugnt njöto;
 men af denna sorg
 drog sig samman hat
 mellan verkligt goda vänner.
 
 14.
 Ohörda dåd,
 såsom oftast sker,
 varda grymmeligen guldna:
 till holmgång de gingo
 för det hulda vif
 och fingo bägge sin bane.
 
 
 
 <big>Balder-Vebode och Nanna-Rådny.</big>
 
 15.
 Af högmod yfvas
 borde ingen man,
 det har jag sannerligen sett;
 ty de flesta, som slikt
 sinnelag nära,
 städse från gud gånga.
 
 16.
 Rika de voro,
 Rådny och Vebode,
 och tyckte sig endast godt göra;
 nu de sitta
 och sår förbinda
 vid elden ömsevis.
 
 17.
 På sig själfva de tröstade
 och tyckte sig ensamma vara
 ypperst af folket;
 dock länkades
 deras lefnadsmål
 åt annan väg af allsmäktig Gud.
 
 18.
 De frossade i vällust
 på flerfaldigt sätt
 och hade guld till gamman:
 så är nu dem gäldadt,
 att de gånga skola
 mellan frost och flammande eld.
 
 
 
 <big>Höds broder Jörmun-Adils eller Sörle den godtrogne och Vigulfvarna Vidar och Vale. Hämndmordet i Rygjardal.</big>
 
 19.
 Ovänner dina,
 tro dem aldrig, du,
 fastän fagert de tala för sig;
 lofva godt!
 Men godt är att hafva
 annans varsel till varning.
 
 20.
 Så honom det gick,
 Sörle den godråde,
 när han gaf sig i Vigulfs våld:
 tryggt han trodde
 på den, som tydde till svek,
 trodde sin broders bane.
 
 21.
 Frid han gaf dem
 af godan hug,
 och de lofvade guld till gengäld;
 såta de tycktes,
 när samman de drucko,
 men dock stack falskhet fram.
 
 22.
 Och efteråt,
 å andra dagen,
 när till Rygjardal de ridit,
 med svärd de slogo
 honom, som saklös var,
 och läto hans lif fara.
 
 23.
 Hans lik de drogo
 å lönlig stig
 och styckadt i en brunn stucko;
 de ville det dölja,
 men domarn såg det,
 den helige, från sin himmel.
 
 24.
 Sannfärdig Gud
 bjöd den sargades själ
 att i sin fägnads rike fara:
 men svekläggarne
 månde sent, jag tror,
 från kvalen kallade varda.
 
 
 
 <big>Skyddsdisornas åkallan. Goda vänråd.</big>
 
 25.
 Bed den gudomliges
 blida måldiser
 att vara dig i hugen hulda:
 veckan därefter
 skall, som din vilja är,
 allt efter önskan dig gånga.
 
 26.
 Hvar handling af vrede,
 du verkat har,
 sök ej att bota med ondt åter;
 den förgråtne skall du
 med goda lämpor trösta,
 för visso det samnar åt själen ro.
 
 27.
 Åkalla Gud
 till att godt verka,
 honom, som hafver mänskan skapat;
 mycket ligger före
 bland män enhvar,
 som sen är att söka sin fader.
 
 28.
 Bedja bör du
 enträget, brinnande,
 om det du tycker dig vanfört vara;
 allt varder utan
 den, som intet beder,
 få förstå den tigandes tarf.
 
 29.
 Sent jag kom,
 fast kallad tidigt,
 till den mäktige domarns dörrar;
 dit jag längtar,
 till det mig lofvadt var.
 Bröd hafver den, som om bröd beder.
 
 30.
 Synderna det vålla,
 att sorgsna vi fara
 ur denna skräckens och våndans värld;
 ingen ängslas,
 som ej illa gör,
 godt är med skuldlösa gånga.
 
 31.
 Ulfvar lika
 tyckas alla de,
 som ostadig hug hafva:
 slikt månde dem gifvas,
 att de gånga skola
 allt längre å glödande gator.
 
 32.
 Goda vänråd,
 med visdom bundna,
 nu jag lärt dig sju att skönja:
 hör dem, gör dem,
 och glöm dem aldrig!
 Alla dig äro till hjälp gifna.
 
 
 
 <big>Soldyrkan. Dess fängslande skönhet i lifvet, dess hopplöshet i döden. Skattsökandet, grafven.</big>
 
 33.
 Därom är att säga,
 hur säll jag var
 i ''denna'' värld af vällust,
 men om ''detta andra,''
 hur ovilligt
 mänskors söner till mull varda.
 
 34.
 Själfviskhet och blindhet
 mänskobarnen dåra
 att fika efter gods och guld;
 lysande skatter
 varda till lång vånda,
 guld till en apa gjort mången man.
 
 35.
 Glad åt mycket
 tycktes jag mänskor vara,
 för ty att jag föga såg framför mig;
 dvalhemmet här
 hafver Herren danat
 fröjdfullt i mångt och mycket.
 
 36.
 Lutad satt jag
 länge och hållen tillbaka,
 mycket var då jag lysten att lefva;
 men han rådde,
 den högmäktige:
 vid slutet är snart hvar dödligs väg.
 
 37.
 Hels bojor
 hårdeligen voro
 kring mina lemmar lagda;
 slita dem ville jag,
 men sega de voro,
 lätt är dock att lös gånga.
 
 38.
 Ensam jag visste,
 hur i alla leder
 smärtor hos mig svullo;
 mig, som skalf.
 Hels möar bjödo
 hem att komma hvarje kväll.
 
 39.
 Solen såg jag.
 sanna dagsstjärnan,
 sjunka i brusande böljors djup;
 men Hels grind
 hörde jag å annan led
 doft å gångjärnen gnissla.
 
 40.
 Solen såg jag
 signad med blodstafvar,
 mycket var jag då från världen vänd;
 mäktig hon tycktes mig
 i många stycken
 af det, som först och af forno var.
 
 41.
 Solen såg jag,
 så hon syntes mig,
 som såge jag Herren Gud, den höge;
 och sista gången
 jag sänkte mitt hufvud
 för henne här i det timligas hem.
 
 42.
 Solen såg jag,
 så hon strålade,
 att jag tyckte mig intet vidare veta;
 men Gylfes strömmar
 stönade å annan led,
 blandade med blod mycket.
 
 43.
 Solen såg jag
 — med sorg och skräck i hågen —
 till skick och åsyn skälfvande;
 för ty var hjärtat mitt
 än mycket mer
 i bröstet sargadt sönder.
 
 44.
 Solen såg jag
 sällan dystrare,
 mycket var jag då från världen vänd;
 tungan min
 var till trä’s aktad
 och kallnadt allt mitt yttre.
 
 45.
 Solen såg jag
 sedan aldrig
 efter denna dystra dag;
 ty fjällens vatten slötos
 samman öfver mig,
 och jag vände mig om, från kvallen kallad.
 
 46.
 Vanastjärnan flög
 ren, då jag född vardt,
 bort från mitt bröst:
 högt hon flög,
 fann fäste ingenstädes,
 att hon hvila måtte vinna.
 
 47.
 Längre än alla
 var den enda natten,
 när jag låg å stråbädd stelnad;
 då sannades
 hvad Gud sade,
 att mänskan är mullens son.
 
 48.
 Det vete och döme
 den verkande Guden,
 som jord och himmel gjort,
 hur enslige många
 afgå med döden,
 ändock de från skyldemän skiljas.
 
 49.
 Sina gärningars lön
 nog gifs enhvar att njuta,
 säll den, som gör hvad godt är;
 efter gods jag stod,
 bestämd mig var
 en säng i sanden bäddad.
 
 50.
 Köttets lystnad
 lockar ofta män,
 honom har mången till mycken:
 — det ljumma lögvatten,
 som mig ledast var
 ensamt af allting annat!
 
 51.
 Å nornors stol
 satt jag i nio dagar,
 dädan vardt jag hofd å häst:
 — en gygjas sol,
 som grymmeligen sken
 ur skydropphimmelens skyar.
 
 52.
 Utan och innan
 tycktes jag fara i alla
 segervärldarna sju;
 ofvan och nedan
 sökte jag andra banor,
 där vägarna mig jämnast vore.
 
 
 
 <big>Dödsriket. Straffboningarna. Mimers tre fängslade söner. 1. Frestelserna hos Vagnhöfde-Gudmund-Glävald å Glansfälten. 2. Geirröds-Fegjarns töckenstad, blybördor. 3. Lögnanden Hafle-Utgårda-Lokes vånda, onämnda fasor.</big>
 
 53.
 Därom är att säga,
 hvad jag såg som först,
 när jag i kvalvärlden kommit;
 svedda fåglar,
 hvilka själar voro,
 stimmade många som mygg.
 
 54.
 Västan såg jag flyga
 frestelsens drakar
 och snafvade å Glävalds gator:
 vingarna de skakade,
 så att vida mig tycktes
 jorden och himlen brista båda.
 
 55.
 Solhjorten såg jag
 sunnan fara,
 honom tyglade två samman:
 fötterna hans
 å fältet stodo,
 men hornen till himlen räckte.
 
 56.
 Nordan såg jag rida
 Nides söner,
 de voro sju att skönja;
 ur fyllda horn
 de drucko det härliga mjöd
 ur Bögregins brunn.
 
 57.
 Vinden teg,
 vattnen stockades,
 då hörde jag ett grymmeligt gny;
 åt män sina
 de mörkt blickande kvinnor
 mull till mat molo.
 
 58.
 Blodiga stenar
 de barska kvinnor
 drogo med dystert sinne;
 dem blödande hjärtan
 utanför bröstet hängde,
 mödade af mycken sorg.
 
 59.
 Många män,
 lemlästade mycket, såg jag
 å glödande gator gånga;
 deras anleten
 tycktes mig alla vara
 af runnet hämndblod röda.
 
 60.
 Många män
 såg jag i mullen gångna
 utan att först de nattvard njutit;
 hedna stjärnor
 skeno öfver deras hufvud,
 ristade med fördärfliga runor.
 
 61.
 Män såg jag då,
 som mycken afund
 öfver nästans välgång närt;
 blodiga runor
 å deras bröst voro
 dem menligen märkta.
 
 62.
 Män såg jag där,
 många oglada,
 som voro å väg vilsna;
 det är deras vinst,
 som i denna världen
 trakta efter fåfängliga ting.
 
 63.
 Män såg jag då,
 som med många konstgrepp
 listat till sig andras egendom;
 i flockar de foro
 till Fegjarns borgar
 och hade bördor af bly.
 
 64.
 Män såg jag då,
 som mångfaldt hade
 gods och lif rånat och röfvat;
 igenom bröstet
 sina betar å dem
 stucko starka etterdrakar.
 
 65.
 Män såg jag då,
 som minst velat
 helgedagar hålla;
 deras händer
 voro å heta stenar
 till nöds naglade.
 
 66.
 Män såg jag då,
 som af mycken flärd
 yft sig öfver höfvan;
 kläderna deras
 voro konstigt
 utstoflferade med eld.
 
 67.
 Män såg jag då,
 som mycket hade
 ord å annan ljugit;
 Hels korpar
 hårdt dem hackade
 ögonen ur hufvudet ut.
 
 68.
 Alla de fasor
 du ej fatta kan,
 dem de till Hel gångna hafva;
 söta synder
 varda till såraböter,
 alltid kommer vånda efter vällust.
 
 
 
 <big>Gimle, de rättfärdigas och godas hem. Heliga jungfrur och martyrer.</big>
 
 69.
 Män såg jag då,
 som mycket hade
 gifvit efter Guds lagar;
 klara vaxljus
 voro öfver deras hufvud
 brinnande med bjärta lågor.
 
 70.
 Män såg jag då,
 som af mycken fromhet
 främjat fattigas sak;
 ur helga böcker
 och himlaskrift
 änglar öfver dem läste.
 
 71.
 Män såg jag då,
 som mycket hade
 sitt kött med hunger hemsökt;
 för alla dem
 Guds änglar bugade sig:
 det är högsta hugnad.
 
 72.
 Män såg jag då,
 som sin moder hade
 låtit maten i munnen;
 deras hviloläger
 lagda voro
 behagligt å himmelsk strålglans.
 
 73.
 Helga tärnor
 tvagit hade
 själar från synden rena:
 de mäns själar,
 som å mången dag
 själfva sig själfva pinat.
 
 74.
 Höga vagnar
 såg jag i himlen fara,
 vändande sin väg till Gud:
 dem styra män,
 som mördade blifvit
 i allo utan sak.
 
 
 
 <big>Bön om förlossning. Denna världen och dess vådor. Freya-Bjugvör, Sif-Liistvör och Odens hustru Frigg. Lockelser, lidelser, längtan och trängtan.</big>
 
 75.
 Mäktige fader,
 milde Guds son,
 helige ande af himlen,
 dig jag beder,
 du, som själf oss danat,
 ur eländet skilj oss alla!
 
 76.
 Bjugvör och Listvör
 sitta i Lockarens dörrar
 städse å orgelstolen;
 droppar af spjutsår
 falla ur ''deras'' näsor,
 ''han'' väcker hat bland män.
 
 77.
 Odens hustru
 ror å jordens skepp,
 frodig och vällustfiken:
 seglen sina
 lär sent hon fälla,
 dem, som a trängtans tackling fladdra.
 
 
 
 <big>Visdomsrunor, tolkade af Oden och Solketla-Groa, riatade å Gjallarhornet. som från Mimer bortförts af den vittre Vigdvalen-Iring-Isung-Heimdall. - Solsångens saga, kristendomens seger.</big>
 
 78.
 Min son, din fader
 reda sökt för dig
 — han själf och Solketlas söner —
 det hjortens horn,
 som ur högen bar
 den vittra Vigdvalen.
 
 79.
 Därå stå runor,
 dem ristat hafva
 de nio döttrar af Njord:
 Rådveig den äldsta.
 Kräppvör den yngsta,
 och deras systrar sju.
 
 80.
 Allt slags ondt
 öfvat hafva
 Svafver och Svafverlåge:
 blod de satt i svallning
 och banesår sugit
 alltid af vrång vana.
 
 81.
 Detta kväde,
 som dig jag lärt,
 skall du själf för lefvande sjunga:
 solens sång,
 som synas månde
 minst i mycket diktad.
 
 82.
 Underbar visdom
 dig yppats i drömmen,
 och du det sanna såg:
 ingen man är vorden
 så vis danad
 att förr han hörde solsångens saga.
 
 83.
 Här vi skiljas må,
 men mötas skola
 å folkens fägnadsdag.
 Gud, min Gud,
 du gifve de döda ro
 och lindring åt dem, som lefva!
</blockquote></blockquote>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den eldre Edda]]
[[Kategori:Nils Fredrik Sander]]

@@ Linje 571: / Linje 571: @@
 <br>kläderna deras
 <br>voro konstigt
-<br>utstoflferade med eld.
+<br>utstofferade med eld.
 <br>
 <br>67.
@@ Linje 639: / Linje 639: @@
 <br>i allo utan sak.
 <br>
-<br><big>Bön om förlossning. Denna världen och dess vådor. Freya-Bjugvör, Sif-Liistvör och Odens hustru Frigg. Lockelser, lidelser, längtan och trängtan.</big>
+<br><big>Bön om förlossning. Denna världen och dess vådor. Freya-Bjugvör, Sif-Listvör och Odens hustru Frigg. Lockelser, lidelser, längtan och trängtan.</big>
 <br>
 <br>75.
@@ Linje 665: / Linje 665: @@
 <br>dem, som a trängtans tackling fladdra.
 <br>
-<br><big>Visdomsrunor, tolkade af Oden och Solketla-Groa, riatade å Gjallarhornet. som från Mimer bortförts af den vittre Vigdvalen-Iring-Isung-Heimdall. - Solsångens saga, kristendomens seger.</big>
+<br><big>Visdomsrunor, tolkade af Oden och Solketla-Groa, ristade å Gjallarhornet, som från Mimer bortförts af den vittre Vigdvalen-Iring-Isung-Heimdall. - Solsångens saga, kristendomens seger.</big>
 <br>
 <br>78.

@@ Linje 11: / Linje 11: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solens Sang (B.C.Sandvig)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sol-Sången (AAA)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Forelskelsens kraft]] !!  !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Forelskelsens kraft]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången (FWP)]] !!
 |-
 |}

@@ Linje 21: / Linje 21: @@
-<blockquote><blockquote>
+<blockquote>
 [[Bilde:Solvognen af Collingwood.JPG|thumb|500px|<center><br>'''Solen på himlen.''' <br>''(W.G. Collingwood, 1908)''</center>]][[Bilde:Synet af den mægtige.jpg|thumb|500px|<center><br>'''Synet af den mægtige.''' <br>''(W.G. Collingwood, 1908)''</center>]]
 <big>Mimer och Oden. Dråpet å den förre. Den senares skuldbörda.</big>
@@ Linje 80: / Linje 80: @@
 <br>hon lefva skall
 <br>evigt hos Gud allsmäktig.
 <br>
 <br><big>Vidar-Unnar och Vale-Sjövalde. Naturlifvets rikedom, fåfänglighet, förgänglighet.</big>
@@ Linje 100: / Linje 98: @@
 <br>nödställda i allt,
 <br>och lupo till skogs på vargars vis.
 <br>
 <br><big>Balder-Svafad och Höd-Skartheden. Älskogs makt.</big>
@@ Linje 144: / Linje 140: @@
 <br>för det hulda vif
 <br>och fingo bägge sin bane.
 <br>
 <br><big>Balder-Vebode och Nanna-Rådny.</big>
@@ Linje 180: / Linje 174: @@
 <br>att de gånga skola
 <br>mellan frost och flammande eld.
 <br>
 <br><big>Höds broder Jörmun-Adils eller Sörle den godtrogne och Vigulfvarna Vidar och Vale. Hämndmordet i Rygjardal.</big>
@@ Linje 232: / Linje 224: @@
 <br>månde sent, jag tror,
 <br>från kvalen kallade varda.
 <br>
 <br><big>Skyddsdisornas åkallan. Goda vänråd.</big>
@@ Linje 300: / Linje 290: @@
 <br>och glöm dem aldrig!
 <br>Alla dig äro till hjälp gifna.
 <br>
 <br><big>Soldyrkan. Dess fängslande skönhet i lifvet, dess hopplöshet i döden. Skattsökandet, grafven.</big>
@@ Linje 464: / Linje 452: @@
 <br>sökte jag andra banor,
 <br>där vägarna mig jämnast vore.
 <br>
 <br><big>Dödsriket. Straffboningarna. Mimers tre fängslade söner. 1. Frestelserna hos Vagnhöfde-Gudmund-Glävald å Glansfälten. 2. Geirröds-Fegjarns töckenstad, blybördor. 3. Lögnanden Hafle-Utgårda-Lokes vånda, onämnda fasor.</big>
@@ Linje 596: / Linje 582: @@
 <br>varda till såraböter,
 <br>alltid kommer vånda efter vällust.
 <br>
 <br><big>Gimle, de rättfärdigas och godas hem. Heliga jungfrur och martyrer.</big>
@@ Linje 648: / Linje 632: @@
 <br>som mördade blifvit
 <br>i allo utan sak.
 <br>
 <br><big>Bön om förlossning. Denna världen och dess vådor. Freya-Bjugvör, Sif-Liistvör och Odens hustru Frigg. Lockelser, lidelser, längtan och trängtan.</big>
@@ Linje 676: / Linje 658: @@
 <br>lär sent hon fälla,
 <br>dem, som a trängtans tackling fladdra.
 <br>
 <br><big>Visdomsrunor, tolkade af Oden och Solketla-Groa, riatade å Gjallarhornet. som från Mimer bortförts af den vittre Vigdvalen-Iring-Isung-Heimdall. - Solsångens saga, kristendomens seger.</big>
@@ Linje 728: / Linje 708: @@
 <br>du gifve de döda ro
 <br>och lindring åt dem, som lefva!
-</blockquote></blockquote>
+</blockquote>
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]

@@ Linje 14: / Linje 14: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Vers af Sólarljóð]] !!  !!
 |-
 |}

@@ Linje 3: / Linje 3: @@
 !align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
 |-
-! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Sólarljóð]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Solkvad (Sólarljóþ)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solsangen]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången]] !!
+! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Sólarljóð]] !!  !! [[Fil:Norsk.gif|32px|link=Solkvad (Sólarljóþ)]] !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solsangen]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången]] !!
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Her skrives Solsangen]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången (NFS)]] !!
@@ Linje 10: / Linje 10: @@
 |-
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solens Sang (B.C.Sandvig)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sol-Sången (AAA)]] !!
 |-
 |}

@@ Linje 9: / Linje 9: @@
 !  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solens Sang (FM)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsången (PAG)]] !!
 |-
-!  !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sol-Sången (AAA)]] !!
+!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Solens Sang (B.C.Sandvig)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Sol-Sången (AAA)]] !!
 |-
 |}