Carsten på 6. apr. 2023 kl. 05:11

2023-04-06T05:11:54Z

JJ.Sandal på 25. des. 2013 kl. 15:49

2013-12-25T15:49:15Z

Jesper: Tordenguden og hans dreng

2013-09-17T17:56:43Z

Tordenguden og hans dreng

Vis endringer

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 6. apr. 2023 kl. 05:11
Linje 8:		Linje 8:


−	<center><big>'''[[Danske studier\|Danske Studier]]'''</big><br>'''1905'''<br>s. 129-146<br>København 1905	+	<center>'''[[Samisk religion og mytologi\|Temaside: Samisk religion og mytologi]]'''<br><br><big>'''[[Danske studier\|Danske Studier]]'''</big><br>'''1905'''<br>s. 129-146<br>København 1905

@@ Linje 46: / Linje 46: @@
 <center>»OM LYFTE-STENEN«</center>
-<blockquote>»En fast underlig och rolig historia månde jag referera, om tvenne stenar i Konga härad och Linneryd socken, hvilka kallas Lyfte-sten, och är ett gammalt urminnes monument, som i hedendomen vål haft något märkeligt till att betyda. Och är dessas natur fast underlig, i det den ena lilla stenen stundom blir så tung, at ingen honom må röra, stundom lätt, att man kan lyfta honom och bäraʼn hvart man vill. Och är detta monument således, att en sten står derstädes och lutar litet, varandes nästan så hög som till midjan på en karl, och är ofvanpå så slät, att den lilla stenen, som kan vara så stor som en stor halfpundig ost eller litet större, kan läggas ofvanpå honom, som afritningen utvisar. Och som detta faller ganska sällsamt, och detta äfventyr står midt i kyrkovågen emellan Friggestorps och Bastanäs gårdar, så lyfta alltid kyrkofolket, så vål som andra förbifarande, på denna stenen, når de gå till och från kyrkan, och hånder ibland, att den minste och svagaste råder med att lyfta upp honom på den andra stenen, ibland, en annan, och om man vill med all styrka och kraft taga i honom, så tör han vara allra svårast, och ju mera man nappas med honom, ju tyngre blifver han, så att på slutet kan ingen få honom från jorden, och den som då har lycka att upplyfta honom på besagda sten, han tycker sig stor förmån deraf; men häfver han ned honom igen och vill andra gångon upplyfta honom, så skämmer han straxt ut sig; ty det går intet an, och lyftes han intet upp två ganger af en. Jag har med förundran detta sjelf åsett, och lärer ett så reelt monument och memorabile efterdöme någon serdeles begynnelse haft i gamla dagar.<br><br>Jag hörde Nils Knutsson i Linneryds by, med flera, säga sig hört af sina förfäder, att ''guden Thor har låtit denna eftersyn ditsätta'', och det stora och höga derhos liggende stenrör, som Lyfterör kallas, sammanvåltat, och torde någon det tycka vara ett monument till den gåta och mythologier i Edda omtalas; men våra Smålandska relationer äro fast annorlunda, fast den med många flere icke är upptecknad i den danska Edda<ref>Resens danske udgave af Snorra Edda 1665.</ref>. Ty således beråtta gamla män hårom efter sina förfäder hört, att Thor gick en gång från Asgård till hafvet och Walhall och hade en ''dräng'', och lär det vara den Edda kallar Tiolfe. Når han kommen emellan Asa gård och hafvet, mötte honom en forfärlig stor ''jätte''. Thor frågade, hvart han skulle taga vägen. »Till Asgård,« sade han. »Hvad vill du der?« sade Thor. »Jag vill slås med Asarne och serdeles med Thor,« sade han. »Hvad har han gjort?« sade Thor. »Han har slagit ned mitt fähus och brännt upp all boskap med huset.« »Intet törer du råda mod honom,« sade Thor, »helst du är vapenlös.« Jätten sade: »jag vill taga mig en stor stenklippa, när jag kommer emot Asgard, och slå neder hela huset.« »Du äst intet så stark som du skryter till,« sade Thor. »Låt se, om du kan taga denna lilla stenen och lyfta på den andra som står hos!« och i detsamma lade Thor hammaren på stenen och vigde honom. »Jag vill taga honom med två finger,« sade jätten, »och kasta honom hvart jag vill.« Vid han tog till stenen med fingrarne, förmådde han intet (med) dem eller (med) båda händerna lyfta honom till knäna på sig. »En stackare äst du,« sade Thor. »Min dräng, som så liten är, skall lyfta honom.« Då tog drängen stenen, och lyfte honom upp som en vante. Det förtröt jätten, och (han) slog mod sin knytte näfve tiil Thor, så at han hade när fallit på knäet. Thor nappar till stridshammaren och slår denna jätten i skallen, så att all hjernan füll utt, och dog han der, och skal i detta stora stenrör ligga begrafen, och af detta lyftande har Lyfte-sten fått namn. Thor och hans dräng begrofvo honom der sjelfva.«</blockquote>
+<blockquote>
@@ Linje 139: / Linje 141: @@
 Dette mytens indre væsen er det, der viser Thjalfe, tordensönnen og (gudeæventyrenes) Loke som forskellige udviklingstrin af samme skikkelse.
@@ Linje 144: / Linje 149: @@
 <references />
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]

Tordenguden og hans dreng - Revisjonshistorikk

Carsten på 6. apr. 2023 kl. 05:11

JJ.Sandal på 25. des. 2013 kl. 15:49

Jesper: Tordenguden og hans dreng