Carsten: Vedergällningen

2017-06-12T12:15:14Z

Vedergällningen

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Vedergällningen]] !!
|-
|}

[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''61. Vedergällningen'''</big></big>

'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>

::1. »Om alla berg och dalar de voro utaf gull,
::Allt vatten vore vändt uti vin,
::Allt sammans ville jag våga för din skull,
::Du, som är allrakärasten min.»

::2. »Är det då sannt du säger för mig,
::Du vill bli allrakärasten min;
::Du följer mig hem på min kära faders gård,
::Och bedes med äran om mig.»

::3. »Jag var hos din kära fader i går,
::Din fader han svara' mig nej.
::Sköna jungfrun tager nu rådet af sig sjelf,
::Och följer utaf landet med mej.»

::4. »Och skulle jag taga rådet af mig sjelf,
::Och följa utaf landet med dej;
::Och när som vi komma på främmande ort,
::Så visserligen sviker du mej.»

::5. »Jag svek inte Kristus, på korset stod,
::Och mindre så skall jag svika dig.»
::Men när som de kommo på främmande ort,
::En annan mö der han fäster han sig.

::6. Och ungersven tog upp det snöhvita linn',
::Slog jungfrun på blekblommand' kind:
::»Och aldrig skall du följa en riddare af land,
::Förr’n han gifvit troheten sin.»

::7. »Ja, om jag upplefde den dagen,
::Jag öfvervinner all min harm,
::Så väl lefver jag den dagen,
::Jag ser dig både usel och arm.»

::8. »Ja, om jag den dagen lefva får,
::Jag öfvervinner sorgen min,
::Väl ser jag dig komma uppå min faders gård,
::Och vara både lamer och blind.»

::9. »Och väl lefver du den dagen,
::Du öfvervinner all din harm;
::Men aldrig lefver du den dagen,
::Du ser mig både usel och arm.»

::10. »Och huru skall jag komma uppå din faders gård,
::Du ser mig både lamer och blind?
::Jag hafver ju sadel af rödaste guld,
::Och betsel af hvitaste sölf.»

::11. Och när det var lidet sju dar och sju år,
::Gud hörde den jungfruens bön;
::Så kom det en tiggare på hennes gård,
::Han beder henne om en liten bit bröd.

::12. »Stånder upp, stånder upp, mina söner två,
::I släppen eder fader in!
::Jag minnes väl den dagen ändå,
::Han var allrakärasten min.»

::13. »Stånder upp, stånder upp, mina söner två,
::I gifven eder fader bröd!
::Jag minnes väl den dagen ändå,
::Han red i gullsadelen röd.»

::14. Och jungfrun tog upp sitt armhvita linn',
::Slog honom på blekblommand kind:
::»Och aldrig skall du följa en riddare af land,
::Förr’n han svurit troheten sin.»

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]

Vedergällningen - Revisjonshistorikk

Carsten: Vedergällningen