Forskjell mellom versjoner av «Brynhilds färd till Hel»

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
m
Linje 35: Linje 35:
 
<br>än att uppsöka
 
<br>än att uppsöka
 
<br>en annans man.
 
<br>en annans man.
 
 
<br><br>2.<br>Varför från Valland
 
<br><br>2.<br>Varför från Valland
 
<br>vandrar väl du,
 
<br>vandrar väl du,
Linje 44: Linje 43:
 
<br>i blod av människor
 
<br>i blod av människor
 
<br>du badat dina händer."
 
<br>du badat dina händer."
 
 
<br><br>''Brynhild sade:''
 
<br><br>''Brynhild sade:''
 
<br>3.<br>"Förebra mig icke,
 
<br>3.<br>"Förebra mig icke,
Linje 54: Linje 52:
 
<br>där man vår härstamning
 
<br>där man vår härstamning
 
<br>i håg kommer."
 
<br>i håg kommer."
 
 
<br><br>''Jättinnan svarade:''
 
<br><br>''Jättinnan svarade:''
 
<br>4.<br>"Du blev, Brynhild,
 
<br>4.<br>"Du blev, Brynhild,
Linje 64: Linje 61:
 
<br>och hemmet det goda
 
<br>och hemmet det goda
 
<br>du härjat har."
 
<br>du härjat har."
 
 
<br><br>''Brynhild sade:''
 
<br><br>''Brynhild sade:''
 
<br>5.<br>"Jag, som vett har,
 
<br>5.<br>"Jag, som vett har,
Linje 74: Linje 70:
 
<br>att jag älskog miste
 
<br>att jag älskog miste
 
<br>och menedig blev.
 
<br>och menedig blev.
 
 
<br><br>6.<br>Den modige konungen
 
<br><br>6.<br>Den modige konungen
 
<br>lät kläderna för oss,
 
<br>lät kläderna för oss,
Linje 83: Linje 78:
 
<br>då unge fursten
 
<br>då unge fursten
 
<br>eder jag gav.
 
<br>eder jag gav.
 
 
<br><br>8.<br>Då lät jag i Godtjod
 
<br><br>8.<br>Då lät jag i Godtjod
 
<br>gamle Hjalmgunnar,
 
<br>gamle Hjalmgunnar,
Linje 92: Linje 86:
 
<br>ursinnig därför
 
<br>ursinnig därför
 
<br>blev Oden på mig.
 
<br>blev Oden på mig.
 
 
<br><br>9.<br>Han slöt kring mig i Skatalund
 
<br><br>9.<br>Han slöt kring mig i Skatalund
 
<br>samman sköldar,
 
<br>samman sköldar,
Linje 101: Linje 94:
 
<br>som ingenstädes
 
<br>som ingenstädes
 
<br>ångest kände.
 
<br>ångest kände.
 
 
<br><br>10.<br>Han lät kring min sal,
 
<br><br>10.<br>Han lät kring min sal,
 
<br>som mot söder vetter,
 
<br>som mot söder vetter,
Linje 110: Linje 102:
 
<br>den, som förde mig det guld,
 
<br>den, som förde mig det guld,
 
<br>som under Favner låg.
 
<br>som under Favner låg.
 
 
<br><br>11.<br>På Grane red gode
 
<br><br>11.<br>På Grane red gode
 
<br>guldgivaren
 
<br>guldgivaren
Linje 119: Linje 110:
 
<br>danavikingen,
 
<br>danavikingen,
 
<br>i drottens följe.
 
<br>i drottens följe.
 
 
<br><br>12.<br>I samma säng
 
<br><br>12.<br>I samma säng
 
<br>vi sovo i ro,
 
<br>vi sovo i ro,
Linje 128: Linje 118:
 
<br>lade armen
 
<br>lade armen
 
<br>över den andra.
 
<br>över den andra.
 
 
<br><br>13.<br>Gudrun mig förebrådde,
 
<br><br>13.<br>Gudrun mig förebrådde,
 
<br>Gjukes dotter,
 
<br>Gjukes dotter,
Linje 137: Linje 126:
 
<br>att ''mig'' de svikit,
 
<br>att ''mig'' de svikit,
 
<br>då man jag tog.
 
<br>då man jag tog.
 
 
<br><br>14.<br>Allt för länge
 
<br><br>14.<br>Allt för länge
 
<br>i livet tära
 
<br>i livet tära

Revisjonen fra 25. des. 2013 kl. 01:30

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Svensk.gif


Eddan
De nordiska guda- och hjältesångerna


Översättning från isländskan av
Erik Brate


Brynhilds färd till Hel


Efter Brynhilds död gjordes två bål, det ena åt Sigurd, och detta brann först, men Brynhild brändes på det andra, och hon var i en vagn, som var tältad med kostbart tyg.Det säges, att Brynhild åkte med vagnen på vägen till dödsriket och for om en gård, där en jättekvinna bodde.

Jättinnan sade:
1.
"Gå du ej skall
genom gårdarna mina,
som, stödda av sten,
stå här fasta.
Att bonad breda
bättre dig hövdes
än att uppsöka
en annans man.

2.
Varför från Valland
vandrar väl du,
ditt oroliga huvud,
hit till min gård?
Om det lyster dig veta,
du förlänerska av guld,
i blod av människor
du badat dina händer."

Brynhild sade:
3.
"Förebra mig icke,
du fru från stenen,
fastän jag varit
i vikingafärd!
Av oss båda
jag ypperst må synas,
där man vår härstamning
i håg kommer."

Jättinnan svarade:
4.
"Du blev, Brynhild,
Budles dotter,
med värsta varsel
i världen född.
Du bragt om livet
barnen till Gjuke,
och hemmet det goda
du härjat har."

Brynhild sade:
5.
"Jag, som vett har,
från vagnen skall säga
dig, mycket vettlösa,
om dig veta lyster,
hur Gjukes arvingar
orsak voro,
att jag älskog miste
och menedig blev.

6.
Den modige konungen
lät kläderna för oss,
åtta systrar,
under eken bära.
Jag var vintrar tolv,
om dig veta lyster,
då unge fursten
eder jag gav.

8.
Då lät jag i Godtjod
gamle Hjalmgunnar,
grånade kungen,
gå till Hel,
gav seger åt Audas
unge broder;
ursinnig därför
blev Oden på mig.

9.
Han slöt kring mig i Skatalund
samman sköldar,
röda och vita;
mig berörde skyddsvapnen.
Han bjöd, att blott den
skulle bryta min sömn,
som ingenstädes
ångest kände.

10.
Han lät kring min sal,
som mot söder vetter,
skogens härjare
högt brinna.
Blott en kämpe han bjöd
skulle över rida,
den, som förde mig det guld,
som under Favner låg.

11.
På Grane red gode
guldgivaren
dit, där min fosterfader
förestod gården.
Bättre än alla
han ensam där tycktes,
danavikingen,
i drottens följe.

12.
I samma säng
vi sovo i ro,
som om han min borne
broder varit.
Ingendera av oss
på åtta nätter
lade armen
över den andra.

13.
Gudrun mig förebrådde,
Gjukes dotter,
att jag sovit
på Sigurds arm.
Vad jag ej velat,
jag veta då fick,
att mig de svikit,
då man jag tog.

14.
Allt för länge
i livet tära
män och kvinnor
mycken sorg.
Sigurd och jag
tillsammans skola
skiljas från livet.
Sjunk, du jätteyngel!"