Herr Carl eller klosterrofvet

Fra heimskringla.no
Revisjon per 23. mai 2017 kl. 12:44 av Carsten (diskusjon | bidrag) (Herr Carl eller klosterrofvet)
(diff) ← Eldre revisjon | Nåværende revisjon (diff) | Nyere revisjon → (diff)
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Svensk.gif


Svenska folkvisor vignet.jpg
Svensk Folkdiktning


24. Herr Carl eller klosterrofvet


Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius



1. Herr Carl han gick för sin fostermoder in
Han frågade henne om råd:
»Hur skall jag sköna jungfrun
Med mig ur klostret få?»
Men herr Carl sofver allena.


2. »Du lägg dig sjuk, du lägg dig död,
Du lägg dig uppå bår,
Så kan du sköna jungfrun
Med dig ur klostret få.»


3. In kommo de småsvennerne,
Voro klädde i kläderna blå:
»Och lyster skön jungfrun i vakstugan gå
Och se herr Carl på bår?»


4. Och in kommo de småsvennerne,
Voro klädde i kläderna röd’:
»Behagar skön jungfrun i vakstugan gå
Och se herr Carl är död?»


5. Och in kommo de småsvennerne,
Voro klädde i kläderna hvit’:
Behagar skön jungfrun i vakstugan gå
Och se herr Carl stå lik?»


6. Och jungfrun gick för sin fostermoder in,
Och frågade henne om råd:
»Ack, kan jag i vakstugan få gå
Och se herr Carl på bår?»


7. »Och inte vill jag dig gifva råd,
Ej eller så nekar jag dig;
Men om du i afton i vakstugan går,
Herr Carl han sviker dig.»


8. Och jungfrun inför dörren gick,
Hon glimmade som en sol;
Men herr Carls falska hjerta,
Det låg på bår och log.


9. Och jungfrun till hans hufvud gick,
Hon såg på hans krusade hår:
»Ack, medan du här lefde,
Du höll mig ganska kär.»


10. Och jungfrun hon till fötterna gick,
Hon lyfter på hvitan linn’:
»Ack, medan du här lefde,
Du var allrakärasten min.»


11. Och jungfrun hon till dörren gick,
Hon bjöd sina systrar god natt;
Herr Carl, som uppä båren låg,
Sprang upp, tog henne fatt.


12. »I bären ut min bår igen,
I skänken mjöd och vin,
I morgon skall mitt bröllop stå
Med allrakärasten min.»


13. Det var de klosternunnor —
De läste uti bok —
Visst var det en Guds engel,
Som bort vår syster tog.»


14. Och alla klosternunnor
De sjöngo för sig:
»Krist, gif en sådan engel
Komm', tog' båd mig och dig!»
Men herr Carl sofver allena.