Beowulf (RW) 42
Hopp til navigering
Hopp til søk
Beowulf
Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
---|---|---|---|---|---|---|
Denne teksten finnes på følgende språk ► | ||||||
En fornengelsk hjältedikt
Översatt av
- Kapitel 42
Weohstan omtalar Beowulfs sista vilja.
- Då var skönjbart, att denna färd ej utföll lyckligt
- För den som med orätt därinne förvarade
- 3060 Smycken vid murens fot. Förut hade väktaren
- Dödat en och annan: nu hämnades
- Hårt denna fejd. Underbart är det var
- Den kraftberömde jarlen når slutet
- Av sina levnadsöden, då han ej längre får
- 3065 Med sina fränder bebo mjödhuset.
- Så gick det Beowulf, då han sökte bitter strid
- Med bergets väktare: själv visste han ej
- Vad som skulle vålla hans skilsmässa från livet.
- Så hade de frejdade furstarne, som ditlagt skatterna,
- 3070 Belagt dem till domedag med djup förbannelse:
- Att den man, som plundrade detta fält, skulle vara
- Hemfallen under skuld, inspärrad på osaliga orter,
- Fastgjord med helvetesfjättrar och straffad för sina synder.
- Ej var han1 guldgirig: hellre hade han
- 3075 Förut skådat herrens huldhet.2
- Weohstans son Wiglaf talade:
- »Ofta måste mången jarl för ens skull
- »Lida trångmål, såsom oss vederfarits.
- »Ej kunde vi övertala med något råd
- 3080 »Den käre fursten, rikets herde,
- »Att ej angripa den där guldväktaren,
- »Låta honom ligga, där han länge varit,
- »Bebo sitt hemvist till världens ända.
- »Det höga ödet har rått. Den bittert förvärvade
- 3085 »Skatten har skådats: för mäktigt var det öde,
- »Som drog hit denne furste.
- »Jag var därinne och överblickade alla
- »Husets smycken, då jag fått tillfälle,
- »Och den ej behagliga färden stod fri
- 3090 »In under jordmuren. I hast fattade jag
- »Med mina händer en väldig börda
- »Av dyrbara skatter och bar den hit ut
- »Till min konung. Han var då ännu levande,
- »Vid sans och medveten. Sorgsen talade då
- 3095 »Den gamle rätt mycket, lät hälsa eder,
- »Bad eder uppföra efter den döde vännen3
- »På bålets plats en reslig hög,
- »Stor och härlig, liksom han varit bland män
- »Den ärorikaste kämpe vida över jorden,
- 3100 »Medan han fick njuta borgskatterna.
- »Låtom oss än en gång skynda att se
- »Och uppsöka de konstrika skatterna,
- »Undren vid murens fot! Jag skall visa vägen,
- »Att I på nära håll mån skåda nog
- 3105 »Ringar och guldplåtar. Må båren bliva
- »Genast färdiggjord, då vi komma ut,
- »Och må vi sedan bära vår furste,
- »Den käre mannen, dit där han länge
- »Skall få vila i herrens skydd!»
- 3110 Wihstans son, den stridsdjärve mannen,
- Lät sedan bjuda många tappra
- Odalmän, att stridsskarornas herrar
- Skulle från fjärran forsla ved
- Till den godes bål. »Nu skall glöden förtära
- 3115 » — Den mörka lågan växa — kämparnes härskare,
- »Som ofta uthärdat järnskuren,
- »Då pilarnas storm, driven av strängarna,
- »Susade över sköldmuren, och spjutet gjorde nytta,
- »Följde, fjäderprytt, pilen på hans färd.» —
- 3120 Och nu kallade Wihstans vise
- Son ur konungens följe sju
- De yppersta hirdmän samman kring sig,
- Gick själv den åttonde stridskämpen
- Under fiendens tak. En gick i spetsen
- 3125 Och bar i handen en brinnande fackla.
- Ej blev där då lottning om vem som skulle
- Plundra skatten, när kämparne
- Fingo se en del ligga utan väktare,
- Förgänglig i salen. Föga sörjde någon
- 3130 Över att de skyndsamt buro ut ur högen
- De dyrbara skatterna. Även skolo de draken
- Över klippmuren, läto havet taga,
- Floden famna smyckenas herde.
- Där lastades på vagn en otalig mängd
- 3135 Vridet guld, och ädlingen bars,
- Den grånade kämpen, till Valudden.
- Noter:
- 1. Beowulf.
- 2. Detta svåra ställe tolkas på flere sätt. Av Bugge så: Icke hade han förut fullständigare Skådat herrens guldrika nåd
- 3. Handskriften har: 'efter vännens bragder'.