Sven Svanehvit

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Svensk.gif


Svenska folkvisor vignet.jpg
Svensk Folkdiktning


39. Sven Svanehvit


Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius



1. Sven Svanehvit rider sig den vägen fram,
Så mötte der honom en vallareman.
»Och hör du, vallareman, hvad jag månd’ säga dig
Och kan du de spörsmål, som jag spörjer dig?»


2. »Spörsmål dem hafver jag aldrig läst;
I går slog jag Iselands konung ihjel.» —
»Och har du slagit Iselands konung fullväl,
Så var det min fader du slagit ihjel.»


3. Sven Svanehvit honom med sin tumme slog,
Så lefver och lungor de ur honom for,
Sven Svanehvit slog honom i stycken så små,
Som lindelöf på marken om hösten falla må.


4. Sven Svanehvit reste den vägen fram,
Der mötte det honom en annan vallareman:
»Och hör du, vallareman, hvad jag månd' säga dig
Och kan du de spörsmål, som jag nu spör dig?»


5. »Hvad är det, som är rundare än ett hjul?
Och hvar finner du de fagraste djur?
Och hvar hafver solen sitt säte?
Hvart utåt ligger dödmannens fötter?»


6. »Hvem är det, som bygger den bredaste bro?
Och hvar gångar fisken som stridast i flod?
Hvart bär den väg, som är bredast?
Och hvar ligger menniskan som ledast?»


7. »Hvad är svartare än ett kol?
Och hvad är snabbare än lärkvingar små?
Och hvad är hvitare än svanorr
Och hvad ropar högare än tranor?»


8. »Jo, solen är rundare än ett hjul,
I himmelen der finner du de fagraste djur.
I vestern hafver solen sitt säte,
Åt öster ligger dödmannens fötter.»


9. »Och isen han bygger den bredaste bro,
Derunder går fisken som stridast i flod,
At helvetet går vägen som bredast,
Och der ligger menniskan som ledast.»


10. »Synden är svartare än ett kol,
Själen är snabbare än lärkvingar små.
Englar äro hvitare än svanor,
Och tordön ropar högre än tranor. »


11. De drucko i dagar, de drucko i tre:
»Och vet du allt detta, så vet du väl mer.»
Sven Svanehvit tog gullringar af sin hand,
Dem månde han gifva den vallareman.