Gotlandsvisan

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

96. Gotlandsvisan

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Wij klaghe thett alle

För herrar och welle

Och för wttlendsche stæder,

Hwad Swerighe ær scheed

Medh swech och falscheett,

Som danar fara medh.

Swenske mæn,

J acthe thett ænn,

Nær i hörenn thett quedhas!

2. Huru thett börias,

Thett må weell spörias

Offuer konungha riche thry,

Altt huru the danar,

Swerigis venner,

The fingo wisby.

Swenske men

The monde och eij [æn]

For daner fly.

3. Wisby war belagdt

Medh Swerigis macht;

För Stadzens portt

Theris werio wåre harde,

The manligha sigh warde,

Theris hiertta war stortt.

Swenske men,

J wachte eder ænn

For falscheett eder ær giord!

4. The waro thes rösthe,

På muren the trösthe,

På torn och borgh;

Thett hende sigh så,

The lwpu ther ifrå

Med ångest och sorgh.

Swenske men

The komo sigh ænn

På Stadzens torgh.

5. The fingo till tanchar

Och stigho theris planghar;

Thenn mur så widh,

Bode vthan och innan,

The kunde eij winnan

Med her skold eller strijd.

Swenske mæn

The wnno honom ænn

För midnatz tijd.

6. Thett wåro eij riddara,

Ther waro theris swenne,

Som stigho thenn mvr:

Man skal them prijsa

Med hoffwitzsko wijsor

Bland riddara och frwr.

Swenske men,

J wachtenn eder æn

För danskes natwr!

7. The satte vp blidor

På alla sidor,

Bodhe skerm och skragha.

Thett love the herrar,

Och thett war thes werre,

Medh dagtinghann bedragha.

Swenske men

The må ænn

Nw thett hoghelighenn klagha.

8. The fattigha swenna

The wåro offuer ena,

The stridde med troo;

The warde thenn stad,

Som konungh Karll them badh,

Till land och sio.

Swenske mænn,

J wachte eder ænn,

Som j Swerighe boo!

9. The herrar kommo

Till alz ingen froma,

Sidan fich thett wäre lagh;

The gripo till semio

Och meenthe sigh fremia

Och satte j dagh.

Swenske men,

J wachte eder enn

För itt epter slagh!

10. Her Oloff Axelsonn

Hann dagtingha må

För iuncher christiernn;

The Swenske thet soghe

Att the daner på lade

Bode harnisk och iern.

Swenske men

Thet ångrar them æn,

The togho eij til wærnn.

11. Her mons greenn

Han fruchtade för meen,

Hwi daner så glæddes;

Her Oluff fich swar:

»J tarffuen eij fara

Eller nogott redas.»

Swenske mæn,

Tenchenn j thett ænn,

Nær j hören thett göras?

12. »Thett ær konungha sedh,

Nær her hann tarffuer wed

Leggia harnisk vppå,

Thett må så skee.

Hans tienare, see,

The göra och så.»

Swenske mæn,

The fruchtadhe ænn,

Som blotthe monde stå.

13. The Swenske the stridde

Med byssor och pilar,

Med harnisk och swærd.

Danska manna ordh

Ær werre æn mord,

The daghtingha medh flerd.

Swenske mæn,

J wachtenn eder [æn]

För tolchin ofærdt!

14. The daner æro kloche,

The föra dane broche,

The ryckia sin breff,

Som otroo men loffua;

The daner fögho dogha,

Medh falscheett ær theris schrifft.

Swenske men,

J tenchen thett ænn,

Hwad falscheett ær skeed!

15. Wij scholom bortt fly,

The fingo Wisby

Med dagtinga falsch;

The wåro thess wärde

Att med itt sw[er]dh

Slogos offuer theris hals.

Swenske mæn,

J tenchen thett ænn,

Nær j kommenn till tals!

16. Jagh will thett tro

Hwad swenske men seya,

The bliffua ther wedh;

The plegha inghen swicha,

Hwarchenn fatigha eller rijcha;

Thett ær enn godh sædh.

Swenske mæn,

J wachten eder æn,

Thet råder iagh eder!

17. Wåra men æhro slaghne,

Wåra werior borttagne,

Bodhe skep och skott;

Thett ær for Gudi kærtt,

Thett ær intet wærtt,

Daner göra edher medh spott.

Swenske men,

J laten eder æy æn

Annan tijd loffue så gott!

18. Daners tro ær bortt giffuen,

På paper schriffuen,

Beseglat medh wax;

[Uthan] the oss åther få

Thet te togh oss ifrå,

Honn aldrigh åther dagx.

Swenske men

The holla henne æn

Her epter tro iche strax.

19. Tronn ær innelycht,

På paper trycht,

Wed lagh så starch;

The få henne eij ighen

Aff Swenske men

För twsend tusende march.

Swenske men

Beholla henne ænn

På papers arch.

20. Bettre ær dö

J eldhen rödha

Ænn æhra löss leffua.

Tronn satte sigh panth,

The sade iche sant;

Slicht pleger daner bedriffua.

Swenske men,

J wachtenn eder ænn

För breff the schriffwa!

21. Migh tycker thett så,

Thett kann wäll bestå,

Thett ær monghe lundom skifft.

Danskom ær gott

Haffua land och slott . . .

Wij haffuum enn schrifft!

Swenske mæn,

J wachtenn eder ænn

För tolchenn wthgifft!

22. Troo giffuer brödh;

Falscheett, o dödh,

Som nw giorde the!

The monde oss swijche

Och Gottland bortrijche,

Så monde thett ske.

Swenske mæn,

Her epter skwle j ænn

Edher well om see.

23. Danska manna ord

Vthi herra hoff

Skall man så kära.

The föra eenn strima,

Så illa the rima,

The haffua henne så kær.

Swenske mænn,

J wachten edher ænn

Edher högheligha æhro!

24. The wilie trugha

Och neder bwgha

Och hwlla os för wrack.

The göra oss wånda

Till watn och land

För ingen wår saach.

Swenske mæn,

J wachten edher ænn

For tolchitt omach!

25. Herrar, och förstar,

Bodhe minste och störsthe,

Bode Riddara och Swenna,

Bönder och borgarska[p],

Bodhe sentt och arla

J hållen offuer ena.

Swenske men,

J wachtenn eder ænn

Och warer icke seena!

26. Warer edher land

Medh weriande hand,

Som daner wilia tagha ;

Gud giffue fredh,

Som j tarffuren wedh,

J wåra lijffdage!

Swenske menn,

J lathenn edher ænn

Offwer ena dragha!

27. Scorpio pleghar lekia,

Med tungone smekia,

Med stierttanom stinga:

Så göra the danske —

Så Gud them wanske! —

Altt nær the dagtingha.

Swenske menn,

J wachtenn eder ænn!

The wilia eder twingha.

28. Alsmechtigh Gudh

Hann haffue them wisth,

Som Swerighe æhro tro;

Bodhe nw och förra,

Förwthan altt twisth,

Gudh giffue them roo!

Swenske men,

J seyen Amen,

Så sann j Swerighis riches boo! Amen.