Källskrifter till Lapparnas mytologi Kap. XI

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Har du husket å støtte opp om ditt favoritt kulturprosjekt? → Bli en Heimskringla-venn og gi et bidrag til Heimskringla.no.

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Samisk mand. Nordnorge, ca. 1900
Källskrifter till Lapparnas mytologi

af
Edgar Reuterskiöld


XI.
Rättelser och tillägg till Forbus’ berättelse af år 1727.


Sedan Iag 1727 iu martio författade en kort beskrifning om Lapparnas faseliga Afguderij med mere, har iag erhållit nogare underrättelse, om åtskilligt hwarefter min beskrifning dels rättad dels ock tillöckt blifwer ock består i följande.


Kongelige Missions Herrarna uptecknas i bemälte beskrifning 4 till antahlet, men de skola wara 6. Missions vicarius Thomas von Vesten är genom döden afgången ock i dess ställe H:r Eiler Hagerup förordnad. The då warande Missionarier äro en dehl befordrade till goda Pastorater efter 4 åhrs giorde tienst wid Missionen ock andra i stället emottagne.


Ibland Gudarna i luften nämnes i beskrifningen Sool ock Måne, men de räcknas ibland Gudarna i Stiernhimmelen ock det hål som föregifwit är Sub num. 4. wara giordt i wäggen, at Månen therigenom ock den hängiande ringen skall skina, är rökhål hwarigenom röken uhr lappkotan upstiger ock utgår.


December Månad eller den då skinande Månan kallas söder uppå Anckaku eller Passemanu men Norri Lappmarcken Passemano allena.


Sub n: 5: tillägnas Bieckolmai offer af en skyffel af trä men rättare sagt; at när honom offres, upreses honom till ähra en skyffel som blir qwar stående.


At Gudarna på jordene Saracca eller Saredni ock Leibolmai sker thet Afgudiska Sakramentet ante Sacram Coenam, är orsaken, at Gudarna icke må förtörnas och wredgas deröfwer, at Herrans Heliga Nattward begås, som förnimmes antingen genom joikningen eller Spådoms lustrumenter, eller ock igenom drömmen genom Passevaraolmai om det är Gudomen emot eller eij. Är dett [eij] emot så begås Herrans Heliga Nattward, utan föregångit Afgudiskt Sacramente: men om dett är emot them, måste the blidkas ock försonas medelst bemälte Sacramentz begående ante Sacram Coenam.


Iuxaca är Moderakas andra dotter ock Uxaca den tridie i ordningen.


Hwad som införes om Nemogvelle eller Roffisken ock det troldop som sker i des namn, rättes således: Nemogvelle ock näst ofwanföre Sub num: 4: nämnes Saivogvelle (bergsfisk) böra intet räcknas bland underjordiska Gudar, så som Iameacca med sina Iamecatser, utan äro Gudarnas tienare, som fulfölja ock uppenbara deras wilja ock befalning warandes [om] Nemogvelle, detta at i acht taga at det skall wara raart för en lappe till att få Nemogvelle i sin tienst; Således rarare än at wara döpt i Nemogvelle namn men så kan det dock hända, at några Lapp[e] barn med troldop få honom i sin tienst så som en medgilft uthi Troldop, i så måtto at Gudarna kunde undertiden meddela barnet som omdöpes i den eller den Lappes namn dess Nemogvelle, som han i lifstiden haft, det dock sällan sker, hwilket namn Afgudarna antingen i drömmen eller medelst Spådoms Instrumenter förkunnas. Ex: gra: Sar efter en Lappe som afliden är gifwes i trolldopet således: Iag döper tig i dett namnet Sar at tu skall lefwa wähl i dett namnet, hwarmed barnet får tillika, den å syftade döda Sarens Nemogvelle ock sedan af Lapparna sig emellan kallas Sar. Detta namn är wähl icke någon Afguds namn så just ock expresse; men dock tagit af Saracca, ock således barnet Subtilt döpt i Saraccas namn. Omdöpelsen kan skie 2. 3. 4: eller flera gångor, alt derefter som siukdomen antastar barnet hwilket Noiden eller Trullkarlen genom drömmen eller Spådoms Instrumenter, har sig bekant ock äfwen förkunnar Föräldrom, at barnet omdöpas skall, hälst då resan skall ske till Iamaimo ock dädan hämtas den siukas Siäl. Ia så alment så som offret är, äfwen joickning ock Passevara, så almen är ock omdöpelsen ock angifwes för san färdigt af de danska Missionarier, at ingen Swensk eller Norsk öfwer fielen resande Lapp finnas skall, som eij är dehlachtig af joickning. Passevara ock offer, i så måtto är ock omdöpelsen mycket almen ock Iterabel, hwari barnet hwargång får nytt namn, ock ny ring eller Nemoskilt at bära på sig, till stadfästelse af sitt andra doop, hwilcken ring eller skilt skall stadigt hängia på kroppen, eller wed kläderna så som en heligdom.


Wed Laptrumman är at märckia det Rotaimo, Vurnes lodde ock Iamaimo skola stå lägre så at större Spatium är emellan Radien och dem, ock när baja röres wid Trumslag, reser sig spetzen up ock de 2 grenar stå på Trumman således Samisk religion 9a.jpg


Lappen har intet [alltid] alla Gudar satte på lapptrumman, dy en dehl hafwa allenast små trummor, som mackligast kunna föras på resorna, icke heller brukar hwar Lappe ringen eller Baja tillika, utan allenast ringen som med hammar slag röres, ock föres för en god lycka till Radien, ock de andre gode Gudar, men för en ond lycko till: Iamaimo, Rotaimo ock Vurneslodde.


Orsaken hwarföre på få trummor finnas den stoore ock altsmächtige Guden afsat ock afmålat, är denne at Lapparne dock till en dehi hafwa dock försyn till att föra honom ibland de andra Gudarna ansende honom så som en Konung, emot hwilkens förbod i första budordet, de understa sig icke at införa hans namn, som derigenom så mycket mehra skulle bewekas till straf ock hämd öfwer dem, men de andre Afgudar blifwa afsatte med theras wällbehag.


Theras namn på Trumman ock äfwen i Specificerandet effter alphabet äro till större dehl richtigt införde, men Passevara, Passevara serva, Passevaraolmai, Passevaragvelle (Lodegvelle införd är den samme) äro inga Gudar utan theras redskap ock theras tienare; Så äro ock Specificerade Gudarna alle ock allestädes, i Lappmarckerne bekante, utan andre i någras ställe ährade ock wördade: men följande äro mäst bekante: nemligen Radien ock Beralderad, ock Beraldenolmai, som äro alt ett Rananeid Befweneid, Aklogas, Vajanolmai eller Horagalles, Saracca Saredni, Uxaca, så at nepligen [en] Lappe som reser öfwer fielryggen antingen han en Swensk eller Norrsk är så hålles fri för den Afgudadyrckan i joickning ock offer, med mehra som ofwan förmält är.


Om Passevara olmai är at berätta dett de inga wissa namn hafwa, utan kännes igen af deras Passevara (heliga berg) som [de] wistas uti såsom till exempel när en lappe hafwer Svappevara[1] eller Suckenara[2] till sin Passevara ock joikar eller täncker i sången nemner endera af desse Passevarar, tå kommer Passevara olmai af den åtänckte ock nemde Passevara till honom, hwilken lappen igenkänner, af hwad ock hwilken Passevara han är, ock kan den ena Passevara wara offta lyckosammer, till hielp än den andra, ock dess Olmai lydigare at komma ock snabbare än den andre Passevaras. Helige berg ock fiel kallas af Jukasjerf lappar Passevara, men af Sörhyttans[3] ock Arioplogs Lappar Saivo, hvar af det heter Saivolmai, Saivoneide, Saivolodde, Saivogvelle, Saivoserva. Saivogvelle hörer intet till de under jordiska Gudar, änskiönt hans tienst och förrätning brukas till Iamaimo. Nubelo[l]mai är den andra Rota, ock värre än Rota äfwen Perkel kallad som är finskt ord så mycket som en diefwul på Swenska. Rota är brukeligit namn, Söder uppå, men Norrpå någre orter Rulu, hwilko beggestädes offras på gement sätt ock äfwen på ett besynnerligit maner, tå en död mär upreses på marcken at Rota eller Rula skall rida dermed sin koos, men således söker man Söder uppå ingen hielp af honom utan allenast at han wille wika af ock fara sin wäg med sina plågor, på det den siuka må blifwa frisk ock helbregda igen.


Vurnes lodde är eij någon Gud, utan en ond fogel som Lappen ställer på sin owän eller när han skall i strid emot en annan Noid, ock Trulkarl, förnemligast för den orsak at denne hålles för större Noid ock Trullkarl än han, hwilket honom förtryter, ock tå brukas på båda sidor all macht ock konst, ock ställes på hwarandra alt thet de äga, neml: Passevara Serva ock honom de äga flere än en; Vurneslodde om de hafa honom: Passevara lödde ock gvelle, men Passevara olmai sättes intet i denna strid, utan brukas at underwisa Noiden, så at denna eij altid [skall] hafwa af nöden at betiena sig af Trumman, eller annat instrument, i ringare saker utan allenast af joickningar på Passevaraolmai som gifwer honom kundskap om det som joickningen begiär: E: gr: När en Lappe tar en hafwande qwinna i handen, ok säija henne hwad hon går med antingen pigo eller piltebarn, tå joickar han effter Passevaraolmai; hwilken kommer ock gifwer till känna at qwinnan är hafwande med pige barn: men om qwinnan drager Twifwel måhl derom ock begiär at lappen wille se det på Trumman, tå tager han sin trumma som wisar honom det samma, ock behåller qwinnan det för wist ock fast. Lappen kan offta sittia i en mans huus ock joicka, ock då får han weta åtskilligt, men på det de enfaldiga eij må förstå hans sång, så förwänder han orden och kallar en qwinna wed annat namn, Reen wid annat namn också widare, eller ock låter sången gå fort utan ord, hållandes sig allenast wed tohn ock melodie, täncker på orden som han för fruchtan intet tör framkomma med. Joikningen förnimmes mäst allestädes hoos Swenska Lapparne, hälst tå de äro druckne, ock fylleriet föröfwas af dem utan sky ock fruchtan så wäl Helge ock Högtidz dagarna, samt marcknadz tiden, så som annan tid ock tå nånten tillfälle är, at få bränwijn, hwilken i myckenheet föres till Lappmark ock swagt nog försäljes till 4 eller 5 Dr kannan såsom i denna winteren skedt är, derigenom Lapparna ingen ringa afsaknad i deras förråd ock egendom taga ock Sochnarna temmeligen förswagas, som i detta åhr alt för stor känning deraf hafwa, medan bränwijnet mäst af Sochn Spanmåhlen brändt och tillwärkat är, ock folket af thessa begge Torneå Sochnar skockewijs nödsakade warit begifwa sig till Österbotn till at uphandla födan, Borgerskapet ingen farkost ad nästledne Höst fåth till hemorten, warandes det eftertänkeligit, ock ändock Herren Gud af sin högt bepriseliga nåd ock godheet har welat wälsigna uti 9 åhr detta landet med en tämmelig god ock ymnig åhrswäxt, skall likwäl hoos folken på Spanmåhlen finnas en så stoor brist, at mästedehlen eij äger et Sädes korn till at i åhr så sin åker, hwilket iag förnemligast ock endast det stoora missbruket af bränwijn i Lappmarken ock hela landet tillskrifwa kan, ty om 4. eller 500. T:r åhrligen blifwit besparde, som richtigt ock än derföre till öfwerflöd af bränwijn i Lappmarckerne Consummerade äro, skulle sannerligen Almogen intet utsäde tryta.


Till Passevara eller helige fiel gifwes denne Raisonen at tå Syndafloden gåt öfwer hela werlden skola de fiel ock Passevara flutit ofwan på watnet ock Salverat många menniskior som sedan blifwit Passevaraolmai, de der sedermera betiena menniskiorna med kundgiörande af åtskilligit etc.


Om Horagalles eller Thordön föres af somliga en sådan berättelse, at Thordön är den öfwersta ock högsta Gudz Son ock skall således fått sin uprinnelse, at en qwinsperson som blifwit förwillad i skogen är worden hafwande af Nebulolmai, eller parkal, ock det som skulle wara foster i hennes lif, warit en steen, waröf:r qwinnan förskrekt, med gråt ock tårar förmåt den Högsta Guden, at komma henne till hielp ock undsättning, så at hon både blifwit förlöst if:n stenen, jemwähl at Samma steen blifwit den Högstas Son, ock fått macht at regera i luften ock slå efter Perckel, eller Nebulolmai a[n]tingen denne far i trä el:r steen, som Thordön sönder slår ock i stycken at träffa Perkel. Offres alt så denne Gudenom Thordön at han icke må slå folket eller Creaturen ihiäl.


Thetta alt med mehra som beskrifningen innehåller kan förefalla någon otroligt, at et så fasligit Afguderie skall föröfwas i Lappmarckerne, ock ett så uppenbart Spel drifwas med Satan men iag håller thet förwist ock fast försäkrad derigenom dels genom Lapparnas egen bekännelse i mångt måhl, ändoch de warit få som iag dertill förmått, dels igenom sanfärdiga berättelser sä wäl munteligen som skrifteligen giorde. Ock kan iag här eij för bij gå ett ting som mehrbemält beskrifning synes giöra i des sanning Suspect, nemligen den döda hästen, som Rota eller Rulu skall rida uppå sin koos, medan lapparne inga hästar äga, eller andra Creatur utan endast Reenar. Men saken är richtig, ock hästen kan fås antingen död wid Norr siökanten, eller lefwandes af de der boende Danska Siömän, så som äfwen lefwandes kattor ock hanor wåra Swenska lappar, af de danska icke länge sedan afhandlat hafwa. Hwilka Creatur slag Gudomen i offer skola ganska wähl behaga. Och ehuru wähl alt sådant af den stoore Gudens försyn underliga är i liuset kommit, så är doch ingen ting för Lappen gemenare, än neka dertill, wiljandes på det högsta frikalla sig för en sådan beskyldning, ock påstå sin oskyldighet, så at man stoorligen måste förundra sig öfwer, dett han så illfundigt kan skyla sitt Afguderi, ock föregifwer så som han ingen Afgud wiste utaf, mindre honom ährade ock dyrckade, hwarom iag äfwen den berättelsen hafwer, att en skiönt än 10 a 20 witnen wore till hans föröfwade Afguderij skulle han doch eij förmås med endaste ord bekänna dett, så förhärdat, ock bunden af mörcksens Första ock denna werldenes Gud är beklageligen mången i bland den förblindade Lappehopen.


Himmelens Gud, som den rätta Guden är ock ingen annan uplöse Satans band ock uplyse det arma i mörckret, ock sådana willfarelser grufweligen swäfwande folket genom then Helige Anda, medelst ordetz kraft ock Predikoembetetz tienst, ock omwände sig till den sanna lefwande Guden med en oförfalskad boot ock bättring, stygges wed sitt fördömmeliga wäsende, ehrkiänne sin synd ock bekiänne honom för Gud ock menniskiom på dett deras Siälar måge bewarade warda till de heligas arfslott, som Herren Iesus med sin dyraste pino ock död oss förwärfwat ock i himmelen till sagt hafwer, hwilko samt med Fadrenom ock den Heliga Anda then enda och allena odödeliga och alswåldige Gudi wari ähra lof, ock prijs i allan ewigheet.


Amen.




Fodnoter

  1. I Jukkasjärvi socken.
  2. Tydligen korrumperadt; skall möjligen föreställa Sekkuvaara, ett berg ett par mil NO om Jukkasjärvi.
  3. Silbojokks.

HEIMSKRINGLA er et privat initiativ. Prosjektet mottar ikke noen form for offentlig støtte. Vi har kun utgifter og ingen faste inntekter. Kostnader til teknisk drift og utstyr bæres av privatpersoner. Alle økonomiske bidrag mottas derfor med stor takk. Ønsker du eller ditt foretak å støtte prosjektet økonomisk? Ta gjerne kontakt med oss, eller bruk vårt norske kontonummer 97105024499. Du kan også støtte oss via vårt Vipps-nummer 78431. For utenlandske bidrag bruk vårt IBAN-nummer NO6897105024499, med SWIFT-kode: DNBANOKK eller SEPA-kode: SKIANOBB. En kan også overføre penger til HEIMSKRINGLA via PayPal eller vippse via mobilen til 78431. Vi selger også fast annonseplass på venstre sidemeny til rimelig pris. Alle bidragsytere krediteres med navn for sine bidrag.