Lappqvinnan Kerstin Jacobsdotters uttydningar af de särskilda lappska ord i Th. v. Westens bref till prästerskapet i Jämtland 1723 (Fellman)

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►


Temaside: Samisk religion og mytologi


Handlingar och uppsatser angående
Finska Lappmarken och lapparne


Lappqvinnan Kerstin Jacobsdotters uttydningar af
de särskilda lappska ord i Th. v. Westens bref
till prästerskapet i Jämtland 1723


af
Jakob Fellman
udgivet af Isak Fellman
Helsingfors, 1910


Lappqwinnan Hustru Cherstin Jacobsdotter som mästadehls i sin tid wistatz uthi Medelpad- och Helsingeland, men som kortast umgåtz med Nordska Lapparna, och beklagar sig hafwa tänkt att theras galenskap ey skulle härröra af Hin onde, och theremot åstundar nu mehr och mehr till wäxa uthi den sanna Gudens och sin Frälsares kundskap, hon har, så wida henne kunogt kan wara, följande uttydning lemnat på dhe Lapperska ord, som i Högw: Hr Th. v. Vestens berättelse från Norrige finnas.


Radienatsie wet hon ey annat betyda än som Utterjkin.
Veralde nolmai, elakaste ellr wärste man.
Sladeraia ɔ: lögnares gofar.
Bieg solmai ɔ: Man regerande wärsta wädret.
Thor ellr Hor. Thore Horagalles idem.
Adschiegads ɔ: menniska stående för en stor eld.
Aile Kesolmai Paive ɔ: Aile och Paive betyder båda till Gudz dag eller Sabath. Men Kesolmai, som står emellan, betyder Fahn.
Maderakka ɔ: Hustru eller qwinna, puta furiskt updiktad, den gamleste eller af ewighet.
Sarakka ɔ: elliest en qwinna, dok förstås här en yngre än den förra.
Uggsakka ɔ: hustru för låsdören wacht stående att ingen må gå in.
Jugsakka idem putatur.
Sergoedni — Sarak betyder ewighet.
Nojde ɔ: wys man eller Trullkarl.
Store Nojde — af wärste slaget och utlärdast i den Scholan, hwilka när dheras söner wilja lära all dheras konst, neka dhe der till, och säya sig hafwa gifwit kropp och siähl för den konsten till Ula Kaimo ellr Mud baimo ɔ: den andra ewiga werlden: Thesse sade och hölt hon för full sanning att the med Satans hielp hwarandra ifrån döden kunna frälsa, fast än dhe 3 dygn warit döde i thet the gå in i Ula Kaimo, kunna ock igänkänna the dödas siähl, samt rycka henne tädan, men sig sielfwa kunna dhe intet hielpa: Heu illa.
Helbolmai, såsom en man som försummar sig wid något godt som står honom före.
Giasse Olmai ɔ: en man som ser sig om hwad han skall taga sig före.
Fauno ellr Fudno ɔ: den wärsta i Helfwetet.
Rautu ɔ: ett land ganska långt norr, som Hennes mohr hemma sagdt.
Idnu ɔ: mor — dok menar hon här förstås en ond mor.
Kesolmai, melius Kiebsolmai ɔ: Gamlen eller Hin hårde, som dhe holla för swart, ty Kiebs är swart, Olmai man.
Saivo ɔ: Store Fiäll eller Berg, der röken står ellr de wärsta spöken som der boo, derest ock skola wara kiärnor som går, Salva venia, ellr orenlighet, hwilka om man widrörer, så gå dhe igien och synas intet. Hönsen eller Tuppar gahla ther ock, skall wara långt Norr, sådane Saivo skall dhe holla för sina underhollare.
Bise ellr Biss idem ett hel. fiäll, ther sådane theras råd ɔ: Spöken finnas, och der som det största är, äro 3 portar, genom den medleste porten går Lappen in dok om midnatz tid, men om ottan eller sen qwäller ut — och skola Lapparne här wid, som wid all annor Superstition wara grufsam Helige, att hon sade sig ey kunna tro några den rätta lärans Ledamöter så eniga wara kunna och ömma för sin Religion.
Gade ɔ: Stå ut med en ting, anat wiste hon ey.
Sairoolmai ɔ: sielfwa under hollaren i berget.
Noides Vaigni ɔ: wys mans underwisning.
Saivogelle ɔ: dhe som följa — ty Gell betyder Skara, hoop, följe.
Kobdu eller Kobda ɔ: Trumma.
Jami Kaimo ɔ: döden hwilken dhe grufwelegen rädas före och wilja ther ifrån befriade och förlossade warda.
Reinagta ɔ: Ondtz bortskaffare.
Veertos ɔ: ond.
Jonus — Jonsuk ɔ: midsommare.
Udde nemo lauck — döpt af något annat.
Sarakka giesset ɔ: en qwinna som ser sig om huru det skall gå.
Sarakhi nammo ɔ: Skapat Faders namn. Akhi är Fader.
Vatte le Sarakka biergis ɔ: det war en Skapare moder i berget; Ty Sar betyder skapa.
Sarakka qwinna eller Hustru, och med att Skapa dok mehra till ondt.
Ibmelgare ɔ: Wår Herres skiähl, rectius mihi, Siähl, ty Ibmel skall betyda wår Herre och Gare skiähl.
Mubbe naimo ellr Muble naimo ɔ: den andra werlden. Moble annan Naimo werld.
Maderakka Gaml. Kiäringen, som förr omtalt är.
Noider ɔ: Trullkarlar.
Harkiölen menar hon wara det samma som Herculs fiäll bort om Ström i Hammar dahl, det ock bönderna ibid: skola afwetta, allenast dhe willia wittna sanningen sade hon, ty af dem köpes, Höns, Hästar, Koor, Kattor, Hundar etc. till offers; Si Fides habenda narranti.


Orden har iag dehls ändrat, effter Hennas stafwelser och som det är stor difference och otaliga Dialecter uthi deras språk, så är wähl troligit, att den ena ey så noga skall förstå den andra.

Hon war ock rädder före att andra Lappkiär. skulle Henne förfölja om dhe finge weta Henne theras hemligheter uppenbara. Jmedlertid tackade hon Gud att hon ey wiste af alt deras afguderi.


A: A: Burman.


Kilde:

Fellman, Isak, 1910: Handlingar och uppsatsar angående Finska Lappmarken och Lapparna, 1910, Bd. 1, s. 499ff.