Lilla Rosa

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Svensk.gif


Svenska folkvisor vignet.jpg
Svensk Folkdiktning


21. Lilla Rosa


Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius



1. Rosa lilla tjente på konungens gård —
Med äran och med dygd —
Och der tjente hon uti åtta runda år.
I vinnen väl, I vinnen väl både rosor och liljor.


2. Och hertigen han talte till Rosa lilla så:
»Rosa lilla, Rosa, trolofva mig i år!»


3. »Hertig, ack hertig, tala inte så:
Der ståndar er fader, han lyssnar deruppå.»


4. »Höre det hvem, som höra det vill!
Jag talar icke mer än hugen leker till.»


5. De orden de voro ej förr sagda fram,
Förr'n kungen sände hertigen till främmande land.


6. Och sände han hertigen i främmande land;
Men Rosa lilla fick han en grefve uti hand.


7. De skeppen de gingo både till och ifrån,
Och hertigen han spör, hur det Rosa lilla går?


8. »Väl Rosa lilla gångar, det gångar alltså:
I dag om en månad månd’ hennes bröllop stå.»


9. »Och skall hennes bröllop i dag en månad stå,
Jag vara skall så när, att jag ser deruppå.»


10. Och Rosa lilla ut genom fönstret såg,
Så fick hon se de flaggor både hvita och blå.


11. »Jag skådar de flaggor både hvita och blå,
Och dem har jag virkat med mina fingrar små.»


12. Och Rosa lilla språng till sjöastrand,
Hon stannar inte förr än i hertigens famn.


13. Och satte de sig på gråan en sten;
De talte så mycket om kärlekens men.


14. De talte så mycket om kärlekens harm,
Till dess de sutto döde uti hvarannans famn.


15. Och brådt kom bud för konungen fram:
»Rosa sitter döder uti hertigens famn.»


16. »Och jag skall göra dem det till bravad,
Att de ej sku’ få ligga i en och samma graf.»


17. Det växte upp liljor på begge deras graf,
De växte tillsamman med alla sina blad.


18 Det växte upp rosor ur båda deras mun,
De växte tillsammans i fagraste lund.


19. »Och hade jag trott deras kärlek så huld» —
Med äran och med dygd —
»Jag hade dem ej skilt för rödaste guld.»
I vinnen väl, I vinnen väl både rosor och liljor



_____


Se varianter af denne vise:
Variant 1
Variant 2