Mina resor i ryska lappmarken (Hallström)

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►



Temaside: Samisk religion og mytologi


Gravplatser och offerplatser i ryska lappmarken[1]


Mina resor
i ryska lappmarken

Gustaf Hallström

Stockholm
1922


Mina resor i ryska lappmarken förde mig 1908 till skoltelappbyn vid Boris och Glebs kapell vid Pasviks älv samt uppför Tuloma älv till Nuotjaur och från stränderna av denna sjö upp i skogsmarkerna mot Monscha tundra i sydost och söder. År 1910 färdades jag från Kandalaks norrut, befor Imandra till dess nordända samt tog mig över skogarna fram till först Umbjaurs sedan Lujaurs norra delar, varefter jag tog återvägen över nämnda sjöars sydändar till havet.[2]

Under 1908 kom jag alltså i förbindelse med lappar av Pasviks och Nuotjaur-byarna, under 1910 med lappar från Akel, Tjuksuol, Maselg och Lujaur. – Lappar från Akel-sijt träffade jag vid västligaste ändan av Imandra eller Över, som de kalla denna sjö. Byn Tjuksuol är efter de uppgifter jag fick upplöst. Några av dess familjer ha flyttat till Bjälaja guba på sjöns östra sida, där bl. a. en skjutsstation finns. De bildade där en liten by, som de gåvo namnet Enemen stijt. Möjligen finnas även inslag av den gamla byn uppe i Jaklentj (ry. Jagelnij bor) vid sjöns nordända. De där boende lapparna, som eljest tillhöra Maselg-byn kalla denna sin boplats Jaklentj sijt. Maselg-lapparna besökte jag även vid Umbjaurs nordända samt vid de smärre sjöarna norr om Imandra och vid vattendragen mellan denna sjö och Umbjaur. Vid sydändan av Umbjaur liksom utefter hela Lujaur bo lappar tillhörande Lujaur-sijt. Det var hos dessa, som jag gjorde de flesta av nedanstående anteckningar.

Ursprungligen hade jag tänkt att vid förnyat besök i Kola lappmark få fullständiga detta material, som ju är både oformligt och bristfälligt, men det tillfälle jag längtat efter har icke kommit. Jag tror emellertid att dessa anteckningar i all sin torftighet kunna ha sitt värde för forskningen och släpper därför ut dem.



Fodnoter

  1. ↑ Uppsatsen skrevs ursprungligen för Etnologiska studier, tillägnade N. E. Hammarstedt 1921, men blev för lång för att inflyta där i sin helhet. Den tudelades därför och dess för dessa "studier" mest lämpade senare hälft intogs där, pag. 183-194.
  2. ↑ Sträckningen av resan framgår av en kartskiss i min uppsats, "Kolalapparnas hotade existens", Ymer 1911, pag. 240.


Kilde:

Tidsskriftet Rig,1922, Nr. 3-4