Carsten på 22. jun. 2024 kl. 13:26

2024-06-22T13:26:34Z

Jesper på 17. mar. 2024 kl. 16:13

2024-03-17T16:13:21Z

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

2024-02-18T13:45:44Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 18. feb. 2024 kl. 13:45

2024-02-18T13:45:04Z

Carsten: Castrén : Åttonde Runan (Kalevala)

2024-02-15T06:14:38Z

Castrén : Åttonde Runan (Kalevala)

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Åttonde Runan (Kalevala, Castrén)]] !!
|-
|}

[[File:Ekman_Vainamoinen.jpg|thumb|300px|right|<center>'''Väinämöinen''' Maleri af ''Robert Wilhelm Ekman''</center>]]

<center> '''[[Kalevala (Castrén)| Kalevala]]''' <big><big>'''Åttonde Runan'''</big></big> Öfversatt af
'''[[Matthias Alexander Castrén biografi |Matthias Alexander Castrén]]'''
</center>

<blockquote>
::Började nu modren gråta,
::Gamla qvinnan brast i klagan:
::"Ve min son, den olycksfulle,
::Vidt berömda gyllne äpplet!
::Länge dröjer han och friar
::Borta uti andra länder."

::Fanns en fordom äktad maka,
::Länge sedan köpt värdinna
::Uti Lemminkäinens boning,
::Sköna Kaukomielis hemgård.
::Ser om aftnarna på borsten,
::På dess ända alla morgnar,
::Ser nu blod ur borsten drypa,
::Rinna ned i röda strålar.

::Sade fordom äktad maka,
::Länge sedan köpt värdinna:
::"Visst är nu din son, den arma,
::Vidt berömda gyllne äpplet
::Uppå obebodda stigar,
::Vägar, dem ej menska känner.
::Se ur borsten dryper bloden,
::Rinner ned i röda strålar."

::Derpå Lemminkäinens moder
::Sjelf sin blick vid borsten fäster,
::Brister ut i gråt och klagan,
::Yttrar så ett ord och säger:
::"Ve för alla dar mig arma,
::Ve ock mina barn, jag usla!
::Nu förderf nått Lemminkäinen,
::Ofärd drabbat olyckssonen,
::Ty ur borsten bloden dryper,
::Rinner ned i röda strålar."

::Steg på lärkans lätta vingar,
::Höjde sig med siskans fjädrar,
::Flög till Pohja-gårdens stugor:
::"O du Pohjolas värdinna!
::Hvart du bringat Lemminkäinen,
::Hvart min son, den olycksfulla?"

::Sade Pohjolas värdinna:
::"Rikligt matade jag mannen,
::Fägnade jemväl med drycker,
::Tills han blifvit väl förplägad,
::Satte honom så att åka
::Med en eldig häst för släden,
::Kunde den på isen lemnat,
::Dränkt i sörjan stackars mannen?"

::Sade Lemminkäinens moder:
::"Osannt du helt visst nu talar,
::Hvart du bringat Lemminkäinen,
::Hvart min son, den olycksfulla?"

::Sade Pohjolas värdinna:
::"Rikligt matade jag mannen,
::Fägnade jemväl med drycker,
::Tills han blifvit väl förplägad;
::Ställde så i båtens bakstam,
::Till att styra utför forssar;
::Kanske han i strömmen omkom,
::Drunknade den oförvägne."

::Sade Lemminkäinens moder:
::"Osannt du helt visst nu talar,
::Hvart du bringat Lemminkäinen,
::Hvart min son, den olycksfulla?
::Tala ren och sveklös sanning,
::Kom till sist med dina lögner,
::Eller når dig nu förderfvet,
::Säker död dig genast drabbar."

::Sade Pohjolas värdinna:
::"Sände ut att elgar fånga,
::Taga fast de stolta renar,
::Stora hästar äfven tygla,
::Spänna hingstar uti rede;
::Sände så att svanen söka,
::Att den helga fågeln fånga.
::Icke sjelf jag ens kan ana,
::Hvilket öde honom drabbat,
::Hvilken död må honom träffat,
::När ej än han höres komma,
::Att en brud åt sig begära,
::Att anhålla om en flicka."

::Modren saknar den sig villat,
::Söker den, som är försvunnen
::Vintrarna med hala skidor,
::Somrarna med lätta båtar.
::Icke vet den arma modren,
::Stackars mor, som honom vårdat,
::Hvar nu hennes kött sig rörer,
::Hvar nu hennes blod sig rullar,
::Far till lands han, eller sjöleds,
::Färdas han i stora skogen,
::Vandrar han på kotte-backen,
::Uppå ljungbevuxna heden,
::Eller är på hafvets fjärdar,
::På de vida, stora böljor.

::Modren efter sonen söker,
::Saknar den, som är försvunnen;
::Springer såsom varg i skogen,
::Far i vattnet såsom utter,
::Såsom ekorre i furun,
::Som en hermelin i stenrös,
::Böjer träden, delar gräset,
::Letar ibland ljungens rötter.

::Vägen henne kom till möte.
::Hon sig bugade för vägen:
::"O du väg, som Gud har skapat!
::Har du icke sett min gosse,
::Blifvit gyllne äpplet varse,
::Gyllne äpplet, silfver-stafven?"

::Fyndigt henne vägen svarar:
::"Icke sett, ej hört jag hafver;
::Kanske är din son, den arme,
::Vidt berömda, gyllne äpplet,
::Uppå Hiisis brända moar,
::I den onda maktens lågor,
::Ställd med armarna i glödkol,
::Näfvarne i heta askan."

::Der hon efter sonen söker,
::Söker der sitt gyllne äpple,
::Söker der sin staf af silfver,
::Böjer träden, delar gräset,
::Letar ibland ljungens rötter,
::Söker, men hon finner icke.

::Månen henne kom till möte;
::Hon sig bugade för månen:
::"Måne, du som Gud har skapat!
::Har du icke sett min gosse,
::Blifvit gyllne äpplet varse,
::Gyllne äpplet, silfver-stafven?"

::Fyndigt henne månen svarar:
::"Icke sett, ej hört jag hafver,
::Kanske är din son, den arme,
::Vidt berömda, gyllne äpplet,
::Invid Nordens sista ända,
::Uti vidt utsträckta Lappland,
::* Hoppar der med knän på isen,
::* Den med sina ben förkrossar
::* Och dess skorpa sönderbråkar
::I en liten fisklös insjö,
::Der en abborre ej simmar."

::Der hon efter sonen söker,
::Söker der sitt gyllne äpple,
::Söker der sin staf af silfver,
::Böjer träden, delar gräset,
::Söker ibland ljungens rötter,
::Bland det fina höet letar.

::Solen henne kom till möte,
::Hon sig bugade för solen:
::"O du sol, som Gud har danat,
::Stråle, alstrad utaf Skaparn!
::Har du icke sett min gosse,
::Blifvit gyllne äpplet varse,
::Gyllne äpplet, silfver-stafven?"

::Något vet den sköna dagen,
::Milda solen så förtäljer:
::"Der är nu din son, den arme,
::Vidt berömda gyllne äpplet,
::Borta bakom nio hafven,
::Och till hälften bakom tio,
::I den svarta Tuoni-elfven,
::Uti Manala det låga.
::Han i forssen for med buller,
::Skymtande med strömmen bortflöt;
::Tufva är den usles hufvud,
::Mannens fötter vide-grenar,
::Köttet är en murken stubbe,
::Torra grässtrån äro håren,
::Och hans ögon kärrets tranbär."

::Derpå Lemminkäinens moder
::Gick till hammar-smeders verkstad:
::"O du smed, min gode broder!
::Smid åt mig af jern en räfsa
::Med ett hundra famnars tenar
::Och med skaft af dubbel storlek."

::Får nu der en jernsmidd räfsa,
::Ger sig så åstad att flyga,
::Binder qvastar på till vingar,
::Tar till stjert åt sig en spade,
::Flyger fladdrande i luften
::Öfver hela nio hafven
::Och det tionde till hälften.
::Blå var marken, träden röda,
::Kärleksfärg betäckte lundar.
::Flyger bort till Tuoni-elfven,
::Hän till Manala, det låga.
::Tager sedan sjelf till orda:
::"O du sol, som Gud har danat,
::Stråle, alstrad utaf Skaparn!
::Lys en stund med varma strålar
::Och en annan stund med heta,
::Hetast lys den tredje stunden;
::Sänk i sömn den tvära skaran.
::Trötta Manalas befolkning."

::Solen, hvilken Gud har danat,
::Som af Skaparen är alstrad,
::Flög som dufva utan hufvud,
::Hade som vinglös fogel,
::Flög så ned på björkens knyla,
::Sänkte sig på krökta alen.
::Sken en stund med varma strålar
::Och en annan stund med heta,
::Lyste hetast tredje stunden;
::Söfde in den tvära skaran,
::Tröttade Manala-folket.
::Unga emot svärd sig stödde,
::Gamla emot sina stafvar,
::Medelålders män mot spjutskaft.
::Flög så fladdrande i luften
::Till sitt gamla ställe åter.
::På den plats, der förr hon varit,
::Upp på himmelen, den jemna.

::Sjelf nu Lemminkäinens moder
::Tog den jernbesmidda räfsan,
::Gick i hafvet intill midjan,
::I den öppna sjön till vaden,
::Intill gördeln ned i böljan,
::Drog så en gång Långsmed elfven,
::Drog en annan gång deröfver,
::Än en tredje gång på snedden.
::Men den tredje gången fastnar,
::Kommen fram en sädeskärfve,
::Vid den jernbesmidda räfsan.

::Var dock ingen sädeskärfve,
::Var den muntre Lemminkäinen,
::Sjelf den sköne Kaukomieli.
::Men han saknar något litet,
::Tvenne händer och ett hufvud,
::Många andra smärre stycken,
::Ännu saknar lif den arme.

::Åter Lemminkäinens moder
::Börjar uti floden räfsa,
::Först hon räfsar utmed strömmen,
::Räfsar sedan uppför strömmen.
::Hvad hon får af hand och hufvud,
::Hvad af andra smärre stycken,
::Deraf hon sin son nu bildar,
::Fogar muntre Lemminkäinen.

::Sade fordom äktad maka,
::Länge sedan köpt värdinna:
::"Ej blir karl af hädangången,
::Af en drunknad man ej hjelte,
::Mannen dött och köttet ruttnat,
::Kasta bort i Tuoni-elfven,
::Uti Manala det låga."

::Det är Lemminkäinens moder,
::Kastar ej sin son i elfven,
::Hon sin vän blott troget vaggar,
::Gungar den, hon såg så ofta,
::Till det lif, som förr han ägde,
::Åter till sin förra skepnad.
::Tager sedan sjelf till orda:
::"Hvadan läkedom må lända,
::Hit en honungsdroppe hemtas,
::Hvarmed jag den matta stärker,
::Helar illa farna sonen?

::Dädan rinne läkedomen,
::Drype honungsdroppen neder:
::Ifrån månen och från solen,
::Utför Karlavagnens skuldror.
::Der är tillförlitlig salva,
::Botemedel alltid verksamt,
::Ljuflig honungssaft der finnes,
::Der finns äfven kraftig vätska,
::Den får ock en oförmögen,
::Den kan ock en orklös taga.

::Mehiläinen, luftens fogel!
::Flyg nu dit och skyndsamt ila
::Öfver månen, öfver solen,
::Långsmed Karlavagnens skuldror;
::Flyg i Skaparns egna källrar,
::I den stora fadrens kamrar.
::Doppa vingen uti honung,
::Vät din klädnad i det söta,
::Dina fjädrar strö med ångor.
::När du sedan återvänder,
::Hemta honung med din vinge,
::På din klädnad bär det söta,
::Till att bota sjuka ställen,
::Skölja bort de svåra plågor."

::Derpå Lemminkäinens moder
::Sjelf den matta mannen läkte,
::Botade den illa farna.
::Smorde honom första gången,
::Nedtill var han redan helad;
::Smorde honom andra gången,
::Midt uppå ej kändes plåga;
::Smorde sedan sista gången,
::Ofvantill var smärtan svunnen.
::Friskare han blef än fordom,
::Bättre, än han förr ens varit.

::Kom ett stöd från mossig tufva,
::Höjde sig en man ur bottnet.

</blockquote>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på dansk]]
[[Kategori:Finsk mytologi]]
[[Kategori:Matthias Alexander Castrén]]
[[Kategori:Elias Lönnrot]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 18. feb. 2024 kl. 13:45
Linje 1:		Linje 1:
−	~~{\| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"~~	+
−	~~\|- style="background-color:#e9e9e9"~~
−	!align="center" valign="top" width="40%" \| '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" \| Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"\| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"\| Færøysk
−	\|-
−	~~! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! [[Fil:Dansk.gif\|32px\|link=Kalevala (F. Ohrt)]] !! [[Fil:Svensk.gif\|32px\|link= Åttonde Runan (Kalevala, Castrén)]] !!~~
−	\|-
−	\|}

@@ Linje 378: / Linje 378: @@
 [[Kategori:Alfabetisk indeks]]
 [[Kategori:Tekster på svensk]]
-[[Kategori:Finsk mytologi]]
+[[Kategori:Finsk-ugrisk mytologi]]
 [[Kategori:Matthias Alexander Castrén]]
 [[Kategori:Elias Lönnrot]]

Åttonde Runan (Kalevala, Castrén) - Revisjonshistorikk

Carsten på 22. jun. 2024 kl. 13:26

Jesper på 17. mar. 2024 kl. 16:13

Jesper: Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Jesper på 18. feb. 2024 kl. 13:45

Carsten: Castrén : Åttonde Runan (Kalevala)