Carsten: OM: Om trollkunniga kvinnor

2026-05-13T11:03:21Z

OM: Om trollkunniga kvinnor

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om trollkunniga kvinnor]] !!
|-
|}

<center>

 <big>'''Olaus Magnus'''</big>
 <big><big>'''Om trollkunniga kvinnor'''</big></big>

1555 / 2010

Utdrag ur Olaus Magnus: [[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']] ''Historia de gentibus septentrionalibus'' Tredje boken, kap. 15
</center>

----

'''Nyckelord:''' – Hagberta. – Förvandlingskonster. – Hading. – Friskt gräs midt i vintern. – Färd till underjorden. – Kraka. – Ormgiftets kraft. – Djurens läten tolkas. – Eriks vältalighet. – Frode. – Gästerblinde, götarnas konung. – Frode ihjälstångad af en ko. – Gudrun. – Häxgryta. – Hästhufvud. – Häxornas makt. – Virgilius.Augustinus. – Castor och Pollux. – Cassiodorus. – Trolldom bör straffas.

----

[[Fil:OM 3,15.jpg|thumb|600px]]

HURU KUNNIGA i trolldomskonster åtskilliga kvinnor i de nordiska länderna fordom varit, skall här med några exempel ådagaläggas. Hagberta, jätten Vagnofts dotter, som väckte förvåning genom sin storväxthet, plägade godtyckligt förvandla sin gestalt, så att hon än förminskade den och gjorde den tunn och hoppressad, som om den saknat alla kroppssafter, än sträckte ut den åt alla håll. Stundom var hon så reslig, att hon nådde himlahvalfvet, stundom förskapade hon sig till en människa af obetydlig storlek, och man hade den tron, att hon kunde sänka himlen, häfva jorden, göra källor fasta och berg flytande, lyfta upp skepp, draga ned gudar, släcka stjärnorna och upplysa underjorden. — När konung Hading en gång satt till bords, fick han se hufvudet af en annan trollkvinna, som bar trollörter, sticka upp ur jorden invid härden. Hållande fram sitt fång, tycktes hon spörja honom, hvar så friska örter kunnat växa upp midt i vintern. Och när så konungen visade sig nyfiken härpå, omslöt hon honom med sin mantel och försvann med honom till underjorden. Sedan hon visat honom allt hvad vidunderligt där fanns, lät hon honom slutligen slippa tillbaka till jorden. — En norsk kvinna vid namn Kraka, som ville bringa framtida lycka åt sin son Roller, lagade till en gröt, och i denna lät hon ettret från tre huggormar, upphängda i ett smalt snöre, droppa ned. Men Erik, Krakas styfson, tillägnade sig den rätt som var ämnad sonen Roller, och styrkt af den lyckobringande måltiden kom han genom dess inneboende kraft i besittning af den högsta mänskliga visdomsgåfva. Ty denna kraftiga måltid framkallade, långt utöfver hvad man skulle kunna föreställa sig, hos honom en rikedom af alla slags vetenskapliga insikter, ända där hän att han kunde tolka både vilda och tama djurs läten. Det var nämligen ej nog med att han blef utomordentligt kunnig i allt hvad mänskliga förhållanden tillhör, utan han kunde äfven af de oskäliga djurens känsloläten sluta sig till vissa sinnesrörelser hos dem. (Plinius, bok XXVI, kap. 4, betygar detsamma i fråga om Democritus.) Dessutom förvärfvade han en vältalighet så utsökt och prydlig, att allt hvad han ville säga blef utsmyckadt med en rikedom af passande ordspråk. Med stöd af hans rådslag kunde konung Frode öfvervinna de mäktiga hunnernas krigshär, som utrustats med hjälp af 170 konungar. Denne Erik insattes omsider af Gästerblinde, götarnas konung, till hans efterträdare och Sveriges rikes arftagare; hvilket inträffade vid tiden för Kristi födelse. Men konung Frode dödades af en häxa, som förvandlat sig till en ko, hvilken anföll konungen på en hafsstrand och där stångade ihjäl honom. — Gudrun lagade så, att konung Jarmeriks kämpar, plötsligt beröfvade sin syn, vände sina vapen mot hvarandra.

Hvad den här ofvan synliga bilden af en kvinna som tömmer en gryta vidkommer, så visar den ett för alla häxor gemensamt redskap, i hvilket de koka safter, örter, maskar och inälfvor; med denna trolldryck locka de tröga varelser att foga sig efter deras önskningar, och liksom grytan sjuder, sätta de fart i skepp eller hästar och löpare. Dessutom pläga de plantera ett hästhufvud, uppsatt högt på en stång och med tänderna grinande i käkarna, emot fältlägren för att framkalla skräck. Härtill foga de äfven trollsånger, så att det förefaller som om en hel här stode där i full slagordning, endast afvaktande att med första få nedgöra fienden. Hvilken makt dessa häxor för öfrigt besitta i fråga om förmörkande af månens ljus, framkallande af stormar, uppryckande af träd och örter, försvagande af boskap och dragare, förbigår jag här såsom välbekant för alla som närmare studera dessa galenskaper, i det jag erinrar om Virgilii kända vers:

::»Häxans tilltag jag sett: att rycka ned månen från himlen,
::Liksom jag sett henne fräckt förflytta den växande grödan.

Som vi ej kunna bedöma slika varelsers förtjänster, pläga vi undra öfver Guds domslut, såsom Augustinus vidlyftigt utvecklar (De civit. Dei, bok VIII, kap. 19 och flerst. ). Hit hör äfven Lactantii vittnesbörd, hvilken berättar om Castor och Pollux, att de under det latinska kriget sågos tvätta sina svettiga hästar vid Juturnas källa. Samma tvillingbröder skola äfven under macedoniska kriget hafva uppenbarat sig, ridande på hvita gångare, för P. Vicinius, då han en natt begaf sig till Rom, hvarvid de gåfvo honom den underrättelsen, att macedoniernas konung Perseus den dagen blifvit öfvervunnen och tillfångatagen hvilket äfven några dagar senare genom bref af segraren L. Aemilius Paulus befanns vara sant. Cassiodorus uppmanar emellertid att ovillkorligen utkräfva hämnd på trolldomsutöfvare, då han (i 9. boken) säger: Det är gudlöst att ej straffa trollkarlar, hvilka den himmelska rättfärdigheten ej lämnar ostraffade. Ty hvilken dårskap är det ej att öfvergifva lifvets skapare och hellre följa dödens upphofsman!

----

 
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]

Om trollkunniga kvinnor - Revisjonshistorikk

Carsten: OM: Om trollkunniga kvinnor