Jesper på 11. feb. 2014 kl. 21:20

2014-02-11T21:20:53Z

Carsten: Rudolf Keyser biografi

2013-01-13T12:43:06Z

Rudolf Keyser biografi

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ►!! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Rudolf Keyser biografi]] !!
|-
|}

[[Bilde:Rudolf Keyser (1803 - 1864).jpg|thumb|Rudolf Keyser]]

<center>'''[[Biografisk oversigt]]''' <big>'''Rudolf Keyser'''</big> '''(1803-1864)'''</center>

 '''Keyser''' [ke’j-], '''Jakob Rudolf''', norsk historiker, språkforskare, f. l jan. 1803 i Kristiania, d. där 9 okt. 1864, blef student 1820, uppehöll sig 1825-27 med understöd af Selskabet for Norges vel på Island, sysselsatt med språkstudier, samt blef 1828 docent och 1829 lektor i historia och statistik vid Kristiania universitet. 1837-62 var han professor i historia. Den af Selskabet for Norges vel grundlagda och till universitetet öfverlämnade samlingen af norska fornsaker ordnades af K.; den har under hans energiske efterträdare, O. Rygh, blifvit ett museum af hög rang. K:s förnämsta arbeten äro Den norske kirkes historie under katholicismen (2 bd, 1856-58) och Norges historie (1866-70). Sistnämnda verk (som går till år 1387) utgafs på föranstaltande af Selskabet for folkeoplysningens fremme af O. Rygh, hvilken fullständigade och fortsatte det från 1340. Bland K:s öfriga förtjänstfulla afhandlingar märkas: Nordmændenes videnskabelighed og litteratur i middelalderen, Norges stats- og retsforfatning i middelalderen och Nordmændenes private liv i oldtiden, hvilka tre arbeten, under titeln Efterladte skrifter, utgåfvos af O. Rygh (1866-67). Denne offentliggjorde äfven K:s Samlede afhandlinger (1868). K. var en af stiftarna af Samfundet til det norske folks sprog og historie, till hvars "Samlinger" han lämnade åtskilliga bidrag. Bland gamla litterära minnesmärken, som K. utgaf, må anföras det märkliga arbetet "Norges gamle love indtil 1387" (3 bd, 1846-49, tills, med [[Peter Andreas Munch biografi|P. A. Munch]]; det af slutades af G. Storm, bd 4, 1885, och E. Hertzberg, bd 5, 1895), vidare "Kongespeilet" (1848, tills, med [[Peter Andreas Munch biografi|P. A. Munch]] och [[Carl Richard Unger biografi|C. R. Unger]] samt (i förening med C. R. Unger) "Olafs saga hins helga" (1849), "Strengleikar eða Ljoðabók" (1850) och "Barlaams og Josaphats saga" (1851).
 ''O. A. Ö.''

Kilde: '''''Nordisk familjebok, 1904-1926'''''

==='''Bibliografi'''===

====Titler i E-Bibliotek====
<blockquote>
* [http://books.google.com/books?id=54QAAAAAMAAJ&printsec=frontcover&dq=The+Religion+of+the+Northmen&ei=KmTFSJraMYPMyQS8kcyTDg&hl=da The Religion of the Northmen]
</blockquote>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Biografisk oversigt]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Rudolf Keyser]]

@@ Linje 13: / Linje 13: @@
 <center>'''[[Biografisk oversigt]]'''<br><br><big>'''Rudolf Keyser'''</big><br>'''(1803-1864)'''</center>
-<br><br>'''Keyser''' [ke’j-], '''Jakob Rudolf''', norsk historiker, språkforskare, f. l jan. 1803 i Kristiania, d. där 9 okt. 1864, blef student 1820, uppehöll sig 1825-27 med understöd af Selskabet for Norges vel på Island, sysselsatt med språkstudier, samt blef 1828 docent och 1829 lektor i historia och statistik vid Kristiania universitet. 1837-62 var han professor i historia. Den af Selskabet for Norges vel grundlagda och till universitetet öfverlämnade samlingen af norska fornsaker ordnades af K.; den har under hans energiske efterträdare, O. Rygh, blifvit ett museum af hög rang. K:s förnämsta arbeten äro Den norske kirkes historie under katholicismen (2 bd, 1856-58) och Norges historie (1866-70). Sistnämnda verk (som går till år 1387) utgafs på föranstaltande af Selskabet for folkeoplysningens fremme af O. Rygh, hvilken fullständigade och fortsatte det från 1340. Bland K:s öfriga förtjänstfulla afhandlingar märkas: Nordmændenes videnskabelighed og litteratur i middelalderen, Norges stats- og retsforfatning i middelalderen och Nordmændenes private liv i oldtiden, hvilka tre arbeten, under titeln Efterladte skrifter, utgåfvos af O. Rygh (1866-67). Denne offentliggjorde äfven K:s Samlede afhandlinger (1868). K. var en af stiftarna af Samfundet til det norske folks sprog og historie, till hvars "Samlinger" han lämnade åtskilliga bidrag. Bland gamla litterära minnesmärken, som K. utgaf, må anföras det märkliga arbetet "Norges gamle love indtil 1387" (3 bd, 1846-49, tills, med [[Peter Andreas Munch biografi|P. A. Munch]]; det af slutades af G. Storm, bd 4, 1885, och E. Hertzberg, bd 5, 1895), vidare "Kongespeilet" (1848, tills, med [[Peter Andreas Munch biografi|P. A. Munch]] och [[Carl Richard Unger biografi|C. R. Unger]] samt (i förening med C. R. Unger) "Olafs saga hins helga" (1849), "Strengleikar eða Ljoðabók" (1850) och "Barlaams og Josaphats saga" (1851).
+<br><br>'''Keyser''' [ke’j-], '''Jakob Rudolf''', norsk historiker, språkforskare, f. 1 jan. 1803 i Kristiania, d. där 9 okt. 1864, blef student 1820, uppehöll sig 1825-27 med understöd af Selskabet for Norges vel på Island, sysselsatt med språkstudier, samt blef 1828 docent och 1829 lektor i historia och statistik vid Kristiania universitet. 1837-62 var han professor i historia. Den af Selskabet for Norges vel grundlagda och till universitetet öfverlämnade samlingen af norska fornsaker ordnades af K.; den har under hans energiske efterträdare, O. Rygh, blifvit ett museum af hög rang. K:s förnämsta arbeten äro Den norske kirkes historie under katholicismen (2 bd, 1856-58) och Norges historie (1866-70). Sistnämnda verk (som går till år 1387) utgafs på föranstaltande af Selskabet for folkeoplysningens fremme af O. Rygh, hvilken fullständigade och fortsatte det från 1340. Bland K:s öfriga förtjänstfulla afhandlingar märkas: Nordmændenes videnskabelighed og litteratur i middelalderen, Norges stats- og retsforfatning i middelalderen och Nordmændenes private liv i oldtiden, hvilka tre arbeten, under titeln Efterladte skrifter, utgåfvos af O. Rygh (1866-67). Denne offentliggjorde äfven K:s Samlede afhandlinger (1868). K. var en af stiftarna af Samfundet til det norske folks sprog og historie, till hvars "Samlinger" han lämnade åtskilliga bidrag. Bland gamla litterära minnesmärken, som K. utgaf, må anföras det märkliga arbetet "Norges gamle love indtil 1387" (3 bd, 1846-49, tills, med [[Peter Andreas Munch biografi|P. A. Munch]]; det af slutades af G. Storm, bd 4, 1885, och E. Hertzberg, bd 5, 1895), vidare "Kongespeilet" (1848, tills, med [[Peter Andreas Munch biografi|P. A. Munch]] och [[Carl Richard Unger biografi|C. R. Unger]] samt (i förening med C. R. Unger) "Olafs saga hins helga" (1849), "Strengleikar eða Ljoðabók" (1850) och "Barlaams og Josaphats saga" (1851).
 <br> ''O. A. Ö.''

Rudolf Keyser biografi - Revisjonshistorikk

Jesper på 11. feb. 2014 kl. 21:20

Carsten: Rudolf Keyser biografi