JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:47

2013-12-22T09:47:00Z

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 3

2013-01-13T04:54:30Z

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 3

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 3]] !!
|-
|}

[[Bilde:Anders Uppstrom.jpg|thumb|180px|<center>Anders Uppström 1806-1865</center>]]

<center>'''[[Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu |Skáldskaparmála-quædi Snorra-Eddu]]'''

 Öfversatta af '''[[Anders Uppström biografi| Anders Uppström]]'''</center>

<center><big>'''Skáldskaparmál'''</big></center>

<center>'''I. Omskrifningar'''</center>

<center><big>'''4. Huru Thor omskrifves'''</big></center>

''41. Brage Skald:'' Vidrers (Odens) sons (Thors) vad (ref) låg ingalunda slak å Eynefers (sjökonungens: Hymers) skid (båt), då Midgårdsormen sträckte sig längs sanden (hafvets botten).

<blockquote>41. ''vilgi'' af ''vil + gi'': egentl. ''väl icke''. — Angående denna myth, se Gylfaginning, cap. 48. I Hýmisqviða berättas utgången annorlunda. </blockquote>

''42. Ölver Hnufa:'' Rasade alla länders gördel (Midgårdsormen) och Jordens son (Thor).

''43. Eilif:'' Vred stod Rösqvas broder (Thjalfe). Seger vann Magnes fader (Thor). Skälfver ej Thors eller Thjalfes mods sten (hjerta) af fruktan.

<blockquote>43. Jfr 67, 10, samt Gylfaginning, cap. 44 о. f. </blockquote>

''44. Eystein Valdason:'' Skådade å den branta vägens (jordens) ring (Midgårdsormen) med hvassa ögon Thruds fader (Thor). Brusade förut mot båten odjurets bod (hafvet).

<blockquote>44. ''áðr'' antea; jfr. skr. ''âdis'' primus. — ''búð'' habitaculum, af ''búa'' habitare. </blockquote>

''45. Den mmme:'' Sina fiskredskap lagade Sifs man (Thor) jemte karlen (den gamle jätten: Hymer) skyndsamt i ordning. Hrimners (jättens: Suttungs) hornström (mjöd: sången) kunna vi sätta i rörelse (uppstämma).

<blockquote>45. Verbet ''veiða'' betyder ej blott ''jaga'', utan äfven ''fiska'' och ''beta.'' Den ursprungliga betydelsen var ''genomborra''; jfr skr. ''vjadh'' perforare. </blockquote>

''46. Den samme:'' Sa stretade jordens fisk (Midgårdsormen) emot, att Ulls styffaders (Thors) näfvar skallade utefter båtkanten. De breda bordfogningarne (plankorna: båten) framsläpade han (Ormen).

<blockquote>46. ''síur'' läs ''sÝJur''. </blockquote>

''47. Brage:'' Hammaren fattade trollqvinnornas förskräckare (Thor) i högra handen, då när han varseblef alla länders yttersta gräns (Midgårdsormen).

<blockquote>47. ''eygir = œgir''; jfr göt. ''ogjan'' förskräckas, ''ogan'' frukta. ''Öflugbarða:'' anomalisk gen. plur. fem., af ''öflugr'' stark och ''barða'' уха. </blockquote>

''48. Gamle:'' Medan Bilskirners konung (Thor), han som tillställde sveken, snärtade (försökte träffa) jordens fisk (Midgardsormen) med hjertats skada (hammaren), tog han att spränga (sprängde, klöf han) hafsdjurets branter (vågorna: hafvet).

<blockquote>48. ''Bilskírnir'' Thors sal, se Gylfaginning, cap. 21. — ''nam rjúfa = rauf.'' Jfr Rask, Anvisn. t. Isländskan, 543. </blockquote>

''49. Thorbjörn Disarskald:'' Thor har med Yggs (Odens) drabanter (Asarne) modigt försvarat Asgård.

''50. Brage:'' Och den bordrodda båtens vägs (hafvets) vederstyggliga ring (Midgårdsormen) stirrade styfsint nedanifrån (från hafvet) å Hrungners hjessas sprängare (Thor).

<blockquote>50. Om Thors försök att fanga Midgårdsormen, samt om hans kamp med Hrungner, se Gylfaginning 48 och Skáldskaparmál 17. </blockquote>

''51. Den samme:'' Väl har du (Thor) med dina ök (bockar) hållit efter Thrivalde, den namnkunniga dryckeskämpen, du sönderklyfvare af (hans) nio hufvuden!

<blockquote>51. Egentl. ''I. . . edra . . . ''— Läs ''Þrívalda.'' </blockquote>

''52. Eilif:'' Hafstångens gödda nedtryckare (den tjocka (Midgårdsormen) gapade med munnen mot de qvällutsprungna (nattlöpande) qvinnornas (trollqvinnornas) berömda nedläggares (utrotares: Thors) tångs (kroks) tunga och röda bete (oxhufvudet).

<blockquote>52. I st. f. ''alin'' läs ''alinn.'' Jfr för öfrigt Gylfaginning, cap. 48, samt Hýmisqviða. </blockquote>

''53. Brage:'' Den tjockvuxne (tjocke) jätten (Hymer) sade sig tycka en utomordentligt stor fara vara förenad med bockarnes begagnares (Thors) tunga kraftdrag (kraftiga försök att draga upp den tunga Midgårdsormen).

<blockquote>53. I st. f. ''qvað'' läs ''qvaðs'' eller ''qvaz = qvad sér'': Af detta ''sèr'' beror genom en fornnordisk attraction dativen ''þiockvavxnum þikling'' i st. f. nominat. ''þiockvaxinn þiklingr.'' </blockquote>

''54. Ulf:'' Fullstark lät fjällens Odens (Hymers) fällare (Thor) näfvarne häftigt skalla (dåna) mot örat på rörläggens (skogsbenets: bergets, berghålans) pröfvare (inbyggare: Hymer). Stor skada var det (neml. för Hymer).

<blockquote>54. ''œz'' adv. häftigt; egentl. = ''œst'' præt. part, pass af ''œsa'' incitare. </blockquote>

''55. Den samme:'' Vimrarvadets Vidgymner (jätte: Thor) afslog den glänsande ormen öronens mark (hufvudet) mot vågorna. Han fick (neml. sin andel). I våra hjertan omtala vi det.

<blockquote>55. ''fránn'' glänsande; jfr ''fråna'' hafva ljusa skeden emellanåt. </blockquote>

''56. Veturlide:'' Benen bröt du af Leikn, Thrivalde krossade du, du fällde Starkad, du stod på den döda Gjalp.

<blockquote>56. Leikn och Gjalp, 2:ne jättinnor, den sednare dotter till Geirröd, om hvilken se cap. 18. Thrivalde och Starkad, 2:ne jättar. Om den forre är taladt 51, och om den sednare se Hervarar Saga, cap. 1. </blockquote>

''57. Thorbjörn Disarskald:'' Det small i Keilas hufvud, Kjallandi sönderbröt du hel och hållen, förut dräpte du Lit (en dverg) och Lode (en jätte), du tappade blod af Buseyra, du fängslade Hengjankjapta, Hyrrockin dog förut, dock blef tidigare den mörka Svivör beröfvad lifvet.

<blockquote>57. I. st. f. ''sama'' läs ''sáma'' af ''sámr'' mörk, smutsig, positivus till ''sœmri, sœmstr'', hvaraf med något förändrad betydelse ''sämre, sämst.'' Jfr Hervarar Saga, Khmn 1847, pag. 41, samt Rask, Anv. t. Isländsk. pag. 115. </blockquote>

 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Den yngre Edda]]
[[Kategori:Anders Uppström]]

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 22. des. 2013 kl. 09:47
Linje 102:		Linje 102:

	<blockquote><FONT COLOR=49727E>57. I. st. f. ''sama'' läs ''sáma'' af ''sámr'' mörk, smutsig, positivus till ''sœmri, sœmstr'', hvaraf med något förändrad betydelse ''sämre, sämst.'' Jfr Hervarar Saga, Khmn 1847, pag. 41, samt Rask, Anv. t. Isländsk. pag. 115.</FONT COLOR=49727E> </blockquote>		<blockquote><FONT COLOR=49727E>57. I. st. f. ''sama'' läs ''sáma'' af ''sámr'' mörk, smutsig, positivus till ''sœmri, sœmstr'', hvaraf med något förändrad betydelse ''sämre, sämst.'' Jfr Hervarar Saga, Khmn 1847, pag. 41, samt Rask, Anv. t. Isländsk. pag. 115.</FONT COLOR=49727E> </blockquote>
−
−	~~<br><br>~~
−

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 3 - Revisjonshistorikk

JJ.Sandal på 22. des. 2013 kl. 09:47

Jesper: Skáldskaparmál (AU) - Omskrifningar 3