Carsten: Solsönernas Saga – Trumman öfverlämnas till Solsönerna

2025-05-16T04:39:34Z

Solsönernas Saga – Trumman öfverlämnas till Solsönerna

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Solsönernas Saga – Trumman öfverlämnas till Solsönerna]] !!
|-
|}

<center>'''[[Samisk religion og mytologi|Temaside: Samisk religion og mytologi]]''' '''Valdemar Lindholm''' <big>'''[[Solsönernas Saga]]'''</big>

 <big><big><big>'''Trumman öfverlämnas till Solsönerna'''</big></big></big>

</center>

<blockquote>
[[Fil:Elgström 35.jpg|500px|center]]

::::SÅ HAR SAGAN berättat,
::::så har sägnen förtäljt:
::::Nischergurgje, trumslagsmannen
::::gamle siarn högt från fjället
::5         lefde ibland Sames söner
::::ännu under många solhvarf.
::::Många konster han oss lärde
::::tydde gode gudars vilja
::::offrade för Beijves söner
::10       åt den store, ljuse Beijve,
::::lärde unga flickor offra
::::åt den goda Beijen-Neita,
::::att hon måtte gifva lifsfrukt
::::när de famnats af en make —
::15       offrade till Viros-akka
::::skogens djärfva herskarinna,
::::offrade till mörke Ruotta,
::::herskaren uti Rotaimo,
::::offrade till luftens gudar,
::20       offrade till markens Seitar
::::som för markens andar råda.
::::Lärde Sames söner sånger
::::om den första goda tiden
::::om den goda Njavvis-ene
::25       och den onda Attjis-ene,
::::om de högre världars gudar
::::och de undre världars andar
::::om det sköna Saivo-aimo
::::goda mänskors sista hemvist
::30       och det hiskliga Rotaimo
::::där de onde få sin boning.
::::Sådant lärde Nischergurgje
::::Sames söner många solhvarf
::::lärde äfven trolldomsrunor
::35       djupa ursprungsord och ganord . . .
::::Ibland alla Sames söner
::::fagrast var den unge Kallo,
::::gamle Sjoibmas vackre ättlägg.
::::Väl ett hufvud högre var han
::40       än de andre unge männen,
::::axelbred och smärt om midjan,
::::spända krafter, starka senor —
::::fager var han till att skåda.
::::Gamle nåjden Nischergurgje
::45       möter unge, fagre Kallo,
::::talar så till Sjoibmas ättlägg:
::::»Vare hälsad, unge Kallo,
::::du, som går bland flickors flockar
::::som en ungren i september,
::50       du, som ibland gossars skara
::::är den starkaste bland starka,
::::höjer dig högt öfver hopen.
::::Så som skogens största fura
::::gungar grenarne mot himlen,
::55       brottas hårdt mot stormens ande,
::::men beskyddar ömt de svaga,
::::hvilka växa tätt inunder,
::::så du Kallo, månde växa,
::::aldrig fruktande för stormen,
::60       aldrig vikande för våldet,
::::men med mannamod beskydda
::::alla svaga af ditt släkte,
::::hvilka lita till din styrka.
::::Tiden hastigt undan ilar,
::65       flyger uppå snabba vingar
::::kan ej hejdas lätt i farten.
::::Äfven Nischergurgje åldras,
::::mister halfva mannakraften.
::::Ensam Nischergurgje lefvat,
::70       har ej famnat någon hustru,
::::har ej smakat fadersglädjen; —
::::ensam skall han också vandra
::::bort till andra, fjärran länder,
::::skall ej sörjas af en maka,
::75       ej begråtas af en ättling.
::::Dock den gamle Nischergurgje
::::äger ännu mycken visdom,
::::känner ännu många konster,
::::som bland gode Sames söner
::80       genom tiderna må vandra
::::såsom arf från släkt till släkte.
::::Ibland alla Sames söner
::::är du starkast, unge Kallo,
::::ibland Beijvebarnens släkte
::85       är du vackrast, unge Kallo.
::::Därför må min son du blifva
::::ärfva Nischergurgjes nåjdkonst,
::::lära Nischergurgjes runor,
::::lära ursprungsord och ganord
::90       ärfva all den makt han äger.»
::::Talte så den gamle nåjden
::::konstförfarne Nischergurgje,
::::bjöd den unge Kallo följa —
::::och den unge Kallo följde.
::95       Under trenne långa solhvarf
::::stannade den unge Kallo
::::hos den vise Nischergurgje.
::::Lärde ganska många konster
::::lärde ursprungsord och ganord
::100     lärde tyda gudars vilja,
::::lärde helga offersånger.
::::Sist den unge nåjden Kallo
::::lärde tyda trummans tecken,
::105     lärde att med kraftig trolldom
::::byta skepnad, när han ville
::::kunde taga ormens skepnad
::::kunde taga fågelns skepnad
::::kunde också sig förskapa
::110     till en ung och kraftig rentjur.
::::Så den unge, vackre Kallo
::::blef fullkomnad i sin nåjdkonst.
::::Gamle siarn, Nischergurgje
::::gaf sin hela kraft och visdom
::115     såsom arf åt unge Kallo.
::::Och han talte, gamle nåjden,
::::trötte gubben Nischergurgje:
::::»Kallo, du mitt hjärtas ättling
::::född åt mig af Beijves öga,
::120     icke af en kvinnas famntag!
::::Alla mina goda runor,
::::alla ursprungsord och ganord,
::::alla helga offersånger
::125     har jag gifvit dig att ärfva.
::::Fager har jag sett dig växa,
::::sett din visdom härligt spira,
::::sett, hur dina unga krafter
::::blifvit större hvarje månhvarf.
::130     Tiden lider — Nischergurgje
::::snart till andra länder vandrar,
::::går till andra tysta trakter.
::::Dock skall Nischergurgjes visdom
::::lefva kvar bland Sames söner,
::135     hålla samman Beijves släkte,
::::ty den unge Kallo lefver
::::och hans släkte efter honom.
::::Nåjdens konst med dig skall lefva
::::och din släkt får nåjdegåfvan —
::140     så har höge Jubmel velat.
::::Härligt skall ditt släkte blomstra
::::som en fura, djupt i skogen,
::::högst bland alla skogens furor,
::::aldrig fruktande för stormen
::145     aldrig vikande för våldet,
::::men beskyddande de veka
::::hvilka lita till dess styrka.
::::Dig, o Kallo, ger jag trumman
::::att den må för Sames söner
::150     genom många hårda tider
::::bli ett redskap och ett vapen.
::::Goda andar bo i trumman
::::gifva visa råd åt nåjden:
::::lyssna till de godes visdom.
::155     Men också åt onda andar
::::kan du trummans tecken viga. —
::::Bruka ej den onda konsten!
::::Ofärd följa skall din bana
::::om till Attjis-enes konster
::160     Nischergurgjes trumma lånas.
::::Trumman ger dig makt och visdom.
::::Att med visdom bruka makten
::::lär dig bäst ditt eget sinne.
::::Om med makt din visdom brukas
::165     blir du främst bland Sames söner.»

::::Så den gamle Nischergurgje
::::talade till unge Kallo,
::::gamle Sjoibmas ende ättlägg,
::::och den unge Kallo hörde
::170     i sitt hjärta Jubmels stämma:
::::»Du är kallad till att varda
::::Beijves söners hopp och styrka
::::om med rätt och ödmjukt sinne
::::gudagåfvan mot du tager.»

::175     Unge Kallo hörde ljudet
::::utaf Jubmels röst i hjärtat
::::och hans sinne ödmjukt böjdes
::::inför helga gudars vilja.
::::Kallo mottog helga Kåbdas,
::180     mottog den med ödmjukt sinne.
::::Så den kom till Solens söner,
::::helga Kåbdas, såsom redskap<ref>''Redskap'' = lapparne kallade trolltrumman antingen ''Kåbdas'' eller också ''Kannus'', som betyder redskap.</ref>,
::::såsom minne utaf gudar,
::::såsom rådare i nöden,
::185     såsom vapen uti striden.
::::Och af nåjden Kallos släkte
::::växte Samefolkets nåjder,
::::tydarne af trummans tecken.
::::Sagan har sagt det,
::190     sägnen har det berättat.

[[Fil:Elgström 36.jpg|300px|center]]

 
==Fodnoter==
 
<references/>
</blockquote> 

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Valdemar Lindholm]]
[[Kategori:Ossian Elgström]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]

Solsönernas Saga – Trumman öfverlämnas till Solsönerna - Revisjonshistorikk

Carsten: Solsönernas Saga – Trumman öfverlämnas till Solsönerna