heimskringla.no - Siste endringer [no]

Biografisk oversigt

2026-05-03T10:52:44Z

Main Page

2026-05-03T10:39:27Z

Forside

2026-05-03T10:27:40Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-03T10:26:40Z

Christopher Brinchmann biografi

2026-05-03T10:19:21Z

Christopher Brinchmann biografi

2026-05-03T10:18:03Z

Ny side: {| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse" |- style="background-color:#e9e9e9" !align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg sp…

Ny side

Kategori:Christopher Brinchmann

2026-05-03T10:15:06Z

Knut gjenopprettet siden Kategori:Christopher Brinchmann (Én revisjon) Slettet ved en feil

Kategori:Christopher Brinchmann

2026-05-03T10:12:43Z

Knut slettet siden Kategori:Christopher Brinchmann innholdet var «Kategori: Forfattere», og eneste bidragsyter var Knut (diskusjon)

Om afgudadyrkan hos polartraktens folk

2026-05-03T06:30:22Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Main Page

2026-05-03T05:49:16Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-03T05:48:18Z

Forside

2026-05-03T05:47:51Z

Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna

2026-05-03T05:46:31Z

OM: Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna]] !!
|-
|}

<center>

 <big>'''Olaus Magnus'''</big>
 <big><big>'''Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna'''</big></big>

1555 / 2010

Utdrag ur Olaus Magnus: [[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']] ''Historia de gentibus septentrionalibus'' Tredje boken, kap. 6
</center>

----

'''Nyckelord:''' – Upsala tempel. – Sala-ån. – Skimrande afguld. – Gyllene kedja. – Religionens majestät. – Träd af okändt slag. – Källa. – Romulus. – Myrtenträd med profetisk gåfva. – Patriciernas myrten. – Plebejernas myrten. – Gammalt altare. – Praktfulla tempel. – Serapis och Isis. – Jupiters tempel på Kreta. – Varginnan Romuli amma. – Fauni tempel. – Tempel åt Minerva, Juno, Venus. – Dianas tempel i Ephesus. – Människors öfvermod. – Motsatta känslor för gudarna. – Nutida gudstjänst.

----

[[File:Olaus_Magnus_-_On_the_Glorious_Temple_Devoted_to_the_Nordic_Gods.jpg|thumb|700px]]

EFTERSOM I FORNA dagar så gods som hela världen dårades af otaliga yttringar af vidskepelse till följd af djäfvulens ingifvelse, har jag ansett det ej vara opåkalladt att än en gång upplysa om de ställen, där götar eller svear och i allmänhet Nordens folk, vilseförda af hednisk vidskepelse, följt dumma afgudar, på det man må förstå, att liksom många slags andeväsen funnits, har det äfven gifvits många orter, där en oberättigad kult ägnats dem. Så fanns (enligt hvad min kärälskelige broder och företrädare på Upsala ärkebiskopsstol Johannes Magnus omnämnt i 1. boken af sin historia) redan samtidigt med Ninus ett berömdt tempel i närheten af Sala-ån, på samma ställe där nu Upsala, sätet för svears och götars primas och ärkebiskop, är beläget. Detta var uppfördt med en sådan lysande prakt, att det öfverallt på väggar, i takfält och på pelare skimrade af guldglans. Därjämte lyste hela yttertaket af guld, och från dess krön nedhängde en gyllene kedja, som berättas hafva ringlat sig öfver hela byggnaden, längs murarna och upp till domens tinnar. Häraf blef följden, att templet, som låg på en vid slätt, genom sin underbara strålglans ingaf dem som nalkades detsamma en vördnadsfull känsla af religionens majestät. Framför dess portar stod ett väldigt träd af okändt slag med vidt utbredda grenar, som grönskade vinter och sommar. Det hörde dock ej till det slags träd som på grund af sin natur äro ständigt gröna, såsom fallet är med lager, oliv, palm och myrten, då ingenstädes i Norden oliv eller lager har setts växa, med undantag af en liten buske som väcker allmän förundran i Vadstena. I templets närhet befann sig en källa, som kvällde fram vid offerstället, hvarom strax nedan. Detta må vara nog för att tillfredsställa andra nationers behof af kunskap om fåfängligheten i götarnas gudakult. För nordborna åter torde det vara lämpligt att här lämna den upplysningen, att de ej äro de enda som varit insnärjda eller förvillade af dessa falska läror. Hvad sålunda vidkommer de ständigt grönskande träden, så vet Plinius (bok XVI, kap. 20) att därom anföra några underrättelser, och särskildt berättar han (bok XV, kap. 29) omständligt om Quirini, d. v. s. Romuli, helgedom, nämligen att där funnos två myrtenträd med spådomsförmåga, planterade alldeles framför Venustemplet, af hvilka det ena kallades patriciernas, det andra plebejernas. Det förra var under med många år öfverlägset det andra och var stadt i kraftig växt, medan detta förtvinade; och räckte detta tillstånd, så länge senaten stod i flor. Plebejernas träd var under hela denna tid förtorkadt och vanvårdadt; men sedan det åter fått lifskraft, hvilket inträffade när patriciernas träd under Marsiska kriget började vissna, försvagades senatens anseende alltmer, och till sist råkade dess forna härlighet i fullständigt förfall. Det fanns också ett gammalt altare helgadt åt Venus Myrtea, som äfven kallas Murcia. Intagna af många slags falska läror uppförde vidare de gamla hedningarna de praktfullaste tempel äfven åt andra gudar, hvilka de dock visste hafva varit vanliga dödliga, såsom i Egypten åt Serapis och åt Isis, hvilken senare kom från Grekland och undervisade egypterna i bokstäfvernas bruk. Än vidare på Kreta ett tempel åt Jupiter, hvilken de kallade den Bäste, ehuru han var en förförare inom sin egen familj och otuktig bland främlingar, och som dessutom afbildades än i en vädurs, än i en tjurs, än i en ynglings, än i en svans eller örns eller orms gestalt, liksom vore han en representant för alla de smutsigaste brott. Vidare fanns på ett annat ställe, nämligen i Rom, ett tempel helgadt åt Romulus, där man såg en uråldrig bild af en varginna, som bjöd honom sina spenar att dia; och hade denna dryck senare till följd brodermord. Ytterligare Fauni tempel hos folket i Latium, där denne förutsade tillkommande ting genom vissa tecken, ej genom ord. Dessutom vid Athen Minervas tempel, på Samos Junos, på Paphos ett Venustempel och otaliga andra afgudahus. Hvilken storartad prakt som utmärkte Dianas tempel i Ephesus, framgår tydligt af skildringen hos Plinius (bok XXXVI, kap. 14), som äfven (bok II, kap. 7) förlöjligar alla de dödligas ömkliga öfvermod, då de af hela sitt hjärta tjäna sådana skamliga vidunder, hvilkas bilder de bära t. o. m. i sina fingerringar, och låta sig så fullständigt behärskas af dem, att de ej fråga efter hustru eller barn eller öfverhufvud någonting, utom på slika gudars befallning. Andra åter hedra visserligen lyckans gudinna, så länge hon ler mot dem och skänker dem framgång, men förbanna henne med de gröfsta skymford, när ödet vänder sig i motgång; och sålunda besannas hvad Isidorus (Etymol., bok VIII) säger: att om man en gång viker från sanningen, så står fältet öppet för vantron. Det skämtligaste af allt var dock, att man uppförde tempel åt slika gudar, som voro sämre än det skulle anstå dödliga människor att vara. Men nu få vi, Gud ske lof, bekänna, att på detta ställe, d. v. s. i Upsala, vid alla tider, men särskildt den 19 maj, hållas katolska predikningar öfver de gudomliga religionssanningarna inför en nästan oräknelig skara åhörare, i närvaro af konung, furstar och storfolk af båda könen, på samma ställe där fordom så många gudlösa och afskyvärda skändligheter bedrefvos och så många människor grymt slaktades, hvarvid man ej ens sparade sina kära fränder och vänner.

----

 
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]

Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede

2026-05-02T10:36:28Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Knut

Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)

2026-05-02T05:45:10Z

Vis endringer

Main Page

2026-05-02T05:35:28Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-02T05:34:29Z

Forside

2026-05-02T05:33:56Z

Om straff som drabba de mindre gudarna

2026-05-02T05:32:17Z

OM: Om straff som drabba de mindre gudarna

Ny side

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !! !! !! !! !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Om straff som drabba de mindre gudarna]] !!
|-
|}

<center>

 <big>'''Olaus Magnus'''</big>
 <big><big>'''Om straff som drabba de mindre gudarna'''</big></big>

1555 / 2010

Utdrag ur Olaus Magnus: [[Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)|'''Historia om de nordiska folken''']] ''Historia de gentibus septentrionalibus'' Tredje boken, kap. 5
</center>

----

'''Nyckelord:''' – De gotiska och byzantinska gudarnas tvist. – De byzantinska gudarna mera storslagna i sina brott. –Anstötliga gudar skadliga för det allmänna. –Gäckeri för religion. – Straff af olika längd. – Sceniska upptåg. – Smicker förhjälper till ära. –
Oskickliga befordras för penningar. – Heligast den som ger mest. – Skamliga gudar. – Apollo. – Mars. – Castor och Pollux. – Mercurius. Jupiter. – Skarabéen.– Hund, katt, råtta dyrkade i Egypten.

----

[[File:Olaus_Magnus_-_On_Punishments_that_Falls_Upon_the_Lesser_Gods.jpg|thumb|600px]]

DENNA AFLÄGSNA tidsålder rådde en ifrig tvist mellan goternas och byzantinernas gudar, hvilkadera skulle vara berättigade att föreskrifva straff mot de andra eller utföra dem, om endera parten under sina utsväfningar begick någon straffvärd förbrytelse. Det var nämligen så, att de byzantinska gudarna, som voro öfverlägsna mera i brottens storslagenhet än i några framstående goda egenskaper, innehade den myndigheten öfver de gotiska gudarna, att, om dessa någon gång befunnits ha fläckat sin gudomlighets ära med någon skändlig ogärning, de kunde ej blott utesluta dem ur gudarnas samfund, utan därjämte degradera dem, beröfva dem den heder och dyrkan som de åtnjöto i eget land samt bannlysa dem och ålägga dem andra straff. Denna myndighet sägas de ofta hafva med stränghet begagnat sig af, i det de förmenat, att det vore bättre att undergräfva en anstötlig guds makt, än att den offentliga religionen skulle profaneras genom ett brottsligt exempel, för att de icke till sist själfva skulle drabbas af de straff som förskyllts af andras felsteg. Ty de visste sannerligen af erfarenhet, att, då deras medgudars brott kommo i dagen, de som ägnade dem själfva gudomlig dyrkan bytte sin lydnad i förakt och sin dyrkan i gäckeri samt ansågo offren för helgerån och de fastställda högtidsceremonierna för teatraliskt narrverk. Sålunda visade de i handling, genom att undanröja misshagliga gudar och sätta andra i deras ställe, att de hade makt att utkora och afsätta både gudar och konungar. Emellertid var straffet ej alltid afsedt att vara för beständigt, utan afpassades efter felets storlek, så att somliga straff räckte en månad, andra ett år, andra tre år, några ända till tio år eller längre; och efter dess utstående fick den förvisade, på grund af gudarnas medömkan med hans elände, återvända till sin forna glans och, ära, särskildt om de menade, att den mellanliggande tiden hunnit utplåna nesan af hans föregående skurkstreck. Det hände också ibland (säger Saxo), att de, hvilka genom gycklarekonster eller andra opassande tilltag gjort sig ovärdiga att återtaga sin förlorade gudavärdighet eller på nytt vinna densamma, att dessa genom smicker eller gåfvor ställde sig in hos de förnämsta bland gudarna och lyckades för penningar köpa gudamajestät, så att de mot en väldig penningsumma återfingo tillträdet till sina äreställen, till hvilka de för öfrigt voro oskickliga. Och vill någon veta, för hvilket pris sådant kunde köpas, så är bäst att fråga dem som hafva erfarenhet af, i hvilket pris gudarangen står. Det kan man dock förvisso antaga vara sant som Tertullianus skref om husgudarna: de som gåfvo de största skänkerna höllos för heligast, eller rättare de som voro heligast måste också vara de största gifvarna, för att man ej måtte tro, att någon för intet kan bli gud. Och det bör ej förefalla öfverraskande, att bland detta folk tron på sådana gudar spelat en så stor roll, då bland egypter, greker och romare, som dock voro visare än andra, ovärdiga lögngudar dyrkades och hedrades med tempel, såsom fallet var med Jupiter, Saturnus, Mars, Mercurius; hvarom Augustinus (De civit. Dei, bok VI, kap. 9) vidlyftigt ordar, i det han säger, att de varit dödliga människor och brottsligare än själfva goternas gudar, att man kände hvar deras graf var vore belägna, och att hela deras föregående lif varit uppfylldt af neslighet och skam. Ty Lactantius säger (bok I, kap. 10), att Apollo var en mökränkare och dråpare, Mars en äktenskapsbrytare och mördare, Castor och Pollux de uslaste röfvare, Mercurius en slyngel, tjuf och bedragare, Jupiter en fadermördare, som ej kunde vänta ut sin ålderdoms svage faders bortgång, dessutom en liderlig sälle och en verkligt onaturlig äktenskapsbrytare. Och dessa äro gudar, hvilkas bildstoder och eftermäle ännu firas med mer än religiös vördnad i höga palats. Äfven Plinius erinrar (bok XXX, kap. II) därom, att en stor del af Egypten bland sina gudar med underliga ceremonier dyrkade skarabéen, hvilken gör sig bollar af spillning. Så uppger ock Strabo (bok XVII), att dessa samma egypter ägnade gudomlig dyrkan åt hunden, katten, råttan och andra djur, hvilkas otäcka kadaver snarare bort väcka afsky.

----

 
[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Olaus Magnus]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]
[[Kategori:Nordisk mytologi og religion]]

Om Skrickfinnarnas (Skridfinnarnas) land

2026-05-02T04:38:23Z

Tilbakestilte endringer av Jesper (brukerdiskusjon) til siste versjon av Carsten

Main Page

2026-05-01T07:47:27Z

Forside

2026-05-01T07:46:11Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-01T07:45:04Z

Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede

2026-05-01T07:43:29Z

Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede

2026-05-01T07:40:53Z

Ny side: {|class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse" |- style="background-color:#e9e9e9" !align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg spr…

Ny side

Main Page

2026-05-01T05:44:32Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-05-01T05:43:23Z

Forside

2026-05-01T05:41:48Z

Om tre mindre gudaväsen

2026-05-01T05:40:10Z

OM: Om tre mindre gudaväsen

Ny side

Inuitiske billeder 01

2026-04-30T19:54:44Z

Fil:Maske 67.jpg

2026-04-30T19:51:59Z

Carsten lastet opp Fil:Maske 67.jpg == Beskrivelse == Inuitmaske Lokalitet ukendt Kategori:Inuitisk religion og mytologi

Ny side

== Beskrivelse ==
Inuitmaske
Lokalitet ukendt
[[Kategori:Inuitisk religion og mytologi]]

Fil:Maske 66.jpg

2026-04-30T19:50:39Z

Carsten lastet opp Fil:Maske 66.jpg == Beskrivelse == Inuitmaske Lokalitet ukendt Kategori:Inuitisk religion og mytologi

Ny side

== Beskrivelse ==
Inuitmaske
Lokalitet ukendt
[[Kategori:Inuitisk religion og mytologi]]

Fil:Maske 65.jpg

2026-04-30T19:50:01Z

Carsten lastet opp Fil:Maske 65.jpg == Beskrivelse == Inuitmaske Lokalitet ukendt Kategori:Inuitisk religion og mytologi

Ny side

== Beskrivelse ==
Inuitmaske
Lokalitet ukendt
[[Kategori:Inuitisk religion og mytologi]]

Inuitiske billeder 01

2026-04-30T06:25:03Z

Fil:Maske 64.jpg

2026-04-30T06:23:25Z

Carsten lastet opp Fil:Maske 64.jpg == Beskrivelse == Inuitmaske Lokalitet ukendt Kategori:Inuitisk religion og mytologi

Ny side

== Beskrivelse ==
Inuitmaske
Lokalitet ukendt
[[Kategori:Inuitisk religion og mytologi]]

Fil:Maske 63.jpg

2026-04-30T06:22:43Z

Carsten lastet opp Fil:Maske 63.jpg == Beskrivelse == Inuitmaske Lokalitet ukendt Kategori:Inuitisk religion og mytologi

Ny side

== Beskrivelse ==
Inuitmaske
Lokalitet ukendt
[[Kategori:Inuitisk religion og mytologi]]

Main Page

2026-04-30T05:23:05Z

Teksthistorik 2021-2030

2026-04-30T05:21:46Z

Forside

2026-04-30T05:20:52Z

Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken (uddrag)

2026-04-30T05:19:44Z

Om Götarnas tre hufvudgudar

2026-04-30T05:18:43Z

OM: Om Götarnas tre hufvudgudar

Ny side

Projekter

2026-04-29T11:54:35Z

Main Page

2026-04-29T05:23:01Z

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 3. mai 2026 kl. 10:52
Linje 105:		Linje 105:

	[[Christian Jürgensen Thomsen biografi\|Christian Jürgensen Thomsen]]		[[Christian Jürgensen Thomsen biografi\|Christian Jürgensen Thomsen]]
		+
		+	[[Christopher Brinchmann biografi\|Christopher Brinchmann]]

	[[Cornelius Tacitus biografi\|Cornelius Tacitus]]		[[Cornelius Tacitus biografi\|Cornelius Tacitus]]

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om straff som drabba de mindre gudarna]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Bondens og husfruens død]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Kvinnelige makter - Nerthus: Grødegudinnen som ble til Njord]] (Norwegian; ''Knut Rage'', 2026)

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om straff som drabba de mindre gudarna]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Bondens og husfruens død]] (dansk; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Kvinnelige  makter - Nerthus: Grødegudinnen som ble til Njord]] (norsk; ''Knut Rage'', 2026)

@@ Linje 14: / Linje 14: @@
 <blockquote>
 '''2026 Maj'''
 * [[Om ett härligt tempel helgadt åt de nordiska gudarna]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om straff som drabba de mindre gudarna]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 3. mai 2026 kl. 10:19
Linje 10:		Linje 10:
	[[File:ChristoferBrinchmann.jpg\|thumb\|200px\|Christopher Brinchmann (1864-1940). Fotografi hentet fra "Studentene fra 1882", utg. 1932.]]<center>'''[[Biografisk oversigt]]'''<br><br><big>'''Christopher Brinchmann'''</big><br>'''(1864 - 1940)'''</center>		[[File:ChristoferBrinchmann.jpg\|thumb\|200px\|Christopher Brinchmann (1864-1940). Fotografi hentet fra "Studentene fra 1882", utg. 1932.]]<center>'''[[Biografisk oversigt]]'''<br><br><big>'''Christopher Brinchmann'''</big><br>'''(1864 - 1940)'''</center>

		+
		+	'''Christopher Brinchmann''' (født 1. april 1864 på Leka, død 26. februar 1940 i Oslo) var arkivar, historiker og redaktør.
		+
		+	Brinchmann tok examen artium i 1882 og studerte språkvitenskap og historie ved universitetet. I 1889 tok han filologisk embetseksamen. Etter studiene arbeidet han også som kritiker og populærvitenskapelig forfatter, dels i dagspressen, dels som medarbeider i, og 1898–1907 redaktør av, tidsskriftet Kringsjaa.
		+
		+	Brinchmann ble ansatt ved Riksarkivet i 1895, som arkivar og fullmektig året etter. I perioden 1921-22 var han statsarkivar i Oslo, og fra 1922 førstearkivar i Riksarkivet.
		+
		+	Fra 1905 var Brinchmann ansvarlig for utgivelsen av de senere bindene av ''Diplomatarium Norvegicum''. Han utga flere bøker, blant annet ''Nationalforskeren P. A. Munch'' (1910), Norske konge-sigiller og andre fyrste-sigiller fra middelalderen, og sammen med stiftsarkivar Anders Daae utga han jubileumsverket ''Norges Storting 1814–1914'' (1914–15). Av andre utgivelser kan nevnes ''Slægter, Sæder, Lovgivning og Rettergang i Middelalderen'' og ''Norges arkivsaker i Danmark : populær fremstilling av utleveringerne 1820-1851'' (1927).
		+
		+	- [https://en.wikipedia.org/wiki/Christopher_Brinchmann Redigert fra norsk Wikipedia.]

	[[Kategori:Alfabetisk indeks]]		[[Kategori:Alfabetisk indeks]]

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 3. mai 2026 kl. 06:30
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 2. mai 2026 kl. 10:36
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede]] (Norwegian; ''Knut Rage'', 2026)
 * [[Om tre mindre gudaväsen]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Munken der bad Gud om at få afkortet sine lidelser]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Den ugifte kvinde der dræbte sit barn]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Kvinnelige makter - Såga: Et bilde av fred og glede]] (norsk; ''Knut Rage'', 2026)
 * [[Om tre mindre gudaväsen]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Munken der bad Gud om at få afkortet sine lidelser]] (dansk; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Den ugifte kvinde der dræbte sit barn]] (dansk; ''Jesper Lauridsen'', 2026)

← Eldre revisjon	Revisjonen fra 2. mai 2026 kl. 04:38
(Én mellomliggende revisjon av samme bruker vises ikke)
(Ingen forskjell)

← Eldre revisjon		Revisjonen fra 1. mai 2026 kl. 07:43
(2 mellomliggende revisjoner av samme bruker vises ikke)
Linje 16:		Linje 16:


		+	[[Fil:Odin og Saga (Lorenz Frølich).jpg\|thumb\|400px\|Odin og Såga ved Søkkvabekk. Illustrasjon av Lorenz Frølich, 1895.]]I de gamle fortellingene om norrøne guder finnes det en gudinne som heter Såga, også kalt Saga. Og det er er nettopp ''det'' navnet betyr - saga, fortelling, "innsikt". Såga bor på et rolig sted som heter Søkkvabekk, som betyr "den sunkne bekk" eller "den sunkne benk", en fredelig oase der vannet renner rolig.
		+
		+	De eldste historiene om Såga og Søkkvabekk er samlet i Den eldre Edda. I Grimnesmål blir Søkkvabekk skildret som gudenes fjerde hjem. Der sitter Odin, som er guden for visdom og krig, og Såga sammen. De drikker fra gullkopper mens vannet synger rundt dem. Det er et bilde av fred og glede.
		+
		+
		+	:Søkkvabekk end,
		+	:hvor svale faar
		+	:de bølger bruse hen,
		+	:Oden og Saaga
		+	:altid der drikker
		+	:glade af gyldne kar.<ref>Ovs. G. A. Gjessing, 1899.</ref>
		+
		+
		+	Sågas navn dukker også opp i et annet dikt, i kvadene om Helge Hundingsbane, der et sted kalles "Sågas nes". Det tyder på at hun var knyttet til et spesifikt landskap.
		+
		+	I Den yngre Edda nevnes Såga to ganger. Hun blir kalt den nest viktigste gudinnen etter Frigg, og Søkkvabekk er beskrevet som et stort og betydningsfullt sted.
		+
		+	Fordi det står så lite om Såga, har forskere lurt mye på hvem hun egentlig var.
		+
		+	Kan hun ha hatt den egenskapen at hun kunne se inn i fremtiden? Ordet "Såga" ligner på det norrøne ordet "sjá", som betyr "å se". Siden Frigg også kunne se inn i fremtiden, tror mange at Såga og Frigg kanskje var den samme gudinnen, bare med forskjellige navn.
		+
		+	Likheten mellom Søkkvabekk og Fensal (Friggs bolig), at Odin drakk sammen med Såga, og den alminnelige tolkningen av navnet – som knytter det til verbet sjá ("å se") og tolker henne som en seerske – har ført til at de fleste forskere ser på Såga som et annet navn for Frigg, skriver John Lindow<ref>John Lindow: Norse Mythology: A Guide to the Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs, Oxford University Press, 2001</ref>.
		+
		+	Jacob Grimm mente at Såga enten var Odins kone eller datter. Han trodde også at drikken de drakk kunne gi udødelighet eller frembringe poesi. Han sammenlignet Såga med de greske musene, som var guds døtre og bodde ved kilder og brønner. Han foreslo at Såga kunne være selve visdommen, personifisert som en gudinne<ref>Jacob Grimm: Deutsche Mythologie. 1835-1854. I engelsk overs. Lastet
		+	ned fra archicve.org.</ref>.
		+
		+	Uansett hva den nøyaktige sannheten er, fremstår Såga som en rolig, men viktig skikkelse i norrøn mytologi. Hennes tilstedeværelse ved Søkkvabekk, der hun drikker fredelig med Odin, skaper et bilde av ro og ettertanke. Det er en fin kontrast til de ofte dramatiske fortellingene om guder og jotner. Kanskje representerer Såga den stille visdommen som ligger under overflaten – den dype innsikten man kan finne i rolige øyeblikk.
		+
		+	Sammen med Odin, guden for kunnskap, danner de et bilde av en forening: den aktive jakten på visdom kombinert med en rolig innsikt. I Søkkvabekk fortsetter Såga og Odin sin fredsommelige drikkelag, som en påminnelse om at selv i de mest turbulente myter finnes det rom for fred og dyp forståelse.

	==Fotnoter==		==Fotnoter==
−
	<references/>		<references/>

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om Götarnas tre hufvudgudar]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om afgudadyrkan hos polartraktens folk]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Den forsvundne munk]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[De to munke der fik hjælp af djævlene]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)

@@ Linje 13: / Linje 13: @@
 <blockquote>
 '''2026 April'''
 * [[Om Götarnas tre hufvudgudar]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)

@@ Linje 94: / Linje 94: @@
 Fil:Maske 63.jpg|<center> Inuitisk maske</center>
 Fil:Maske 64.jpg|<center> Inuitisk maske</center>
 </gallery></center>

@@ Linje 92: / Linje 92: @@
 Fil:Maske 61.jpg|<center> Inuitisk maske</center>
 Fil:Maske 62.jpg|<center> Inuitisk maske</center>
 </gallery></center>

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om afgudadyrkan hos polartraktens folk]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om de hedniska litauernas afgudadyrkan]] (svensk; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[De to munke der fik hjælp af djævlene]] (dansk; ''Jesper Lauridsen'', 2026)
 * [[Kvinnelige makter - Matronene: De glemte gudinnene]] (norsk; ''Knut Rage'', 2026)

@@ Linje 103: / Linje 103: @@
 ::1.	'''[[Om de hedniska litauernas afgudadyrkan]]'''
 ::2.	'''[[Om afgudadyrkan hos polartraktens folk]]'''
-::3.	[[Om Götarnas tre hufvudgudar]]
+::3.	'''[[Om Götarnas tre hufvudgudar]]'''
 ::4.	[[Om tre mindre gudaväsen]]
 ::5.	[[Om straff som drabba de mindre gudarna]]

@@ Linje 89: / Linje 89: @@
 Peter Andreas Munch: '''[[Det norske Folks Historie]]'''<br>
 Knut Rage: '''[[Kvinnelige makter]]'''. Gudinner i germansk og norrøn mytologi.</br>
 |}

@@ Linje 72: / Linje 72: @@
 * [[Om de hedniska litauernas afgudadyrkan]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
 * [[Om Skrickfinnarnas (Skridfinnarnas) land]] (Swedish; ''Olaus Magnus'', 1555 / 2010)
@@ Linje 96: / Linje 97: @@
 * [[Kvinnelige makter - Matronene: De glemte gudinnene]] (Norwegian; ''Knut Rage'', 2026)
 * [[Da Djævelen blev abbed]] (Danish; ''Jesper Lauridsen'', 2026)