Vis kilden til Berättelse om en missionsresa till Lappland 1659—60

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes på følgende språk ► !!  !! !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link= Berättelse om en missionsresa till Lappland 1659—60]] !!  
|-
|}


[[Fil:Tromme 1.jpeg|thumb|400px|<center>''". . . ett magiskt instrument i form av en trumma."''</center>]]
<center>
<br>'''Johan Ferdinand Körningh'''
<br><br>Utdrag av<br><big><big>'''Berättelse om en missionsresa<br> till Lappland 1659—60'''</big></big> 


Utg. 1958</center>


'''Gudar och gudabilder'''

Flera familjer stanna ej gärna samtidigt på samma plats, emedan, som jag nyss sade, de av naturen äro skygga och sluga och ogärna lita på någon. Det gäller särskilt dem, som bo på andra sidan Månbergen. Vid samtal ställa de sig enfaldiga. Ehuru de flesta av dem äro döpta av predikanter äro de utan kristen tro. Än i dag äro några hemfallna åt avguderi. Ännu för få år sedan nedslog prosten i Torneå några gudabilder. Likväl stå på några ställen alltjämt avgudabilder av trä som pålar i jorden. Lapparna äro mycket hemfallna åt trolldom, ehuru danskar och svenskar utan misskund bränna dem som de gripit och överbevisat om trolldom, skadlig för människor. När en av dem sett mig i ansiktet, sade han i förtrolighet till min följeslagare, vilka hemliga avsikter det var som fört mig dit. Allt stämde precis, fastän jag ej uppenbarat det för någon sedan jag var i Prag, som ligger på ett avstånd därifrån av minst 350 tyska mil fågelvägen. Då ju mitt förehavande måste vara hemligt, erkände jag ej rätta förhållandet, när min följeslagare efteråt berättade det för mig, utan höll min avsikt hemlig.

Så vitt jag kunde finna, har den katolska tron aldrig förkunnats i Lappland. Det är luteranska predikanter som hava börjat döpa lapparna och avvända dem från avguderi, och det är inte så länge sedan.

Genom trolldom uppenbara de för andra vad som sker på avlägsna platser, såsom i Spanien, Tyskland och annorstädes. De förstå också att skada människor, som befinna sig på långt avstånd från dem, och att skicka in vargar i deras åkrar och boskapshjordar. För ett pris av fyra mått (sextarii) brännvin kunna de förmås härtill av vem det vara må. Detta häxeri tillgår på följande sätt.


'''Noaiden'''

Man gör upp en stor eld och lappen klär av sig alldeles naken även under strängaste vinter. Så börjar han ropa högt, ungefär som judarna i en synagoga. Han tar i elden utan att bränna sig, ropar och vrider sig, slår sig själv oavbrutet som en vansinnig, hör inte vad andra säga och går helt upp i sitt förehavande. Blir han störd då, sägs det strax hända honom en olycka. Han fortsätter att rasa, tills han faller till marken som en död alldeles känslolös. Om han ock lades i elden skulle han ej flytta sig. Så ligger han ett par timmar. När han faller, breda de kringstående ett täcke över honom. Nu ställer sig en annan över honom och börjar sjunga, i det han räknar upp olika djur, än är det en fisk, än en fågel, än en hjort osv. Han fortsätter uppräkningen tills, som de säga, han kommer på det sätt, på vilket denna trollkarls själ under tiden färdats i fjärran trakter; ty i samma ögonblick kommer den medvetslöse lappen till sig. Om t. ex. dennes själ for över havet, kommer han till sig just, när namnet fisk nämnes, om han reste till lands återfår han sin ande vid ordet hjort, om han for genom luften vid ordet fågel osv. Men om sångaren ej på något sätt lyckas träffa på det ord, som betecknar själens väg, så dör den sovande lappen utan tvivel, säger man. Det lär dock inträffa rätt sällan. När den medvetslöse vaknar, är han kall, skälver i hela kroppen och svettas. Om man räcker honom ett helt stop (pinta) eller fyra mått (sextarij) brännvin, tömmer han det i ett drag. Han är så helt förändrad, att han inte alls synes vara densamme som förut. När han återhämtat sig en halv timme börjar han tala och berätta att han farit genom vatten såsom en fisk eller flugit genom luften såsom en fågel och har så äntligen kommit till den bestämda platsen. Då berättar han hur den okände tjuven ser ut, var tjuvgodset ligger, om ägaren kommer att återfå det och när det kan ske. De ha besynnerliga uppfattningar. Om en trollkarl tingas att skada en människa, förmanar han först sin uppdragsgivare. Visserligen skall trollkarlen utföra häxeriet, men uppdragsgivaren må själv påtaga sig att inför Gud ansvara för den skada som åsamkas. De tro nämligen att de ej göra orätt genom att utöva trolldom till andras skada, om de blott äro lejda därtil. Den som begår synden, mena de, är den som på detta sätt mot betalning lejer någon som utför alla trollkonsterna.

Ett annat sätt att frammana en dold tjuv består i att skåda i vatten, Däri ser trollkarlen klart både tjuven och platsen, där det stulna ligger. 

Lapparna ha ett magiskt instrument i form av en trumma med olika målade figurer på. De lägga några ringar på trumman och slå med en hammare, så att ringarna börja hoppa och falla av. Av det tecken, vid vilket en ring stannar, spå de vad som skall ske. Om någon som ärnar sig på jakt önskar få veta, vad hans fångst skall bli, använder han trumman. Om ringen stannar låt oss säga vid en målad räv, vet han att han skall fånga en räv. En av dem, som i min närvaro tillfrågades av predikanten, varför han ej övergav sin trolltrumma, svarade: — När varken Gud eller människor vill bistå mig, skall trumman hjälpa. Men de våga aldrig någonsin visa trumman för kvinnor; göra de det, ådraga de sig olyckor.



==Kilde==
''Berättelse om en missionsresa till Lappland 1659—60''. Översättning från latinet av John Granlund. Gebers 1958.

<br><br>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Johan Ferdinand Körningh]]
[[Kategori:Samisk mytologi]]