Sången om Vaftrudner (KL)

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif


Valda sånger ur den poetiska Eddan
Karl Ljungstedt
1904


Gudasånger
Sången om Vaftrudner
(Vafþruðnesmál)


1. Oden kvad:

Vidar i ulvens gab (W.G. Collingwood, 1908)
Råd mig, Frigg,
när mig nu lyster
fara till Vaftrudner.
Ifrig jag är
att allvise jätten
i kunskap om forntiden pröfva.


2. Frigg kvad:
Gärna jag hölle
Härfader kvar[1]
hemma i gudars gårdar,
ty ingen jätte
tror jag så vis
vara som Vaftrudner.


3. Oden kvad:
Mycket jag farit,
mycket jag frestat,
mycket jag makterna pröfvat;
nu vill jag veta,
huru Vaftrudner
har det i salarna sina.


4. Frigg kvad:
Lyckligt du fare,
lyckligt kom åter,
lyckligt det gånge på färden!
Klokhet dig höfves,
om du nu skall
visdomsord skifta med jätten.


5.
For då Oden
fjärran att pröfva
allvise jättens kunskap.
Kommen till salen,
Ims fader hade,[2]
skräckguden genast steg in.


6. Oden kvad:
Hell dig, Vaftrudner!
Nu är jag kommen
hit för att skåda dig själf.
Först vill jag veta,
om du är vis
eller är allvis, jätte.


7. Vaftrudner kvad:
Hvem är väl du,
som i min sal
vågar att så mig hälsa?
Med lifvet du kommer
ej ut ur mitt hus,
är du ej visast af oss.


8. Oden kvad:
Gagnrad jag heter,
kommer från färden
törstig till salarna dina.
Länge jag farit,
längtar att varda
bjuden till gäst af dig, jätte.


9. Vaftrudner kvad:
Hvarför då, Gagnrad,
står du på golfvet?
Sätt dig på sätet i salen!
Låt oss sen pröfva,
hvem som är visast,
gäst eller åldrige talarn.


10. Oden kvad:
Fattig man,
som kommer till rik,
säge hvad höfs eller tige.
Talträngd tunga
ofta en vållat
ofärd hos kallsinnad värd.


11. Vaftrudner kvad:
Säg mig då, Gagnrad,
när du på golfvet
önskar att fresta din lycka,
hvad heter den hästen,
som drager den ljusa
dag öfver mänskors söner?


12. Oden kvad:
Skinfaxe är det,
som drager den ljusa
dag öfver mänskors söner;
frejdad han är
som ypperst bland hästar,
alltid lyser hans man.


13. Vaftrudner kvad:
Säg mig då, Gagnrad,
när du på golfvet
önskar att fresta din lycka,
hvad heter den hästen,
som drager ur öster
natt öfver gode gudar?


14. Oden kvad:
Hrimfaxe är det,
som drager ur öster
natt öfver gode gudar;
ständigt hvar morgon
från betslet det droppar,
dagg det då faller i dalar.


15. Vaftrudner kvad:
Säg mig då, Gagnrad,
när du på golfvet
önskar att fresta din lycka,
hvad heter den å,
som skiljer för alltid
jättarnes värld ifrån gudars ?


16. Oden kvad:
Ifing är ån,
som skiljer för alltid
jättarnes värld ifrån gudars;
öppen hon skall
i evighet strömma,
aldrig hon täckes af is.


17. Vaftrudner kvad:
Säg mig då, Gagnrad,
när du på golfvet
önskar att fresta din lycka,
hvad heter den slätten,
där strida de skola,
Surt och de blide gudar?


18. Oden kvad:
Vigrid den heter,
där strida de skola,
Surt och de blide gudar;
hundra mil slätten
åt hvart håll sig sträcker.
Så är det stridsfältet skildradt.


19. Vaftrudner kvad:
Vis är du, gäst!
Sätt dig på bänken!
Vi samman i sätet må språka!
Vi våra hufvu’n
sätta i pant
och täfla om hvem som är visast.


– – –


20. Oden kvad:
Säg mig för det första,
om din kunskap räcker
och du det vet, Vaftrudner,
hvarifrån kom jorden
och den höga himlen
först, du vise jätte?


21. Vaftrudner kvad:
Af urjätten Ymers
kött vardt jorden skapad
och bergen af hans ben,
af frostkalle jättens
hufvudskål vardt himlen
och hafvet af hans blod.


22. Oden kvad:
Säg mig för det andra,
om din kunskap räcker
och du det vet, Vaftrudner,
hvarifrån kom månen,
som på fästet vandrar,
och solen likaså?


23. Vaftrudner kvad:
Mundelfere heter
månens höge fader,
och solens likaså.
De på fästet vandra
hvarje dag att tälja
för mänskor årens gång.


24. Oden kvad:
Säg mig för det tredje,
om du vis vill kallas
och du det vet, Vaftrudner,
hvarifrån kom dagen,
som åker öfver världen,
hvadan natt och ny?


25. Vaftrudner kvad:
Delling är han kallad,
dagens höge fader,
men Norve natten födt,[3]
ny af gode gudar
skapades att tälja
för mänskan årens gång.


26. Oden kvad:
Säg mig för det fjärde,
om du lärd vill kallas
och du det vet, Vaftrudner,
hvarifrån kom vintern
och den varma sommarn
först till vise gudar?


27. Vaftrudner kvad:
Vindsval är han kallad,
vinterns höge fader,
sommarns åter Svasad.
Vasad är han kallad,
denne Vindsvals fader;
grym är all hans ätt.[4]


28. Oden kvad:
Säg mig för det femte,
om du lärd vill kallas
och du det vet, Vaftrudner,
hvem har äldst af jättar
och af Ymers fränder
i fjärran urtid varit?


29. Vaftrudner kvad:
Oräkneliga vintrar,
förr än jorden skapats,
vardt Bergelmer boren;
Trudgelmer var dennes
fader, och hans fader
sägs Aurgelmer hetat.


30. Oden kvad:
Säg mig för det sjätte,
om du vis vill kallas
och du det vet, Vaftrudner,
hvarifrån Aurgelmer
kom till jättars söner
först, du vise jätte?


31. Vaftrudner kvad:
Ur etterdroppar, stänkta
från Elivågor, växte[5]
omsider upp en jätte.
Därfrån våra släkter
allesammans stamma,
därför grym vår ätt.


32. Oden kvad:
Säg mig för det sjunde,
om du vis vill kallas
och du det vet, Vaftrudner,
huru kunde bålde
jätten barn väl föda,
när ingen gygja fanns?


33. Vaftrudner kvad:
Under ena handen
på frostjätten, sägs det,
vuxo sven och mö;
vise jättens fötter
samman honom födde
en sexhöfdad son.


34. Oden kvad:
Säg mig för det åttonde,
om du vis vill kallas
och du det vet, Vaftrudner,
hvad är väl det första,
som du vet och minnes?
Du är allvis, jätte!


35. Vaftrudner kvad:
Oräkneliga vintrar,
förr än jorden skapats,
vardt Bergelmer boren.
Det första, som jag minnes,
är, när vise jätten
på en båt vardt lagd.


36. Oden kvad:
Säg mig för det nionde,
om du vis vill kallas,
och du det vet, Vaftrudner,
hvadan kommer vinden,
som sväfvar öfver vågen?
Aldrig själf han skönjs.


37. Vaftrudner kvad:
Hræsvelg är han kallad,
jätten, som i örnhamn
står vid himlens gräns.
Från hans vingar säges
vinden städse komma
öfver mänskors värld.


38. Oden kvad:
Säg mig för det tionde,
när du alla gudars
öden vet, Vaftrudner,
hvadan Niord väl kommit
har till asars söner,
när ej bland dem han födts?


39. Vaftrudner kvad:
I vaners värld han skapad
vardt af visa makter,
till asar sedan sänd.
När tidens afton skymmer,
skall han åter komma
hem till vaners värld.


40. Oden kvad:
Säg mig för det elfte,
om du vis vill kallas,
och du det vet, Vaftrudner,
hvar de hjältar skola,
som i striden fallit,
kämpa hvarje dag?


41. Vaftrudner kvad:
Alla einherjar skola[6]
i Valfaders boning[7]
kämpa hvarje dag.
Som de fällt hvarandra,
rida de från striden,
sitta sen försonta samman.


42. Oden kvad:
Säg mig för det tolfte,
hur du alla makters
saga vet, Vaftrudner!
Städs om alla jättars
och gudars dolda öden
sant du säga kan.
Du är allvis, jätte!


43. Vaftrudner kvad:
Väl om alla jättars
och gudars dolda öden
sant jag säga kan,
ty jag genom alla
världarna har vandrat,
genom alla nio
världarna till Niflheim,[8]
dit de dödas skaror samlas.


– – –


44. Oden kvad:
Mycket jag farit,
mycket jag frestat,
mycket jag makterna pröfvat.
Hvad lefva för mänskor,
när öfver världen
fruktade storvintern råder.[9]


45. Vaftrudner kvad:
Lif och Liftraser[10]
skola då lefva,
dolda i Hoddmimers skog.[11]
Af morgondagg skola
de lifnära sig;
alstras af dem nya släkten.


46. Oden kvad:
Mycket jag farit,
mycket jag frestat,
mycket jag makterna pröfvat.
Hvarifrån kommer
på himlen en ny sol,
sedan denna har slukats?[12]


47. Vaftrudner kvad:
Alfrodol skall[13]
föda en dotter,
innan hon själf varder slukad.
Sen gudarna fallit,
denna på samma
väg som sin moder skall vandra.


48. Oden kvad:
Mycket jag farit,
mycket jag frestat,
mycket jag makterna pröfvat.
Hvad är det för asar,
som gudarnes rike
ärfva, när Muspelheim slocknar?


49. Vaftrudner kvad:
Vidar och Vale[14]
i gudarnes gårdar
härska, när Muspelheim slocknar;
Mode och Magne[15]
efter sin faders
fall skola Miolner hafva.[16]


50. Oden kvad:
Mycket jag farit,
mycket jag frestat,
mycket jag makterna pröfvat.
Hvad är det, som bringar
Oden om lifvet,
när gudarnes timma är slagen?


51. Vaftrudner kvad:
Ulfven skall sluka[17]
mänskornas fader.[18]
Detta skall Vidar sen hämna:
odjurets kalla
käftar han klyfva
skall i den slutliga striden.


52. Oden kvad:
Mycket jag farit,
mycket jag frestat,
mycket jag makterna pröfvat.
Hvad hviskade Oden
i örat på sonen,[19]
förrn denne vardt buren på bålet?


53. Vaftrudner kvad:
Ingen det vet,
hvad du i urtiden
hviskat i örat på sonen.
Om forntida öden
och gudarnes skymning
invigd till döden jag talat.
Nu jag med Oden
visdomsord skiftat.
Du städse är visast af alla.




Noter:

  1. Binamn på Oden.
  2. Im = en för öfrigt okänd son till Vaftrudner.
  3. Nattens fader heter både Norve och Nor.
  4. Denna i originalet felande halfstrof utfylld efter ett förslag af Bugge.
  5. Elivågor enligt Mogk måhända = Vintergatan.
  6. Einherjar = de i strid fallna kämparne, som af Oden upptagas till Valhall.
  7. Valfader = Oden. Se ofvan Valans spådom strof 1.
  8. De nio världarna voro:
    I. Asarnes värld = Asgard (Asgård).
    II. Vanernas värld = Vanaheim.
    III. Ljusalfvarnes värld = Alfheim.
    IV. Mänskornas värld = Midgard (Midgård).
    V. Jättarnes värld = Jotonheim.
    VI. Eldens värld = Muspelheim.
    VII. Svartalfvarnes värld = Svartalfaheim.
    VIII. De dödas värld = Niflheim eller Niflhel.
    IX. Vattnets värld = Aegesheim.
  9. Storvintern (»Fimbolvetr») är den långa vintern, som föregår ragnarök och som enligt Snorre-Eddan varar tre år i sträck.
  10. Lif och Liftraser omtalas blott här i Eddan.
  11. Hoddmimers skog har tolkats som grenarna af världsträdet Yggdrasel.
  12. Se ofvan Valans spådom strof 31.
  13. Alfrodol = binamn på solen.
  14. Vale = Odens och Rinds son, hvilken på Hod hämnas sin broder Balders död. Vidar = 'den tyste guden', en af Odens söner.
  15. Mode och Magne = Tors söner.
  16. Miolner = Tors hammare.
  17. Ulfven = Fenresulfven.
  18. Mänskornas fader = Oden.
  19. Nämligen Balder. Samma frågor riktar till slut Oden i Hervararsagan, där han uppträder såsom 'Gestr enn blinde', till konung Heidrek, hvilken på densamma likaledes igenkänner sin motståndare.