Twå berättelser om lapparnes omwändelse - Erindran

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Twå Berättelser titelside.jpg
Twå berättelser
om lapparnes omwändelse
ifrån deras fordna widskeppelser och afguderi.

1773


Erindran


Här lämnas Twå Berättelser, om Lapparnes fordna widskeppelser och Afguderi, samt den möda, som Lärare i Orten haft at utrota desamma. Sedan Prosten Tornæi Beskrifning om Tornå och Kemi Lappmarker, utkommit, behagade Kongl. Kammar-Herren Wälbome Herr THOMAS ODENCRANTZ lemna mig del deraf; hwarföre de ock nu med ödmjuk tacksamhet, meddelas det Allmänna, såsom tjenlige til Bihang wid förenämde Beskrifning, hwilken wunnit hos wåra Landsmän et ganska benäget förtroende.


Berättelserna äro komne ifrån Biskopens i Linköping, Docktor And. O. Rhyzelii Bibliotheque. Denne Swenske Heders-Man, som ej mindre är känd för witter och mångkunnig i Fäderneslandets häfder, än såsom wördad Lärare i Församlingen, har fått dem af Arki-Biskopen Docktor Matthias Steuch. Den förre är författad af då warande Comminister i Enara Herr Gabriel Tuderus, som efter år 1682 blef flyttad til Kyrko-Herde Beställningen i Tornå och dog 1705. Han har insändt den samma til då warande Superintendenten i Hernösand Magister Pet. Steuchius, ifrån hwilken den sedan kommit til Hans Son nyssnämde Arki-Biskop. Den senare Berättelsen har ifrån Danska eller Norrska Lappland blifwit inskickad til Superintendenten i Hernösand Magister Pet. Jonæ Asp, och sedan likaledes lemnad i Arki- Biskopens händer.


Onekeligt är, at så den ene som den andre af dessa Berättelser, wittna om deras Författares stora nit, at ibland et, af Hedniska willfarelser, samt ifrån uråldriga tider inritade widskepelser, förblindadt Folk, befordra en renad Christendom, så til kunskap som utöfning. Huru de skickat sig deruti, berätta de sjelfwe, på et sätt som kan gifwa mycken uplysning i Swenska Kyrko- Historien. Om det icke skedt med alt det saktmod, som i den Heligaste af alla Religioner, genom Guds Nåd medför den säkraste öfwertygelse, eller om någre utlåtelser på et eller annat ställe, skulle finnas mera wälmente än warsamme, hoppas jag at ingen i wår uplysta tid stöter sig derpå. Handlingarne utgifwas icke såsom Theologiske, utan som Historiske, til at fullfölja och genom mindre bekanta Particulariteter närmare utreda Historien om Lapplands fordna Inwånares seder, tanke- och lefnads sätt.


De af Kongl. Hof-Consistorio, efter öfwerseendet af dessa Manuscripter, Höggunstigt meddelte, wackre, Gudelige och til en rätt Guds-fruktan ledande anmärkningar, äro på sina ställen bifogade, samt flerestädes, der nödigt synts, til Christelig erinran åberopade. De äro med Bokstäfwer utmärkte, til skilnad från de öfriga. Någre ställen i förra Relationen, som smakat af Archaisme, eller annars warit mindre noggranne, äro ock rättade. Wid senare Berättelsen äro inge påminnelser gjorde, mer än wid några Danska talesätt, hwilke dock för authenticitetens skul torde wara nödige at bibehålla.


Då jag således äger tilfälle at häruti kunna förnöja de wett-giriga, får jag tillika öka den förtekning på Skrifter, angående Lappland, dess Inwånare, Språk och Seder, som börjades i Företalet til Prosten Tornæi förenämde Beskrifning, med dessa, hwilka jag sedermera lärdt at känna:


1. Utdrag af en Beskrifning öfwer Kusamo Socken i Kimi Lappmark, författad af Magister Elias Lagus, Adj. Pastoris derstädes. Första Stycket. Se Kongl. Wet. Academiens Handlingar 1772. 1:sta Quartal. Andra Stycket. Kgl. Wetensk, Acad. Handl. 1772 3:dje Quartal. Tredje Stycket. 4:de quartal samma år.


2. Dissert. De cultura mineralium in Lapponia, Reipublicæ admodum profutura, Ups. 1770. Præf. Joh. Låstbohm. Resp, Nathan. Fjellström.


3. Kort Försök af Närmare Kunskap och större nytta utaf de ännu ej upodlade Norre Landskaper af Swerige, med deras Naturliga beskaffenhet och lägen; i synnerhet Lappmarken. Stockh. Tryckt hos Direct. L. Salvius 1772. 1. Ark. 8:0.


4. Joannis Sajnovics, de Societ. JEsu, Demonstratio Idioma Ungarorum et Lapponum idem esse. Hafniae 1770 eller 1771.

Denne Auctor, som är född i Ungern, fölgde år 1769 den österrikiske Astronomen Maximil. Hell til Wardöhus at observera Veneris gång förbi Solen, och har under samma resa märkt den stora likhet imellan Ungerska och Lappska Språken, som han sedermera i nämda Afhandling beskrifwit.


5. Dissert. De Convenientia Linguæ Hungaricæ cum Lapponica. Ups. 1772. 4:0 Præf. Johan Jhre. Respond. Emanuel Joh. Öhrling.


6. Memoire sur les Samojedes et les Lappons. Copenhague, 1771. 44. sid. med. 8:0.


________________


Stockholm den 16 Febr. 1773. S. L.