Valans spådom (KL)
Hopp til navigering
Hopp til søk
Valda sånger ur den poetiska Eddan
Karl Ljungstedt
1904
Valans[1] Spådom
(Volospá)
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk | Latin |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |  |
 |
 |
 |
 |
| |
|
|
|
|
| |||
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
|||||||
|
Karl Ljungstedt
1904
Valans[1] Spådom
(Volospá)
- 2. Jättar jag minns i
- urtiden borna,
- som mig fordom
- framfödt hafva,
- världar jag minnes
- nio tillhopa,
- djupt rotfästadt,
- frejdadt världsträd.[4]
- 3. Ymer i tidens[5]
- morgon lefde.
- Fanns ej strand, ej
- svala vågor,
- ingen jord och
- ingen himmel,
- gapande svalg blott,
- intet grönt;
- 5. Kom från söder.
- efter månen
- solen utmed
- himlaranden.
- Solen ej kunde
- hvila finna,
- månen ej kunde
- längre lysa.[8]
- 6. Kommo då alla
- mäktiga makter
- samman att hålla
- heligt rådslag:
- namn de gåfvo
- ny och nedan.
- natt och morgon,
- ljusan dag,
- skymning och afton,
- tiden att tälja.
- 7. Asarne möttes
- på Idavallen,[9]
- timrade höga
- hus och tempel,
- smedjor byggde,
- smycken smidde,
- månget nyttigt
- verktyg gjorde.
- _______
- — — — — —
- — — — — — [12]
- 9. Tills att trenne
- ur den skaran,
- mäktiga, milda
- asar kommo,
- funno på marken
- Ask och Embla[13]
- utan krafter,
- utan lifsmål;
- 11. Vet, hvar höga
- asken ståndar,
- öfversköljd med
- hvita vattnet;
- från den faller
- dagg i dalar;
- står vid Urds brunn
- evigt grön.
- 12. Därfrån komma
- visa tärnor,[16]
- tre ur lunden
- under trädet.
- Urd heter en, den
- andra Verdande
- — namnen så ristats —
- Skuld är den tredje.
- De bestämma
- ödets lotter,
- lifvets gång för
- mänskors barn.
- - o O o -
- 14. Heid hon nämndes,
- hvart hon kom, den
- visa mön, som
- vargar tämjde.
- Trolla hon kunde,
- trollade gärna,
- stads var hon onda
- kvinnors älskling.
- 15. Kommo då alla
- mäktiga makter
- samman att hålla
- heligt rådslag:
- skulle asarne
- skatten gälda,
- eller alla
- gudarne sonas?
- 17. Kommo då alla
- mäktiga makter
- samman att hålla
- heligt rådslag:
- hvem hade luften
- blandat med lömskhet
- samt åt jätten
- Ods brud gifvit?
- 18. Tor full af vrede
- jätten då dräpte
- — sitter ej lugn,
- när slikt han spörjer —.
- Eder och svurna
- löften då brötos,
- alla nyss heligt
- gjorda af tal.[21]
- - o O o -
- 20. Ensam satt jag,
- när skräckguden[24]
- kom och skarpt mig
- såg i ögat.
- »Hvarför mig spörja,
- hvarför mig fresta?
- Väl jag vet, hvar
- ögat du dolt.»
- 21. Vet, att Odens
- öga förborgadt
- ligger i Mimers
- frejdade brunn.
- Dricker Mimer
- hvarje morgon
- mjöd af panten.
- Veten I än eller hvad?
- 22. Härfader gaf mig[25]
- smycken och erhöll
- visdomsrunor,
- trolldomsstafvar
- . . . .
- . . . .
- Vida och vida jag
- såg öfver världen.
- 23. Såg valkyrjor,
- fjärran komna,
- redo att vittja
- hjältars leder,[26]
- Skuld med skölden,
- Skogol den andra,
- Gunn, Hild, Gondol
- och Geirskogol.
- Nu äro nämnda
- Herians tärnor,
- redo att rida
- ned till jorden.
- - o O o -
- 24. Såg jag Balders,
- milde gudens,
- Odensonens
- dolda öde:
- öfver marken
- smal sig höjde
- mycket fager
- misteltenen.
- . . . . [29]
- 26. Såg jag ligga
- bunden i klyftan
- lögnens afbild,
- lömske Loke.
- Där sitter Sigyn[30]
- djupt förkrossad
- öfver sin make.
- Veten I än eller hvad?
- 27. Faller genom
- etterdalar
- full med dolkar
- strömmen Slid
- . . . .
- . . . .
- . . . .
- . . . .
- 32. Han på döda
- mänskor frossar,
- blodbefläckar
- gudars hem.
- Sen hvar sommar
- svartnar solen,
- rasa stormar.
- Veten I än eller hvad?
- 34. Gol för asar
- Gullenkambe, [42]
- som i Valhall
- hjältar väcker,
- men en annan
- roströd hane
- gol i jorden,
- i Hels salar.
- 36. Bröder hvarandra
- skola dräpa,
- fränder fläcka
- heligt blodsband.
- Hård är tiden,
- otukt frodas,
- spjutstid, svärdtid,
- sköldar klyfvas,
- stormtid, vargtid,
- slutet nalkas,
- ingen vill en
- annan skona.[45]
- 39. Hvad är med asar?
- Hvad är med alfvar?[50]
- Hemskt det dånar
- i jättevärlden;
- asarne samlas,
- dvärgarne framför
- stendörren stöna.
- Veten I än eller hvad?
- 40. Garm skäller högt i
- Gnipahålan.
- Bojorna brista,
- lös varder ulfven.
- Mycket jag vet, och
- långt ser jag fram mot
- gudarnes skymning,
- makternas kamp.
- - o O o -
- 43. Surt kommer sunnan
- kringhvärfd af flammor.
- Gudarnes sol
- mister sitt sken.
- Berggrunden bäfvar,
- gygjorna hasta,[57]
- dödsstigen trampas,
- himmelen rämnar.
- 45. Garm skäller högt i
- Gnipahålan.
- Bojorna brista,
- lös varder ulfven.
- Mycket jag vet, och
- långt ser jag fram mot
- gudarnes skymning,
- makternas kamp.
- 46. Kommer då Odens
- son, den väldige
- Vidar, och går att
- kämpa med ulfven;
- stöter sitt svärd i
- jätteynglets
- bröst till hjärtat,
- hämnas så fadern.
- 48. Vred denne dräper
- världsbeskyddarn;[63]
- alla dödliga
- rädda flykta.
- Nio steg blott
- Tor kan vackla
- bort från illdåds-
- lystne ormen.
- 49. Solen svartnar,
- jorden sjunker,
- falla från fästet
- strålande stjärnor,
- röde hanen[64]
- häftigt rasar,
- lågan slickar
- själfva himlen.
- 50. Garm skäller högt i
- Gnipahålan.
- Bojorna brista,
- lös varder ulfven.
- Mycket jag vet, och
- långt ser jag fram mot
- gudarnes skymning,
- makternas kamp.
- - o O o -
- 51. Ser för andra
- gången stiga
- jord ur hafvet,
- evigt grön.
- Forsar falla,
- örnar flyga,
- som från fjällen
- fånga fisk.
- 52. Asarne mötas
- på Idavallen,
- språka samman
- om jordomspännarn,[65]
- minnas världens
- stora saga,
- högste gudens
- gamla runor.
- 53. Skola där de
- underbara
- gyllne taflor[66]
- åter hittas,
- som de i tidens
- morgon ägde
- . . . .
- . . . .
- 54. Skola osådda
- åkrar växa,
- allt det onda
- varda bättradt,
- Balder komma,
- bo med Hod i
- gudars salar.
- Veten I än eller hvad?
- 56. Ser en gyllne
- sal på Gimle,[69]
- mera skön än
- solen själf;
- där skola dygdiga
- skaror bo
- och i evighet
- glädje njuta.
- 57. Kommer då ofvan
- till världsdomen
- han, den starke,
- som styr allt;
- domar fäller,
- tvister sliter,
- stadgar hvad evigt
- skall bestå.
- 58. Kommer där nedan
- glänsande draken,
- gräslige Nidhogg
- från Nidafjällen;[70]
- fjärran med liktyngda
- vingar han sväfvar
- hän öfver jorden.
- Nu han försvinner.
Noter:
- ↑ Vala — en ombildning af det isl. volva — = en sierska af jätte släkt, som med sin profetiska blick kunde skåda in i framtiden, ungefär motsvarande hvad som i antiken menades med sibylla.
- ↑ I dikten Rigsþula säges människosläktet härstamma från guden Heimdall.
- ↑ Valfader = Oden, till hvilken de på valplatsen svärdfallna kämparne kommo.
- ↑ Världsträdet = asken Yggdrasel.
- ↑ Ymer = urtidsjätten, af hvilken gudarne skapade världen.
- ↑ Burs söner = de tre gudarne Oden, Vile och Ve.
- ↑ Midgård = människornas värld midt på jorden.
- ↑ Denna dunkla strof torde skildra en midsommarnatt ofvan polcirkeln.
- ↑ Idavallen = 'fältet för rastlös verksamhet' (id), hvarest asarne uppehölle sig under 'guldåldern', då lifsglädjen och arbetsglädjen ännu voro ett och hvarest de ragnarök öfverlefvande gudarne åter skola bo.
- ↑ Härmed menas nornorna.
- ↑ Här är inskjuten en namnlista på dvärgar, som här förbigås.
- ↑ Här torde en eller kanske flera strofer vara bortfallna.
- ↑ Ask och Embla — de första människorna.
- ↑ Höner = en mera sällan, vanligen i sällskap med Oden och Loke uppträdande gud.
- ↑ Lodor — ett af Lokes många binamn.
- ↑ De tre nornorna: Urd = det förflutnas, Verdande = det närvarandes och Skuld = det tillkommandes norna.
- ↑ Gullveig = 'gulddrycken', väl närmast en personifikation af det fördärfbringande guldet, men här måhända att fatta såsom en af de mot asarne fientliga vanerna (väl ursprungligen luft- och hafsgudomligheter).
- ↑ Den Höge = Oden.
- ↑ I dessa strofer åsyftas det äfven annorstädes antydda kriget mellan asar och vaner, till hvilket enligt denna dikt dråpet på Gullveig tycks ha varit närmaste anledningen. Asarne öfverlägga om huruvida de skola betala tribut till de segrande vanerna eller ingå förlikning. Det senare blef beslutet, och i asarnes krets upptogos vanen Niord och hans barn Frey och Freyia. Måhända har strof 15 föregåtts af en eller flera strofer, hvari detta krig närmare skildrats.
- ↑ Här torde en eller flera strofer vara bortfallna.
- ↑ Uppbyggandet af den under kriget af vanerna förstörda asaborgen hade gudarne uppdragit åt en jätte, som förpliktade sig att fullborda detsamma under loppet af en vinter mot det villkor, att han erhölle Freyia — guden Ods maka — till gemål. Loke lyckades emellertid genom list fördröja arbetet, så att gudarne blefvo lösta från sitt löfte. Då jätten i vrede häröfver hotade gudarne, blef han dräpt af Tor. Det är denna myt, som torde behandlats i de före strof 17 väl bortfallna stroferna.
- ↑ Giallarhornet, hvari gudarnes väktare Heimdall blåser, när ragnarök är inne. Till dess ligger det gömdt under asken Yggdrasel.
- ↑ Odens pant = hans ena öga, som han pantsatt hos den vise jätten Mimer för att få dricka visdom ur dennes brunn.
- ↑ Binamn på Oden.
- ↑ Binamn på Oden.
- ↑ Valkyrjor = af Oden utsända sköldmör, som skulle utvälja de hjältar, hvilka borde falla i strid och därigenom blefvo värdiga att upptagas till Valhall och öka antalet af Odens kämpar.
- ↑ Den blinde guden Hod, hvars arm styrdes af Loke, dödade Balder med misteltenen.
- ↑ Fensalar = Friggs boning.
- ↑ Här förekommer i originalet en dunkel halfstrof, som af flera eddaforskare förkastats.
- ↑ Sigyn = Lokes maka.
- ↑ Nidavallen = en mytisk slätt.
- ↑ Okolner — ett mytiskt berg.
- ↑ Brimer = en jätte.
- ↑ Nastrand — 'likstranden', de dödas strand.
- ↑ Ljuren = rökhålet midt i taket.
- ↑ Nidhogg = en förfärlig drake, en symbol af det onda, hvilken gnager på Yggdrasels rötter.
- ↑ Ulfven = Fenresulfven, ett af Lokes barn med jättekvinnan Angrboda.
- ↑ Järnskogen = en mytisk skog.
- ↑ Fenresulfven hade med en till namnet okänd jättekvinna ('den gamla') vargarna Skoll och Hate, af hvilka den förra skulle uppsluka solen, den senare månen (= sol- och månförmörkelser?).
- ↑ Eggder = väktaren hos jättarne likasom Heimdall hos gudarne.
- ↑ Fialar, Gullenkambe och den roströde hanen tillkännagifva genom sitt galande i jättars, gudars och de dödas värld, att ragnarök är i annalkande.
- ↑ Fialar, Gullenkambe och den roströde hanen tillkännagifva genom sitt galande i jättars, gudars och de dödas värld, att ragnarök är i annalkande.
- ↑ Garm = 'helveteshunden' — den nordiske Kerberos —, som i Gnipahålan vaktar ingången till Hels rike.
- ↑ Fenresulfven, som gudarne hållit bunden, men nu sliter sig lös.
- ↑ Den materiella världsundergången ragnarök föregås af en moralisk, af en allmän upplösning af ordning och tukt, af ett allt djupare sedligt förfall.
- ↑ Mims söner: hafsjätten Mims söner äro vattnen, som nu, när ragnarök stundar, råka i uppror.
- ↑ Enligt Ynglingasagan sändes af asarne Höner och Mim(er) som gisslan till vanerna. Dessa dräpte Mim(er), men skickade hans hufvud tillbaka. Oden balsamerade då detta och kvad trollsånger öfver det, så att det kunde underrätta honom om förborgade ting. Denna myt kan tydligen ej förenas med hvad som förut berättats om Mim(er).
- ↑ Fenresulfven, som gudarne hållit bunden, men nu sliter sig lös.
- ↑ Dessa två sista dunkla rader efter Gering, som öfversätter: »eh' der Blutsfreund Surts seine Bahn betritt». Surt = härskaren öfver Muspelheim = eldens värld. Surts frände = Fenresulfven?
- ↑ Alfvar = ett slags lägre gudaväsen än asarne.
- ↑ Hrym = jättarnes anförare.
- ↑ Ormen = Midgårdsormen.
- ↑ Örnen = väl jätten Hræsvelg ('likslukaren'), som i en örns hamn sitter vid världens ända och med sina vingar frambringar vinden.
- ↑ Naglfar = ett af döda mäns naglar förfärdigadt skepp, hvaraf jättarne betjäna sig på sin färd till ragnarök.
- ↑ Ulfven = Fenresulfven.
- ↑ Loke.
- ↑ Gygja = jättekvinna.
- ↑ Frey, som dräpt jätten Bele.
- ↑ Friggs älskling = Oden.
- ↑ Tor, Odens son med Hlodyn (= jorden).
- ↑ Jordens gördel = Midgårdsormen, som ligger i hafvet rundt om alla land och biter sig i stjärten.
- ↑ Tor. Såsom försvararen af asarnes och människornas värld mot jättarne kallas Tor världsbeskyddaren.
- ↑ Tor. Såsom försvararen af asarnes och människornas värld mot jättarne kallas Tor världsbeskyddaren.
- ↑ Originalet har 'aldrnare' = 'lifnäraren' såsom omskrifning för elden.
- ↑ Jordomspännarn = Midgårdsormen.
- ↑ De gyllne taflor (brädspelsbrickor), hvarmed gudarne i urtiden lekte på Idavallen. Se strof 8.
- ↑ Det tyckes, som om Höner i denna nya värld skulle ägna sig åt att medelst spådom utforska framtiden.
- ↑ Vindheim = himlen. Tvegge = ett af Odens många binamn. Hans brorsöner skulle då vara söner af hans bröder Vile och Ve.
- ↑ Gimle tycks enligt denna dikt vara ett berg, på hvilket de saligas boning är byggd. Enligt andra källor är det däremot själfva salen, som heter Gimle.
- ↑ Nidafjällen = mytiska fjäll. Se ofvan Nidavallen.
