Knut hulings visa

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

50. Knut hulings visa

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Knut huling han tullar sin fä öfver bro —

I blåsen i horn, förgyllande lur!

Femton flickor det har han i tro.

För den utländske hulingen.

2. Knut huling han tullar sin fä uti äng,

Femton flickor de bädda hans säng.

3. Det talet det gick så högt uti ros,

Att konungen kom det talet att tro.

4. Konungen sade till svennerna så:

»I beden Knut huling inför mig gå.»

5. Knut huling han in genom dörren steg,

Och kungen honom med ögonen neg.

6. Hör du, Knut huling, hvad jag säger dig:

Hur många stolts jungfrur har du för dig?»

7. »Och om jag det vet eller minnes nog,

Så är det väl sju på det sjunde tjog.»

8. Och konungen gjorde ett kors för sig:

»Så många hade jag aldrig för mig.»

9. »Kungen behöfver ej kors för sig,

Ty drottningen är uti råd med mig.»

10. »Och hör du, min drottning, hvad jag säger dig:

Här står nu Knut huling och klagar på dig.»

11. »Står nu Knut huling och klagar på mig,

Så skamligen månde han ljuga på mig.»

12. Han skar af hennes kläder allt jemt efter knä:

»Förr var du en drottning, gå ock nu vall med fä!»

13. Knut huling tog drottningen uti sitt knä,

Han gaf henne riket och fästningen med.

14. Knut huling tog drottningen uti sin famn

I blåsen i horn, förgyllande lur! —

Gaf henne gullkrona och drottningenamn.

För den utländske hulingen.