Vis kilden til Fragmenter af det gamla Bjarkamal

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Bjarkamál]] !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Bjarkemål]] !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Fragmenter af det gamla Bjarkamal]] !! 
|-
!  !! [[Fil:Original.gif|32px|link=Bjarkamál in fornu]] !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Biarkamal hinn gamle (B. C. Sandvig)]] !!  !! 
|-
!  !! !!  !!  !! [[Fil:Dansk.gif|32px|link=Det gamle Bjarkemål]] !!  !! 
|-
|}


<center>'''[[Nordiskt Sago-Bibliothek]]'''

eller

'''[[Fornnordiska sagor|Mythiska och romantiska forntids-sagor]]'''


utgifne af


[[Carl Gustaf Kröningssvärd biografi|C. G. Kröningssvärd]]

''Häradshöfding, Bergs-Fiskal och Ledamot af det''<br>
''Kongl. Nordiska Fornskrifts-Sällskapet''<br>
''i Köpenhamn.''


Fahlun<br>
Carl Richard Roselli<br>
1834


'''N:o III'''<br>
<big>'''Fragmenter af det gamla Bjarkamal'''</big> </center>


----
''Isländska texten härtill finnes i Membranfragmentet N:o 325 i 4:o för de tvä första stropherne, och för de tre följande i den så kallade'' Codex Regius ''på det stora Kongl. Bibliotheket i Köpenhamn. Fragmenterne äro förut tryckte med Latinsk öfversattning i'' Bartholins ''Antiqvitates Dauicæ, Hafniæ 1689, sid. 178-182, öfversatte på Danska af'' Sandvig ''i Danska Fornsånger, Köbenh. 1779, sid. 11, och på Tyska af'' Herder ''i Sämmtliche Werke der schönen Litteratur, 8 Th. sid. 421; de första stropherne finnas dessutom i alla upplagor af'' Olof den Heliges ''saga i Heims Kringla, och de följande tre i'' Resenii ''och'' Rasks ''upplagor af Snorres Edda''.
----



<blockquote>
Dagen är upprunnen,<br>
Hanens (Tuppens) fjädrar dåna,<br>
Tid är för svänner<br>
Sitt arbete börja;<br>
Vaker, jämt vaker<br>
Vänner käre!<br>
Alle I ypperste<br>
''Adils'' ovänner!<br>
[[Bilde:Rolf Krakes død.jpg|thumb|right|500px|<center>'''Lorenz Frølich: ''Rolf Krakes død'''''</center>]]<br>
''Har'' den hårdhändte!<br>
''Rolf'' bågskytten!<br>
Ättgode män,<br>
De der icke flygta;<br>
Icke till vin jag Er väcker,<br>
Ej till glam med kvinnor,<br>
Häldre väcker jag Er till ''Hildes''<br>
Lek <span id="1">([[#Note1|1]])</span>, den hårda.<br>
<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42;<br>
<br>
Kungen, den gifmilde,<br>
Gaf kämpar sina<br>
''Fenjas'' arbete <span id="2">([[#Note2|2]])</span>,<br>
''Fafners'' hvilobädd <span id="3">([[#Note3|3]])</span>,<br>
''Glasers'' röda löf <span id="4">([[#Note4|4]])</span>,  och<br>
''Granes'' fagra börda <span id="5">([[#Note5|5]])</span>;<br>
''Dröpners'' svettdroppar <span id="6">([[#Note6|6]])</span>,<br>
''Grafvitners'' bolster <span id="7">([[#Note7|7]])</span>.<br>
<br>
Drotten utdelte,<br>
Alla mottogo,<br>
''Sifs'' hufvudhår <span id="8">([[#Note8|8]])</span>,<br>
Handens is <span id="9">([[#Note9|9]])</span>, och den<br>
Tvungna ''Otter''-boten <span id="10">([[#Note10|10]])</span>;<br>
''Mardallas'' tärar <span id="11">([[#Note11|11]])</span>,<br>
Sjöns eld <span id="12">([[#Note12|12]])</span> och ''Ides''<br>
Ord, de glänsande <span id="13">([[#Note13|13]])</span>.<br>
<br>
Krigaren gladde<br>
Många bland folket,<br>
Med ''Thjasses'' arfdel <span id="14">([[#Note14|14]])<br>
Prydda vi gingo;<br>
''Rins'' röda malm <span id="15">([[#Note15|15]])</span>, och<br>
''Niflungars'' trät’frö <span id="16">([[#Note16|16]])</span>,<br>
Skänkte den stridsdjerfve<br>
Höfdingen åt de tappre.<br>
<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42;<br>
<br>
Så, skall jag honom kvälja (pina),<br>
Som den svartbrune <br>
Skogsbjörnens ovän,<br>
Väggarnes åbo <span id="17">([[#Note17|17]])</span>.<br>
<br>
&nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&#42;<br>
<br>
På jordens hår <span id="18">([[#Note18|18]])</span> är fallen<br>
''Rolf'' den högmodige.<br><br>


'''Upplysningar och Anmärkningar''' (<font color=#0033CC>▲</font color=#0033CC> = tillbaka till texten):

<ol start="1">
<li><span id="Note1">''Hild'' var en bland Valkyriorna eller Strids-Gudinnorna. Derför är ''Hildes'' lek en omskrifning eller poetisk bild af striden. </span>[[#1|▲]]</li>
<li><span id="Note2">Betyder, likasom ''Frodes'' mjöl, guldet, och härleder sig frän mythen, att trälinnorna ''Fenja'' och ''Menja'' malde guld åt Konung ''Frode'' i Dannemark, på den kvarn som kallades ''Grotte''. Skalda, Stockh. 1819, Cap. 43. </span>[[#2|▲]]</li>
<li><span id="Note3">''Fafner'' låg på Gnita-heden i en orms skepnad, på det guld, som Asarne ''Odin, Loke'' och ''Häner'' hade måst lemna i bot för ''Reidmars'' son ''Otter'', som de ihjälslagit, hvaraf ''Otters'' broder ''Fafner'', genom ''Reidmars'' dråp, sedan blef egare. Derför kallas guldet, ''Fafners'' eller Ormens — Ormarnes dun, bolster, läger, bädd, o. s. v. Skalda, Cap. 39 och 40. </span>[[#3|▲]]</li>
<li><span id="Note4">I Asgård står framför Walhalls dörrar en lund, som kallas ''Glaser'', hvars löf är rödt guld. Skalda, Cap. 34. </span>[[#4|▲]]</li>
<li><span id="Note5">Sedan ''Sigurd'' (se ''Völsunga''-sagan) hade öfvervunnit ''Fafner'', bortförde han dennes guld på sin häst ''Grane'', hvadan det blef kalladt ''Granes'' börda. Skalda, Cap. 4. </span>[[#5|▲]]</li>
<li><span id="Note6">Af guldringen ''Dröpner (Draupner)'' som Odin fick af Dvärgen ''Brock'', dröp hvar nionde natt åtta lika så tunga guldringar, som benämnas med ''Dröpners'' svett eller droppar. Skalda, Cap. 35. </span>[[#6|▲]]</li>
<li><span id="Note7">''Grafvitner'' var en af de ormar som mythologien omnämner. Med hans bädd eller bolster betecknas äfven guldet. </span>[[#7|▲]]</li>
<li><span id="Note8">''Loke'' hade gjort ''Sif, Thors'' maka, det spratt, att klippa af henne allt håret; men när ''Thor'' blef detta varse, grep han ''Loke'' och hotade att krossa hvart ben i honom, så att han måste med ed lofva, att förmå svartalferne, att göra ''Sif'' hår af guld, som kunde växa likasom naturligt hår. ''Loke'' for då bort till några dvärgar, hvilka kallades ''Ivaldes'' söner. Dessa gjorde nu håret och tillika skeppet Skidbladner och spjutet Gugner, som ''Odin'' äger. Skalda, Cap. 35. </span>[[#8|▲]]</li>
<li><span id="Note9">Guldet kallas handens, handledens eller armens eld, i anseende till dess röda farg och dess bruk såsom finger- eller arm-ringar; derför benämnes silfret här, i anseende till dess hvita färg, för handens is. </span>[[#9|▲]]</li>
<li><span id="Note10">Den bot i guld, som Asarne måste lemna för ''Reidmars'' son ''Otter''. Se Uppl. 3. </span>[[#10|▲]]</li>
<li><span id="Note11">''Freyas'', eller, som hon här kallas, ''Mardallas (Mardöls)'', man hette ''Od''. Han for långväga bort. ''Freya'' gråter öfver hans frånvaro, och hennes tårar äro rödt guld. Gylfaginning, Stockh. 1819, Cap. 35. </span>[[#11|▲]]</li> 
<li><span id="Note12">''Äger'' blef bjuden på gästabud till Asgård, och när han var färdig att resa hem, så bjöd han ''Odin'' och alla Asarne till sig trenne månader derefter. I denna färd deltog först ''Odin'' och ''Njörd, Frey, Tyr, Brage, Vidar, Loke''; sedermera Asynjorna ''Frigg, Freya, Gefion, Skade, Idun'' och ''Sif. Thor'' var icke med der, ty han hade rest österut att dräpa troll. Och när Gudarne hade satt sig i sina säten, lat ''Äger'' bära in på salsgolfvet skinande guld, hvilket upplyste salen såsom eld, likasom svärden i Walhall tjenade till eld. Derför kallas guldet ''Ägers'', hafvets, sjöns, flodens eld, ljus eller glans. Skalda, Cap. 34. </span>[[#12|▲]]</li>
<li><span id="Note13">Då Jättarne ''Thiasse, Ide'' och ''Gang'' skiftade arf efter deras fader ''Olvald'', mätte de guldet, derigenom att de togo hvarje gång så mycket i munnen, som de kunde kvarhålla der. Derifrån komma benämningarne Jättarnes glänsande ord, uttryck eller tal, och ''Thiasses'' arfskifte, arfdel. Gylfaginning, Cap. 56. </span>[[#13|▲]]</li>
<li><span id="Note14">Se föregående upplysning. </span>[[#14|▲]]</li>
<li><span id="Note15">Niflunga-Konungarne ''Gunnar'' och ''Högne'', gömde, innan de foro till Konung ''Atle'' på gästabud, allt det guld, som tillhörde ''Fafners'' arf, i Rhenfloden, och har man aldrig sedermera kunnat återfinna detsamma. Skalda, Cap. 4. </span>[[#15|▲]]</li>
<li><span id="Note16">Det guld, som ''Sigurd'' bortförde efter ''Fafners'' dråp, blef länge ett tvisteämne i ''Niflungarnes'' slägt, hvarom ''Völsunga''-sagan, Cap. 14 och följande, lemnar omständlig berättelse. </span>[[#16|▲]]</li>
<li><span id="Note17">Det är en Mus eller Råtta. </span>[[#17|▲]]</li>
<li><span id="Note18">Betecknar gräset, äfven å jorden växande blomster. </span>[[#18|▲]]</li>
</ol>

[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Dróttkvæði og Rímur]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:C. G. Kröningssvärd]]