Vis kilden til Herr Apelbrand och Lena lilla

{| class="toccolours" border="1" width="100%" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|- style="background-color:#e9e9e9"  
!align="center" valign="top" width="40%" | '''Velg språk''' !!align="center" valign="top" width="10%" | Norrønt !!align="center" valign="top" width="10%"| Islandsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Norsk !!align="center" valign="top" width="10%"| Dansk !!align="center" valign="top" width="10%"| Svensk !!align="center" valign="top" width="10%"| Færøysk
|-
! Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► !!  !!  !!  !!  !! [[Fil:Svensk.gif|32px|link=Herr Apelbrand och Lena lilla]] !! 
|-
|}


[[Fil:Svenska folkvisor vignet.jpg|300px|right]]

<center>'''[[Folkdiktning |Svensk Folkdiktning]]'''

<br><big><big>'''62. Herr Apelbrand och Lena lilla'''</big></big>


'''<big>[[Svenska folkvisor]]</big>'''<br>Erik Gustaf Geijer och [[Arvid August Afzelius biografi|Arvid August Afzelius]]
</center>


::1. Hertig Apelbrand rider på Lena lillas gård — 
:::Vore jag sjelf ung som en lilja! — 
::Lena lilla ute för honom månde stå. 
:::Nog minnes du det, jungfru Lena. 


::2. »Och hör du, lilla Lena, hvad jag dig säga må: 
::Dig vill jag lofva min ära och min tro.» 


::3. »Din ära och din tro jag passar inte på, 
::Dem aktar jag som dammet under mina skor.» 


::4. Hertig Apelbrand han svängde sin gångare grå, 
::Så vred rider han ifrån Lena lillas gård. 


::5. Och Lena satt hemma i årena sju: 
::»Och månne herr Apelbrand är vreder ännu?» 


::6. Så hände det sig en söndagsmorgon, 
::Lena lilla skulle sig till kyrkan gånga. 


::7. Och när som hon kom i rosende lund, 
::Der mötte hon herr Apelbrands snöhvita hund. 


::8. »Så mycket jag ser af herr Apelbrands hund, 
::Att Apelbrand månd' hvila i rosende lund.» 


::9. Och när som hon kom litet längre fram, 
::Der möter henne sjelfver herr Apelbrand. 


::10. »Och hör du, liten Lena, hvad jag dig säga må: 
::Vill du lofva mig din ära och din tro?» 


::11. »Jag passar inte på din ära och din tro, 
::Jag aktar dem ej mer än dam under sko.» 


::12. Så tog han liten Lena i fagergulan lock, 
::Så binder han henne vid sadelknapp. 


::13. Hertig Apelbrand red, liten Lena hon lopp, 
::Så illa hon stötte sin fagra kropp. 


::14. Inte var det en så liten en sten, 
::Han tog ju ett stycke ur Lena lillas ben. 


::15. »Och kära herr Apelbrand, du låt mig litet töfva, 
::Till dess att jag får mitt testamente göra.» 


::16. »Min moder gifver jag min silkessydda särk, 
::Hon lider för mig stor smärta och värk.» 


::17. »Min fader gifver jag min gångare grå, 
::Den skall han rida i sorgställe på.» 


::18. »Och gullskrinen hafver jag fagra två, 
::Och dem vill jag gifva mina systrar små.» 


::19. De orden de voro ej förr sagda fram — 
:::Vore jag sjelf ung som en lilja! — 
::Så sände hon sin själ uti himmelens famn. 
:::Nog minnes du det, jungfru Lena.  



[[Kategori:Alfabetisk indeks]]
[[Kategori:Folklore]]
[[Kategori:Tekster på svensk]]
[[Kategori:Arvid August Afzelius]]
[[Kategori:Erik Gustaf Geijer]]