Herr Apelbrand och Lena lilla
Hopp til navigering
Hopp til søk
Svensk Folkdiktning
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |  |
62. Herr Apelbrand och Lena lilla
Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius
- 1. Hertig Apelbrand rider på Lena lillas gård —
- Vore jag sjelf ung som en lilja! —
- Lena lilla ute för honom månde stå.
- Nog minnes du det, jungfru Lena.
- 1. Hertig Apelbrand rider på Lena lillas gård —
- 2. »Och hör du, lilla Lena, hvad jag dig säga må:
- Dig vill jag lofva min ära och min tro.»
- 3. »Din ära och din tro jag passar inte på,
- Dem aktar jag som dammet under mina skor.»
- 4. Hertig Apelbrand han svängde sin gångare grå,
- Så vred rider han ifrån Lena lillas gård.
- 5. Och Lena satt hemma i årena sju:
- »Och månne herr Apelbrand är vreder ännu?»
- 6. Så hände det sig en söndagsmorgon,
- Lena lilla skulle sig till kyrkan gånga.
- 7. Och när som hon kom i rosende lund,
- Der mötte hon herr Apelbrands snöhvita hund.
- 8. »Så mycket jag ser af herr Apelbrands hund,
- Att Apelbrand månd' hvila i rosende lund.»
- 9. Och när som hon kom litet längre fram,
- Der möter henne sjelfver herr Apelbrand.
- 10. »Och hör du, liten Lena, hvad jag dig säga må:
- Vill du lofva mig din ära och din tro?»
- 11. »Jag passar inte på din ära och din tro,
- Jag aktar dem ej mer än dam under sko.»
- 12. Så tog han liten Lena i fagergulan lock,
- Så binder han henne vid sadelknapp.
- 13. Hertig Apelbrand red, liten Lena hon lopp,
- Så illa hon stötte sin fagra kropp.
- 14. Inte var det en så liten en sten,
- Han tog ju ett stycke ur Lena lillas ben.
- 15. »Och kära herr Apelbrand, du låt mig litet töfva,
- Till dess att jag får mitt testamente göra.»
- 16. »Min moder gifver jag min silkessydda särk,
- Hon lider för mig stor smärta och värk.»
- 17. »Min fader gifver jag min gångare grå,
- Den skall han rida i sorgställe på.»
- 18. »Och gullskrinen hafver jag fagra två,
- Och dem vill jag gifva mina systrar små.»
- 19. De orden de voro ej förr sagda fram —
- Vore jag sjelf ung som en lilja! —
- Så sände hon sin själ uti himmelens famn.
- Nog minnes du det, jungfru Lena.
- 19. De orden de voro ej förr sagda fram —
