Carl Gustaf Kröningssvärd biografi

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Svensk.gif


Biografisk oversigt

Carl Gustaf Kröningssvärd
(1786-1859)



Kröningsvärd, Carl Gustaf, historisk samlare, skriftställare. Född d. 19. jan. 1786 i Väster-Färnebo socken i Västmanland. Föräldrar: majoren Abraham Zacharias Kröningsvärd och Elsa Magdalena Polhammar. — Efter i Uppsala aflagd juridisk examen, ingick K. 1806 som auskultant i Svea hofrätt. 1807-27 förestod han en mängd domareförordnanden, utnämndes 1813 till länsnotarie i Stora Kopparbergs län och erhöll s. å. häradshöfdingetitel samt förordnades 1826 till bergsfiskal vid Stora Kopparberget. Död i Stockholm d. 6. sept. 1859. — K:s lefnadsöden voro således icke synnerligt minnesvärda, men hans förtjänster på den gedigna litteraturens område äro det så mycket mer, och till och med på skönlitteraturens förtjäna de att ej glömmas. Bland hans många arbeten märkas i främsta rummet de, som röra hans hembygd Dalarna: Handlingar om trolldomsväsendet i Dalarne 1668-1673 1821, ny tillökad upplaga Blåkullefärderna, eller handlingar o. s. v. 1845-49; Diplomatarium Dalekarlicum, Urkunder rörande landskapet Dalarne, 3 del. med suppl. 1842-53, första delen utgiften tillsammans med J. Lidén; Flora Dalekarlica, eller landskapet Dalarnes Phanerogamer och Filices 1843; Samling af äldre författningar och handlingar rörande Dalarne, I, 1844; Om vallagen för den nya Nationalrepresentationen, lämpad till Stora Kopparbergs län; Diplomatarium vestmanicum. Dessutom har han utgifvit en samling sångstycken, kallad Glaset och Lyran 1821; Sveriges rikes grundlagar och deraf föranledda institutioner 1827; Harald Hårfagers afkomlingar på Europas throner 1828; Nordiskt Sagobibliotek, 5 häften, 1834; Völsungarne, fornnordisk hjeltesaga, m. m. I handskriftväg efterlämnade han en stor samling genealogier och urkunder rörande Västmanlands och Dalarnes äldre förhållanden. Hans litterära arbeten tillskyndade honom ledamotskap i flera vetenskapliga samfund i de skandinaviska rikena. — Ogift.


Kilde: Svenskt Biografiskt Handlexikon, 1906.


Bibliografi