Den bortsålda

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Svensk.gif


Svenska folkvisor vignet.jpg
Svensk Folkdiktning


14. Den bortsålda


Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius



1. »Min fader och min moder de hafva lidit nöd,
Då sålde de mig för en liten beta bröd,
Allt intill det hedniska landet att förödas.»


2. Och krigsman han kastar sina åror till att ro,
Skön jungfru lilla vrider sina händer uti blod:
»Och trösta den, som skall komma till det hedniska landet att förödas!»


3. »Och kära min krigsman, ni vänten liten stund!
Jag ser väl hvar min fader kommer ifrån rosende lund.
Han håller mig så kär,
Han tager sina oxar och löser mig dermed;
Så slipper jag att komma till det hedniska landet att förödas.»


4. »Och inte har jag mer än de oxarna två,
Den ena skall jag nyttja, den andra låta stå.
Du slipper ej att komma till det hedniska landet att förödas.»


5. Och krigsman han kasta' sina äror till att ro,
Skön jungfru lilla vrider sina händer uti blod :
»Trösta den, som skall komma till det hedniska landet att förödas!»


6. »Och kära min krigsman, ni vänten liten stund!
Jag ser väl hvar min moder kommer ifrån rosende lund.
Hon håller mig så kär,
Hon tager sina gullskrin och löser mig dermed;
Så slipper jag att komma till det hedniska landet att förödas.»


7. »Och inte har jag mer än gullskrinen två,
Det ena skall jag nyttja, det andra låta stå.
Du får väl lof att komma till de hedniska landet att förödas.»


8. Och krigsman han kasta' sina åror till att ro.
Skön jungfru lilla vrider sina händer uti blod:
»Gud trösta den, som skall komma till det hedniska landet att förödas!»


9. »Och kära min krigsman, ni vänten liten stund!
Jag ser väl hvar min syster kommer ifrån rosende lund :
Hon håller mig så kär,
Hon tager sina gullkronor och löser mig dermed;
Så slipper jag att komma till det hedniska landet att förödas.»


10. »Och inte har jag mer än de gullkronor två,
Den ena skall jag nyttja, den andra låta stå.
Du slipper ej att komma till de hedniska landet att förödas.»


11. Och krigsman han kasta' sina åror till att ro;
Skön jungfru lilla vrider sina händer uti blod:
»Och stackar den, som skall komma till det hedniska landet att förödas I»


12. Och kära min krigsman, ni vänten liten stund!
Jag ser väl hvar min broder kommer ifrån rosende lund.
Han tager sina fålar och löser mig dermed;
Så slipper jag att komma till det hedniska landet att förödas.»


13. »Och inte har jag mer än de fålarne två,
Den ena skall jag nyttja, den andra stilla stå.
Du slipper ej att komma till det hedniska landet att förödas.»


14. »Och krigsman han kasta' sina åror till att ro,
Skön jungfru lilla vrider sina händer uti blod:
»Ack stackars den, som skall komma till det hedniska landet att förödas!»


15. »Och kära min krigsman, ni vanten liten stund!
Jag ser väl hvar min fästman kommer ifrån rosende lund,
Han tager sina guldringar och löser mig dermed,
Så slipper jag att komma till det hedniska landet att förödas.»


16. »Och kära min fästman, ni hållen mig så kär,
Ni tager edra guldringar och lösen mig dermed;
Så slipper jag att komma till det hedniska landet att förödas.»


17. Och inte har jag mer än guldringar tolf,
Med sex skall jag lösa dig, de andra skall du få,
Så slipper du att komma till det hedniska landet att förödas.»



_____


Se Variant af denne vise