Grefvens döttrar vid Elfvabolid

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

74. Grefvens döttrar vid Elfvabolid

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Det bodde en grefve vid Elfvabolid,

Han hade tre döttrar, och rara voro de.

Med den äran.

2. Den första var så dägelig, den andra var så grann,

Den tredje had' förlofvat att aldrig taga man.

3. Det spordes öfver vatten, det spordes öfver land,

Det spordes till Necken i Elfvabostrand.

4. Och Necken han simmar sig till sjöhvitan strand,

Der kläder han sig till en vacker herreman.

5. Den herren kom farande till Östervalla gård,

Och ute stod jungfrun och kammade gult hår.

6. »Och ståndar sköna fröken här och kammar sitt hår?

Mig lyster att sjelf sätta gullkronan på.»

7. Och fröken hon gångar sig i stensalen in:

»Krist gifve den herren han måtte blifva min!»

8. Och Necken han gångar sig i stensalen in,

Han önskar i sitt hjerta den jungfrun vara sin.

9. »Och lyster sköna jungfrun till kyrkan fara?

Men sjelf så ville jag kusken vara.»

10. Han körde öfver vatten, han körde öfver spång,

Han körde den jungfrun för den sista gång.

11. »Och kära min herre, I kören ej så fast!

Mina tömmar äro af silke, de äro ej af bast.»

12. Han körde öfver berg, öfver dalar och land,

Han körde så långt uti Elfvabostrand.

13. »Och kära min herre, I fören mig till land!

Och eder vill jag gifva mitt rödaste gullband.»

14. »Ditt röda gullband jag passar inte på;

Och aldrig skall du ur vagnen min gå.»

15. »Och kära min herre, I hjelpen mig på ö!

Och eder vill jag gifva min gullkrona röd.»

16. »Din gullkrona röd jag passar inte på,

Och aldrig skall du på den gröna jord gå.»

17. »Och hemma gråter fader och hemma gråter mor

Och hemma gråta systrar och så min lilla bror.»

18. »Hemma må de gråta och gråta hvem, som vill;

Men nu så är du inne, nu hör du Necken till.»

19. »Hemma låt dem gråta och gråta hvad de må;

Men aldrig skall du mera det gröna landet nå!»

Med den äran.