Lindormen (Variant)

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

72. Lindormen
Variant

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Och jungfrun hon sitter i buren och syr,

Och der kom in en lindorm så långer och så led.

Men de lekte,

De lekte uti nätter och alla sina dagar.

2. Och in kom en lindorm så leder och så lång;

Han aktade så mycket på Signe lillas gång.

3. »Och hör du, sköna jungfru, hvad jag dig säga må:

Du minn mig på munnen och lofva mig tro!»

4. »Och hör du, liten lindorm, du rinn ifrån mig!

Hur' skulle jag en lindorm trolofva mig?»

5. »Och kan jag inte mera af sköna jungfrun få,

Så minn mig på munnen och lät mig sedan gå!»

6. De orden sköna jungfrun till hjertat månde gå,

Hon kastade gullsax och följde lindormen å.

7. Och när som de kommo i rosende lund,

Der mötte Signe lilla sina bröder fem.

8. »Här kommer du, Signe lilla, syster så kär;

Och är du nu kommen i lindormsfärd?»

9. »Och kära du min broder, du lät mig ha min gång,

Det var mig så förelagdt, allt medan jag var ung!»

10. Och när som de kommo i blomstergrön äng,

Der fingo de se en silkebäddad säng.

11. Och Signe lilla lade sig i sängen med harm,

Och lindormen lade sig på hennes hvita arm.

12. Och jungfrun hon satte sig i sängen ned,

Så bitterlig hon grät och sina händer vred.

13. »Och hör du, Signe lilla, hvad jag säger dig:

I sömnen i natt skall jag inte svika dig.»

14. Om afton när de somnade, var det en lindorm kåll,

Om morgon då de vaknade, var det en konung båld.

15. Så tager han Signe lilla uti sin famn:

»Nu skall du få styra öfver rike och land!»

Men de lekte,

De lekte uti nätter och alla sina dagar.

_____

Se Variant af denne vise