Sorgens magt (Variant)

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

6. Sorgens magt
Variant

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Jungfrun gråter tårar, hon gråter blod —

Hvem bröt löfvet af liljoneträd? —

Hon gråter sin käraste af svartan jord.

I fröjden eder alla dagar.

2. Ungersven klappar på dörren med fingrarne små:

»Statt upp, sköna jungfru, drag låsen ifrål»

3. »Ingen har jag med stämma satt,

Och ingen så släpper jag in om natt.»

4. Och ungersven har fingrar båd' mjuka och små,

Så lättelig drar han den låsen ifrå.

5. Och jungfrun satte honom uppå en stol;

Han var så svart som den svartaste jord.

6. Jungfrun tvätta' honom med klaraste vin

Och efter torka' hon med det fina hermelin.

7. Och jungfrun hon satte sig i sängen ned,

Och ungersven han lade sig der bredvid.

8. Och der lågo de den långa natt,

De talte så mycket, de sufvo inte allt.

9. »Det lider så fort att hanarne gala,

Jag får inte mera med dig tala.»

10. Du gänge nu, hvart du gånga må;

I natt skall jag följa min käraste åt»

11. Och de gingo sig utöfver en spång.

Och ungersven han grät, och jungfrun hon sång.

12. Och de gingo allt utöfver en bro,

Och ungersven han grät och jungfrun hon log.

13. När jungfrun såg, huru månen gick fort,

Då hastade ungersven åt kyrkogården bort.

14. Och jungfrun hon satte sig på ungersvens graf:

»Här skall jag sitta och gråta till ljusan dag. »

15. Och när som det vardt ljusan dag,

Då gick jungfrun af ungersvens graf.

16. Och jungfrun hon gick sig vägen fram,

Så hastelig fick hon den soten stark.

17. Det vardt glädje för mycken låt;

Hvem bröt löfvet af liljoneträd?

De tvenne såte de följdes då åt.

I fröjden eder alla dagar.

_____

Se Variant af denne vise