Beowulf (RW) 15

Fra heimskringla.no
Hopp til: navigasjon, søk
Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ► Original.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif


Ill. fra St. Aubins "Vita".jpg
Beowulf

En fornengelsk hjältedikt


Översatt av

Rudolf Wickberg


Kapitel 15
Hroðgar förärar skänker åt Beowulf.


Sedan lät man snabbt händerna smycka
Hjort innantill: det fanns en mängd
Män och kvinnor, som satte i stånd
Den gästvänliga vinsalen. Guldskimrande skeno
995 Bonader längs väggarna, många underbara syner
För alla män, som skåda på dem.
Det härliga huset, fullständigt innantill
Hopfäst med järnband, var illa skadat,
Gångjärnen sprängda; taket ensamt
1000 Blev alldeles oskadat, då skräckbringaren,
Skuldbelastad, tog till flykten,
Misströstande om sitt liv. Ej är det lätt
Att fly undan döden — göre det den som vill! —;
Utan drivet av tvång, skall varje människobarn,
1005 Som hyser en själ och bor på jorden,
Nödgas söka den redda bädden,
Där hans kroppshydda, vilande på lägret,
Skall sova efter gästabudet. — Då var rätta tiden
För Healfdenes son att gå till salen:
1010 Konungen själv ville intaga sitt mål.
Ej har jag sport, att en större skara
Uppfört sig bättre kring sin skatt-utdelare.
De ärorika männen gingo till bänken,
Gladde sig åt måltiden, mottogo höviskt
1015 Mången mjödbägare; de tappre fränderna
Hroðgar och Hroðulf voro då där,
I den höga salen. Hjorts inre
Fylldes av vänner: då hade Scyldingarne
Ännu ej övat förrädiska anslag.
1020 Healfdenes son gav sedan Beowulf
Till segerlön ett gyllene fälttecken,
Ett smyckat banér, hjälm och brynja,
Ett frejdat och sirat svärd: många sågo dessa
Bäras fram för hjälten. Beowulf mottog
1025 En bägare i salen; ej behövde han skämmas
Inför skyttarne för dessa gåvor.
Ej har jag sport, att många män
Hjärtligare givit på ölbänken en annan
Fyra smycken, sirade med guld.
1030 Kring hjälmens krön höll en rundad valk,
Omlindad av metallband, skyddsvakt över huvudet,
Att ej filarnas alster1, hårda i stridsskuren,
Måtte förmätet skada honom, då hjälten,
Väpnad med sköld, skulle gå mot fienderna.
1035 Jarlarnes värn lät vidare föra
In uti huset åtta hästar
Med guldsmidda betsel; på en av dem låg
En guldsmyckad sadel, konstrikt arbetad.
Det var den höge konungens säte i striden,
1040 Då Healfdenes son ville öva svärdslek:
Aldrig vilade i härens spets
Den vittfrejdades tapperhet, då kämparne föllo.
Och då lämnade Ingvinernas2 skyddsherre
Båda delarna, hästar och vapen,
1045 I Beowulfs våld, med sin välönskan därtill.
Så värdigt vedergällde den frejdade fursten,
Hjältarnes skattvårdare, stridsstormarna
Med hästar och skatter, att det aldrig kan klandras
Av den man, som rätt vill säga sanning.


Noter:
1. Det som filarna lemna = svärd.
2. = öst-danernas.