Beowulf (RW) 15

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes på følgende språk ►

Beowulf

En fornengelsk hjältedikt

Översatt av

Rudolf Wickberg

Kapitel 15
Hroðgar förärar skänker åt Beowulf.

Sedan lät man snabbt händerna smycka

Hjort innantill: det fanns en mängd

Män och kvinnor, som satte i stånd

Den gästvänliga vinsalen. Guldskimrande skeno

995 Bonader längs väggarna, många underbara syner

För alla män, som skåda på dem.

Det härliga huset, fullständigt innantill

Hopfäst med järnband, var illa skadat,

Gångjärnen sprängda; taket ensamt

1000 Blev alldeles oskadat, då skräckbringaren,

Skuldbelastad, tog till flykten,

Misströstande om sitt liv. Ej är det lätt

Att fly undan döden — göre det den som vill! —;

Utan drivet av tvång, skall varje människobarn,

1005 Som hyser en själ och bor på jorden,

Nödgas söka den redda bädden,

Där hans kroppshydda, vilande på lägret,

Skall sova efter gästabudet. — Då var rätta tiden

För Healfdenes son att gå till salen:

1010 Konungen själv ville intaga sitt mål.

Ej har jag sport, att en större skara

Uppfört sig bättre kring sin skatt-utdelare.

De ärorika männen gingo till bänken,

Gladde sig åt måltiden, mottogo höviskt

1015 Mången mjödbägare; de tappre fränderna

Hroðgar och Hroðulf voro då där,

I den höga salen. Hjorts inre

Fylldes av vänner: då hade Scyldingarne

Ännu ej övat förrädiska anslag.

1020 Healfdenes son gav sedan Beowulf

Till segerlön ett gyllene fälttecken,

Ett smyckat banér, hjälm och brynja,

Ett frejdat och sirat svärd: många sågo dessa

Bäras fram för hjälten. Beowulf mottog

1025 En bägare i salen; ej behövde han skämmas

Inför skyttarne för dessa gåvor.

Ej har jag sport, att många män

Hjärtligare givit på ölbänken en annan

Fyra smycken, sirade med guld.

1030 Kring hjälmens krön höll en rundad valk,

Omlindad av metallband, skyddsvakt över huvudet,

Att ej filarnas alster¹, hårda i stridsskuren,

Måtte förmätet skada honom, då hjälten,

Väpnad med sköld, skulle gå mot fienderna.

1035 Jarlarnes värn lät vidare föra

In uti huset åtta hästar

Med guldsmidda betsel; på en av dem låg

En guldsmyckad sadel, konstrikt arbetad.

Det var den höge konungens säte i striden,

1040 Då Healfdenes son ville öva svärdslek:

Aldrig vilade i härens spets

Den vittfrejdades tapperhet, då kämparne föllo.

Och då lämnade Ingvinernas² skyddsherre

Båda delarna, hästar och vapen,

1045 I Beowulfs våld, med sin välönskan därtill.

Så värdigt vedergällde den frejdade fursten,

Hjältarnes skattvårdare, stridsstormarna

Med hästar och skatter, att det aldrig kan klandras

Av den man, som rätt vill säga sanning.

Noter:

1. Det som filarna lemna = svärd.

2. = öst-danernas.