Riddar Olle (Variant 2)

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

33. Riddar Olle
Variant 2

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Herr Olof han rider sig söder under ö,

Der fäste han fru Inga lilla till sin fästemö.

Ridder Olof.

2. Han fäste den jungfrun, han förde henne hem,

Med rödan gullkrona och blekan kind.

3. Liten Inga hon lade sig på bolstrarne blå,

Och der föder hon de sönerne två.

4. Herr Olof han hade en tärna med sig;

Hon var stolts Inga lilla ganska lik.

5. »Hör du, herr Olofs tärna, hvad jag säger dig:

Vill du i morgon vara brud för mig?»

6. »Gerna vill jag vara brud för dig,

Bara inte herr Olof känner igen mig.»

7. »Inte känner herr Olof igen dig,

Jag önska' hans moder inte mer kände mig.»

8. De klädde på henne en kjortel blå,

Och gullet det i hvarje söm låg.

9. De klädde på henne en tröja grön,

Och gullet det lyste i hvarje söm.

10. De klädde på henne en kappa svart,

Och gullet det i hvarje trå satt.

11. De satte på henne de gullringar fem,

Juveler och demanter de glindrade i dem.

12. De drogo på henne de handskarne små,

Rosor och liljor de glindrade derpå.

13. De satte på henne en gullkrona röd:

»Den fick jag, när jag var herr Olofs fästemö.»

14. Liten Inga hon såg utför höga lofts sval,

Hon såg sina brudmän, de kommo i traf.

15. Brudsadeln kom fram, han sken som en glöd:

»Ack väles den jungfru, som nu vore mö!»

16. Bruden hon rider i sakta mak,

Inga lilla sjelfver red vid hennes bak.

17. När bruden hon kom på kyrkogård,

Dess skönhet berömde både stora och små.

18. Bruden hon gångar åt kyrkan fram,

Dess skönhet berömde båd' qvinna och man.

19. Och när som de från kyrkan skulle fara hem,

Ute för dem var många spelemän.

20. Speleman han spelar i pipan röd:

»Gud nåde dig, fru Inga lilla, du är inte mö!»

21. Fru Inga lilla tog upp det röda gullband,

Så kasta' hon det i spelemannens hand.

22. Så snart han fick det röda gullband,

I pipan hördes en annan klang.

23. »Jag sitter nu här en så drucken en man:

Ingen må undra, hvad jag spela kan.»

24. »Jag sitter nu här både gammal och grå:

Ingen må undra, hvad jag spela må.»

25. De drucko i dagar, de drucko i tre,

Och inte ville bruden åt sängen se.

26. De drucko i dagar, de drucko i fem,

Då togo de bruden med våld i säng.

27. De ledde den bruden i brudehus,

Fru Inga lilla sjelfver bar för henne ljus.

28. De ledde den bruden åt höga loft,

Fru Inga lilla sjelf lät för henne opp.

29. De satte den bruden uppå en stol,

Fru Inga drog af’na båd' strumpor och skor.

30. Bruden hon lade sig i sängen ned,

Herr Olof han vände sig åt väggen dervid

31. Bruden hon lyfte på förgyllande fäll,

Och bruden gick upp, fru Inga lad' sig igen.

32. Herr Olof han hade uppå sig en fäll,

Han kunde så väl tala som herr Olof kunde sjelf.

33. »Hörer du, herr Olof, hvad jag säger dig:

Nu släppte du en mö, tog en sköka till dig.»

34. »Hör du, liten Inga, kärasten min,

Hvad fick du för mödomen din?»

35. »Min fader han var en så underlig man,

Han bygde min bur vid sjöastrand.»

36. »Han bygde min bur vid sjöastrand,

Der alla kungens hofmän skulle segla fram.»

37. »Nio var det, som min bur uppbröt,

Inte mer än en, som min ära åtnjöt.»

38. »Han hade hvitgult hår och skuret ikring,

Den raskaste, som seglar mellan Danmark och hem.»

39. »Han gaf mig en silkesstickad särk,

Derpå ha nio jungfrur haft sitt handaverk.»

40. »Och han gaf mig en kjortel blå,

Gullet det i hvarje söm låg.»

41. »Och han gaf mig en tröja grön,

Och gullet det låg i hvarje söm.»

42. »Och han gaf mig en kappa svart,

Och gullet det i hvar en trå satt.»

43. Han gaf mig de handskarne små,

Rosor och liljor de glindra' derpå.»

44. »Han gaf mig de gullringar fem,

Han bad jag skulle blifva hans käraste vän.»

45. »Och han gaf mig en gullkrona röd,

Han bad jag skulle blifva hans kära fastemö.»

46. »Och han gaf mig en harpa utaf gull,

Han bad jag skulle spela, när jag var sorgefull.»

47. »Och han gaf mig en gullharpa röd,

Han bad jag skulle spela, när jag var i nöd.»

48. »Och han gaf mig en silfverbodder knif,

Jag önskar den sutte i hans unga lif!»

49. »Kära fru Inga lilla, tala inte så!

För jag är nu fader åt små barnen två.»

50. Herr Olof tog fru Inga lilla uti sin famn,

Han gaf henne gullkrona och drottningenamn.

Ridder Olof.

_____

Se varianter af denne vise:

Riddar Olle

Variant 1