Stolts Margareta

Velg språk	Norrønt	Islandsk	Norsk	Dansk	Svensk	Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ►

Svensk Folkdiktning

42. Stolts Margareta

Svenska folkvisor
Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius

1. Herr Peder han rider allt in på sin gård,

Hans sporrar som silfver månd’ glimma.

Stolts Margreta springer i burekammaren in,

Så strida hennes tårar månde rinna.

Så lönligt bar hon sorgen.

2. Stolts Margreta kasta' gullsax i skrin,

Det klinga' i femton gullringar.

Så månde hon sig till herr Peder gå in,

Så strida hennes tårar månde rinna.

3. »Och hörer du, herr Peder, du gifver mig lof.

Du gifver mig lof till att resa!

Ty jag hafver sport min fader vara sjuk,

Och jag vill gerna honom besöka.»

4. »Och hafver du sport din fader vara sjuk,

Den Högste förlosse hans qvida!

Men om det vore nu, som det förr har varit vant,

Så skulle mina småsvenner rida.»

5. »Och inte sköter jag om dina småsvenner två,

Och inte ska' de med mig rida.

Men låt nu sadla upp min gångare grå.

Jag rider så gerna allena.»

6. Stolts Margareta rider på sin kära faders gård,

Hon var så en dägelig blomma

Och ute för henne hennes kära fader står;

Han beder henne vara välkommen.

7. »Och hur står det till med unga mannen din,

Och hur står det till uti Roma?» —

»Och väl står det till med unga mannen min,

Och väl står det till uti Roma.

Men jag hafver sofvit hos min lilla buresven,

Och mig till så liten en fromma.»

8. »Och hafver du sofvit hos din lilla brudsven,

Och dig till så liten en fromma,

Så kasta din gängare hastigt omkring,

Och aldrig för min' ögon mer att komma!»

9. Och ut kom hennes broder så god,

Han beder för henne så gerna:

»I låten min syster blifva qvar i år,

Och tjena för vår ringaste tärna!»

10. De satte stolts Margareta i ett mörkt hus,

Allt inom de bojor så trånga,

Så förbödo de alla jungfrur och frur,

Att ingen skulle till henne gånga.

11. Der måste hon sitta den hela vinternatt,

Allt efter sin goda faders vilja.

Der födde hon då de sönerna två,

Sjelf ligger hon döder på en tilja.

Så lönligt bar hon sorgen.

_____

Se Variant af denne vise