Forskjell mellom versjoner av «Vaulo Spa»

Fra heimskringla.no
Hopp til navigering Hopp til søk
(Justerer tilbake til px og tilføyer valign="top" da overskrift ikke fungerte likt i de ulike skjermstørrelser. Spørsm. om bilde bør være 400 el. 300px for best mulig symmetri i forh. til overskrift? For mange blockquotes setter tekst ut av posisjon.)
Linje 338: Linje 338:
 
:Eddas 8 Themis.</small></font>
 
:Eddas 8 Themis.</small></font>
 
:&nbsp;
 
:&nbsp;
 +
:&nbsp;
 +
|-
 +
|
 +
9.
 +
:<FONT COLOR=grey>Tha geingo Regin aull,
 +
:A raukstóla,
 +
:Ginnheilog Goth.
 +
:Ginnheilog Goth,
 +
:Ok um thath gettuss,
 +
:Hver skylldi Dverga
 +
:Drott umskepia,
 +
:Or Brimis blothi
 +
:Ok or blam legiom.</FONT COLOR=grey>
 +
:&nbsp;
 +
|
 +
&nbsp;
 +
:Då gingo Guderna alle
 +
:På Rådstolarna,
 +
:De dyrhelige Gudar.
 +
:Dyrhelige Gudar,
 +
:Ok om det öfverlade,
 +
:Hvilken skulle Dvergernas
 +
:Slägte omskapa,
 +
:Ur Thors blod,
 +
:Ok ur hans bleka kropp.
 +
:&nbsp;
 +
|
 +
&nbsp;
 +
:<FONT COLOR=49727E><small>'''Den II Ätten / Dverga Ätten.'''
 +
:'''Attins, Viles og Ves andra Rådslag,'''
 +
:se 1 Mos. B. 3:8, 15. Huru de små
 +
:menniskor ok usla jordmadkar
 +
:skulle upråttas.
 +
:Funno, at dette skulle ske med
 +
:Thors blods utgutande, ok hans
 +
:krops fargande, se 1 Mos. B. 3:15.
 +
:&nbsp;</small></font>
 
:&nbsp;
 
:&nbsp;
 
|-
 
|-

Revisjonen fra 24. sep. 2013 kl. 09:03

Velg språk Norrønt Islandsk Norsk Dansk Svensk Færøysk
Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► Original.gif Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif Faeroysk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Norsk.gif Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif Svensk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif
Dansk.gif


De Yfverborna Atlingars
Eller Sviogöthars ok Nordmänners
Patriarkaliska Lära,
Eller sådan hon var före Odhin II:s tid


Af Sämund hin Frode på Island
Efter gamla Runoböcker År Chr. 1090 afskrefven;
Men nu efter Trenne Kongl. Antiqvitets Archivet tilhöriga Göthiska Handskrifter
Med Svensk öfversättning utgifven,


af Johan Göransson
Stockholm, 1750


Sämundar Eddas Førsta Del
Vaulo Spa
Det hos Grekerna förlorade Arimaspeija
Johan Göransson -Völuspá-.jpg


1.

Hliods bith ek allar,
Helgar Kindir,
Meiri ok mini,
Maugo Heimthallar,
Vildat ek Valfauthar,
Vel framteljak,
Fornspiöll fira,
Tha ek fremst ofnam.
 

 

Ljud beder jag af alla
Helga barnen
Större ok mindre,
Hemdalls söner [1].
Vil du, at jag Valfaders
Underverk skal framtelja:
At fira de forna Evangelia [2],
Som jag först ok främst väl lärde.
 

 

Sif begärer ljud.
 
Äfvenså begynner Hesiodus Op. & Dies
ok Ovidius sin Metamorph.
 
 
 
 
 

2.

Ek man Jotna,
Ár afborna,
Tha er forthom mik,
Födda (frädda) hoftho,
Nio man ek heima
Nio i vithi,
Miötvith morann,
Fyrir mold nethan,
 

 

Jag mins Jätterna
I början borna,
De som fordom mig
Födde ok lärde.
Nio mins jag hemen, (husen)
Nio Stamträd [3]
Et måttat Stamträd, aldeles rent,
Som nu ligger under molden.
 

 

Sif hade lärt sin vishet af dem,
som lefvat före Floden; af de Tio Patriarker.
 
 
 
 
 
 
 

3.

Ar var allda
Tha Ymir bygthi,
Bara sandur ne fär,
Nä salar un (unnir),
Jord fanz äva,
Ne upp himin,
Gap var ginunga,
Enn gras hvergi. (ekki)
 

 

Början var tidens,
Då Ymer [4] bygde.
Hvarken sand eller siö,
Icke salar under;
Jorden fans icke,
Icke ofvantil Himmel;
En ofantlig rymd var;
Men gräs icke.
 
 
Denna ok den 5:te v. har Ovid. gjordt til en,
Lib. I, Fab. 1. v. 5-20.
 
 
 
 
 
 
 

4.

Athur Börs synir,
Biothom yptho
Their er Mithgarth,
Morann skopo
Sol skein sunnan
A salar steina,
Tha var grund groin,
Gronum lauki
 

 

För än Bores söner [5]
Boningar öpnade,
De som Midgård [6],
Renan skapade.
Sol sken sunnan
Å salens stenar
Då vardt grunden grön,
Med grönan Lök.
 

 

Deraf skapade Attin, Vile ok Ve, all ting,
se Edda 4 Themisagan.
 
 
 
 
 
 
 

5.

Sol varp sunnan,
Sinni mana,
Hendi enni hogri,
A himin Jodyr,
Sol that ne visst,
Hvar hon sali atti,
Stiaurnor that ne visso,
Hvar thär stathi atto,
Mani thath ne visse,
Hvat hann megins atti
 

 

Solen kastade sunnan,
I det sinne månan,
På sin högra hand,
Å Himmelens hästedör.
Solen det ej viste,
Hvar hon salen åtte,
Stjernor det ej viste,
Hvar de staden åtto,
Månan det ej viste,
Hvad han för kraft åtte.
 

 

Sol.
Måne.
Stjernor.
 
 
 
 
 
 
 
 

6.

Tha gengengo Regin aull
A Raukstola,
Ginnheilog Goth.
Ginnheilog Goth,
Ok um thath gettuss,
Nott ok nidiom,
Nofn umgafu,
Myrgin heto,
Ok mithian dag,
Undurn og aptan,
Arum at telja.
 

 

Då gingo kungerna alle
Å sina Rökstolar [7],
De dyrhelige Gudar.
De dyrhelige Gudar,
Ok om det öfverlade:
Natt ok Nedan
Namn omgofvo,
Morgon kallade,
Ok middagen,
Undarn ok afton,
Åren at telja.
 

 

Attins, Viles og Ves
första Rådslag uti Skapelsen.
Se 1. Mos. B. 1:26.
 
 
 
Namngifningen.
 
 
 
 

7.

Hittoz Äsir,
A Ida velli,
Their er haurg ok hof,
Ha timbrotho,
Afla laugtho,
Auth smidotho
Afls kostotho,
Als freistutho.
Tangir skopo
Ok tól giortho.
 

 

Hittades Äserna [8],
Å Ida vallen [9],
Altaren ok Gudahof
Höga de timmrade;
Smedjo-härdar de anlade,
Penningar de smidde,
Kraft de använde,
All ting frestade:
Tänger de skapade,
Ok verktyg gjorde.
 

 

Den I. Ätten, Äsa Ätten.
De första menniskor uti
Paradis visa strax prof af
många konster, säger Sif.
 
Penningar slagne,
säger Sif.
 
 
 
 

8.

Tefldo i tuni,
Teitir voro.
Var theim vettugis (vettergis,
Vant or gulli,       vettengis)
Uns thriar komo,
Thursa meyar.
Amatkar miok,
Or Jotunheimom
 

 

Tåflade uti sin instängde boning.
Glade voro de.
Dem intet täcke
Fattades af gull.
In til dess tre kommo
Thursa Möjar [10],
Allr aftarkaste mycket,
Ur Jotunheimet [11].
 

 

Gullåldren, se 1. Mos. B. 2:11,
äfven Sturlesons Edda, 8. Themisag.
 
Fallet.
Gullåldrens ända jämför Ouid, Met. L. 1,
Fab. III ok Hesiod. op. & Dies, samt
Eddas 8 Themis.
 
 

9.

Tha geingo Regin aull,
A raukstóla,
Ginnheilog Goth.
Ginnheilog Goth,
Ok um thath gettuss,
Hver skylldi Dverga
Drott umskepia,
Or Brimis blothi
Ok or blam legiom.
 

 

Då gingo Guderna alle
På Rådstolarna,
De dyrhelige Gudar.
Dyrhelige Gudar,
Ok om det öfverlade,
Hvilken skulle Dvergernas
Slägte omskapa,
Ur Thors blod,
Ok ur hans bleka kropp.
 

 

Den II Ätten / Dverga Ätten.
Attins, Viles og Ves andra Rådslag,
se 1 Mos. B. 3:8, 15. Huru de små
menniskor ok usla jordmadkar
skulle upråttas.
Funno, at dette skulle ske med
Thors blods utgutande, ok hans
krops fargande, se 1 Mos. B. 3:15.
 
 
TEKSTEN ER UNDER UDARBEJDELSE


Fodnoter

NB. Alla de ord, som uti Göthiska Texten hafwa TH, de hafwa i samma stafvelse bokstafven THOR i Manuscripten, hvilken ljuder i några stafvelser som DH, i andra som TH, åter i andra som THS.

  1. ↑ Heimdaller uti Edda betyder Presteståndet, hvilket så kallades uti den Patriarkaliska Läran af SvioGötherna, se Edda 15. Themis.
  2. ↑ Fornspioll: af Spioll, Speill, hvars stamord är Spela: Vindspel; därmed stora Fartyg vindas uppå Landet, eller Hus spelas up igen ur förderfvet; Strängspel äro nog bekante för sit ljufva låte: Spiell, derföre at det håller inne vårman. Möspellshem, Himmelriket; se Edda, 2 Themisaga.
  3. ↑ Utan tvifvel menas här de nio Patriarker ok deras stamhus. Den tionde var aldeles renskapad, men blef för Fallet til jord.
  4. ↑ Ymer, så kallas det förste ämnet, deraf all ting blef skapat, se Edda 3 ok 4 Themis.
  5. ↑ Bore uti en historisk mening, var en Stamfader för Athlinga-stämman, dädan de kallas Bore-Ätten men uti en Theologisk, såsom här, betyder det Skapare. Uti Esai. 42:5. heter det Så säger Bael, Jehovah, Bore haschamalim d. ä. Himmelens Skapare. Sif menar intet annat med Bore, än det Guddomeliga väsendet, uti detta, säger hon (se Edda 4. Themis.) gifves tre Bröder, Attin, Vile ok Ve, det är Fadren, Sonen ok den Helige Ande, som dessa ord i Göthiskan betyda; ok kallar hon dem Bröder, at dermed visa deras jämlikhet; men eljest säger hon, at Odhin födt Vile, eller Thor.
  6. ↑ Midgard uti en Historisk och Geographisk mening är et ok det samma som de Ripheiska Bergen emellan Svearike ok Norrige, samt Svearike ok Ryssland. Innom denna Midgard bodde Aska-Ätten, men utom var en Jotunbygd, ok et Jotunheim, säger Edda 5 Them. Det samma finnes om Norrige någorstädes i Heims Kringlan.
  7. ↑ Rökstolar, Rådstolar: HERrans väg är uti tjockt mörker og mörker är omkring hans Thron, 2 Sam. 22:12. 2 Mos. B. 20:21. i Kon. B. 8:12. Ps 97:2. Denna Sifs berättelse om Odhins, Viles ok Ves Rådslag uti Skapelsen visar, at hon haft en klar lämning om dessa Guds ord: Låtom oss göra Menniskan etc.
  8. ↑ Äserna dro här de första Stamfäderna för mennisko-slägtet. Så kallas ok Stamfäderna uti Svearike.
  9. ↑ Id, betyder slit; så at där menniskorna först begynte arbeta, där var den första Ida vallen. Uti Luftgården var hon insatt til at bewara honom ok brukan, 1 Mos. B. 2:15, 16. så at denne var den första Idavallen; men den andra, uti Upsola eller Upsala. Ok denna åldren, som räckte allenast några dagar, kallas Gullåldren, Aurea ætas, Saturnia regna. Ty då Saturnus, eller Asaturn, tages i en Theologisk mening, är han den andra Person, som då hade sit nöje med menniskors barn, Ordspr. 8:31, men uti en Historisk, är det en mägtig Konung i Svearike, som okså het ATLE, säger Sparvenfeldts Edda bl. 130, ok des Regering har också varit et Aulum Seculum, en gyllene tid, framför den följande. Sålunda böra desse tvenne Gullåldrar, som ofta förblandas med hvarandra, noga skiljas: Ty den första sträcker sig icke utom Luftgården; men den andra hade sin början något efter verldenes år 1800, ok slut vid verldenes år 2200. Här talas på det Eddiska viset, om bägge på en gång. Den tredje Gullåldren var i Yngve Freis tid.
  10. ↑ Ögonens begärelse, köttsens begärelse, ok et högfärdigt lefverne, voro desse tre. 1. Mos. B. 3:6, ok kvinnan såg, 1) at trädet var godt at äta af, ok 2) at det var en begärelse för ögonen, ok 3) et kosteligit trä til at gifwa förstånd. Här äro de tre Thursa Möijorna så klart afmålade, som man kan önska.
  11. ↑ Jotunheim uti en Geographisk mening, är den Norra delen af Scandö, som är mycket bekant för sin köld ok mörker; men uti en Theologisk, utmärkes dermed Helvetet, hvars mörker ok köld är oändeligt. Här märkes det samma som om Idavallen ok gullåldren, at detta ordet betyder här bägge: ty då de tre Helvetets systrarna hade inträngt sig uti Luftgården, så ändades där Gullåldren; ok när Odthins folk uti Svearike, Götherna (Gothjodh, Guds barn heta de uti Rimbegla) togo sig Hustrur ur Jotunheim, så ändades Gullåldren uti hela Europa: ty dessas barn blefvo farlige Krigsmän.
Hentet fra «http://heimskringla.no/index.php?title=Vaulo_Spa&oldid=19904»