Forskjell mellom versjoner av «Vaulo Spa»
Hopp til navigering
Hopp til søk
TEKSTEN ER UNDER UDARBEJDELSE
| Linje 558: | Linje 558: | ||
: | : | ||
: | : | ||
| + | : | ||
| + | : | ||
| + | |- | ||
| + | | | ||
| + | 15. | ||
| + | :<FONT COLOR=grey>Thar var Draupnir, | ||
| + | :Ok Dolgthrasir, | ||
| + | :Har Haugspori, | ||
| + | :Hlevangur Gloi. | ||
| + | :Skirvir, Virvir, | ||
| + | :Skapithur Ai, | ||
| + | :Alfur ok Yngvi, | ||
| + | :Eitur ok Oim.</FONT COLOR=grey> | ||
| + | : | ||
| + | | | ||
| + | | ||
| + | :Där var Dröpner, Förderfvaren. | ||
| + | :Ok Fiendahögen, (Dråsen). | ||
| + | :Herren, Högedräparen, | ||
| + | :Glädjerummet, Härligheten, | ||
| + | :Den Renade, den Cirklade, | ||
| + | :Skapade, Evigheten, | ||
| + | :Gamle ok Unge. | ||
| + | :Etter ok Oim. | ||
| + | : | ||
| + | | | ||
| + | | ||
| + | :<FONT COLOR=49727E><small>Denna Dverga-Ätt kallas | ||
| + | :uti Edda, fast i annat | ||
| + | :afseende '''Rimthussa ätten,''' | ||
| + | :3 Themisag. | ||
| + | : | ||
| + | : | ||
| + | : </small></font> | ||
: | : | ||
: | : | ||
Revisjonen fra 27. sep. 2013 kl. 03:32
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |  |
 |
 |
 |
| |
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
Eller Sviogöthars ok Nordmänners Patriarkaliska Lära, Eller sådan hon var före Odhin II:s tid
af Johan Göransson Stockholm, 1750
Vaulo Spa Det hos Grekerna förlorade Arimaspeija |
 |
|---|
1.
- Hliods bith ek allar,
- Helgar Kindir,
- Meiri ok mini,
- Maugo Heimthallar,
- Vildat ek Valfauthar,
- Vel framteljak,
- Fornspiöll fira,
- Tha ek fremst ofnam.
- Sif begärer ljud.
- Äfvenså begynner Hesiodus Op. & Dies
- ok Ovidius sin Metamorph.
2.
- Ek man Jotna,
Ár afborna,- Tha er forthom mik,
- Födda (frädda) hoftho,
- Nio man ek heima
- Nio i vithi,
- Miötvith morann,
Fyrir mold nethan,
- Jag mins Jätterna
- I början borna,
- De som fordom mig
- Födde ok lärde.
- Nio mins jag hemen, (husen)
- Nio Stamträd [3]
- Et måttat Stamträd, aldeles rent,
- Som nu ligger under molden.
- Sif hade lärt sin vishet af dem,
- som lefvat före Floden; af de Tio Patriarker.
3.
- Ar var allda
- Tha Ymir bygthi,
- Bara sandur ne fär,
- Nä salar un (unnir),
- Jord fanz äva,
- Ne upp himin,
- Gap var ginunga,
- Enn gras hvergi. (ekki)
- Början var tidens,
- Då Ymer [4] bygde.
- Hvarken sand eller siö,
- Icke salar under;
- Jorden fans icke,
- Icke ofvantil Himmel;
- En ofantlig rymd var;
- Men gräs icke.
- Denna ok den 5:te v. har Ovid. gjordt til en,
- Lib. I, Fab. 1. v. 5-20.
4.
- Athur Börs synir,
- Biothom yptho
- Their er Mithgarth,
- Morann skopo
- Sol skein sunnan
- A salar steina,
- Tha var grund groin,
- Gronum lauki
- Deraf skapade Attin, Vile ok Ve, all ting,
- se Edda 4 Themisagan.
5.
- Sol varp sunnan,
- Sinni mana,
- Hendi enni hogri,
- A himin Jodyr,
- Sol that ne visst,
- Hvar hon sali atti,
- Stiaurnor that ne visso,
- Hvar thär stathi atto,
- Mani thath ne visse,
- Hvat hann megins atti
- Solen kastade sunnan,
- I det sinne månan,
- På sin högra hand,
- Å Himmelens hästedör.
- Solen det ej viste,
- Hvar hon salen åtte,
- Stjernor det ej viste,
- Hvar de staden åtto,
- Månan det ej viste,
- Hvad han för kraft åtte.
- Sol.
- Måne.
- Stjernor.
6.
- Tha gengengo Regin aull
- A Raukstola,
- Ginnheilog Goth.
- Ginnheilog Goth,
- Ok um thath gettuss,
- Nott ok nidiom,
- Nofn umgafu,
- Myrgin heto,
- Ok mithian dag,
- Undurn og aptan,
- Arum at telja.
- Då gingo kungerna alle
- Å sina Rökstolar [7],
- De dyrhelige Gudar.
- De dyrhelige Gudar,
- Ok om det öfverlade:
- Natt ok Nedan
- Namn omgofvo,
- Morgon kallade,
- Ok middagen,
- Undarn ok afton,
- Åren at telja.
- Attins, Viles og Ves
- första Rådslag uti Skapelsen.
- Se 1. Mos. B. 1:26.
- Namngifningen.
7.
- Hittoz Äsir,
- A Ida velli,
- Their er haurg ok hof,
- Ha timbrotho,
- Afla laugtho,
- Auth smidotho
- Afls kostotho,
- Als freistutho.
- Tangir skopo
- Ok tól giortho.
- Den I. Ätten, Äsa Ätten.
- De första menniskor uti
- Paradis visa strax prof af
- många konster, säger Sif.
- Penningar slagne,
- säger Sif.
8.
- Tefldo i tuni,
- Teitir voro.
- Var theim vettugis (vettergis,
- Vant or gulli, vettengis)
- Uns thriar komo,
- Thursa meyar.
- Amatkar miok,
- Or Jotunheimom
- Gullåldren, se 1. Mos. B. 2:11,
- äfven Sturlesons Edda, 8. Themisag.
- Fallet.
- Gullåldrens ända jämför Ouid, Met. L. 1,
- Fab. III ok Hesiod. op. & Dies, samt
- Eddas 8 Themis.
9.
- Tha geingo Regin aull,
- A raukstóla,
- Ginnheilog Goth.
- Ginnheilog Goth,
- Ok um thath gettuss,
- Hver skylldi Dverga
- Drott umskepia,
- Or Brimis blothi
- Ok or blam legiom.
- Då gingo Guderna alle
- På Rådstolarna,
- De dyrhelige Gudar.
- Dyrhelige Gudar,
- Ok om det öfverlade,
- Hvilken skulle Dvergernas
- Slägte omskapa,
- Ur Thors blod,
- Ok ur hans bleka kropp.
- Den II Ätten / Dverga Ätten.
- Attins, Viles og Ves andra Rådslag,
- se 1 Mos. B. 3:8, 15. Huru de små
- menniskor ok usla jordmadkar
- skulle upråttas.
- Funno, at dette skulle ske med
- Thors blods utgutande, ok hans
- krops fargande, se 1 Mos. B. 3:15.
10.
- Thar var Mothsognir,
- Moztur um orthinn
- Dverga allra,
- Enn Durin anar,
- Their manlikan,
- Maurg af giortho,
- Dverga a Jordo,
- Sem Durinn sagthi.
- Där var Modsogner [12]
- Den förste blefven,
- Af allra Dvergar,
- Men Durin den andre.
- De manlika
- Många gjorde af sig,
- Dvergar på jorden,
- Som Durin sade.
- De som uti Gullåldren voro
- Äsir, Gudar, äro nu Dvergar,
- madkar, födde af jord ok blifva
- til jord; 1 Mos. 3:19. äfvenså
- säger Hesiod. Op. & Dies,
- v. 125, 126 etc. at sedan
- Gullåldren var ändad blefvo
- menniskorna Dvergar.
11.
- Nyi ok Nithi,
- Northri ok Suthri,
- Austri ok Vestri,
- Althiofur Dvalinn.
- Nar ok Nain,
- Nippingur Dain.
- Vegur Gandalfur,
- Vindalfur Thorin.
- Ny ok Nedan,
- Norder ok Söder,
- Öster ok Vester,
- Alltiyfven, ok Dåren.
- Aset, intet hopp mer,
- Sorg Träta, Döden.
- Heder, är en bedrägelig Förste, som väl en stund uphöger, men omsider lemnar en.
- Tapperhet en Vind-Förste.
- Menniskan lik Månan.
- Hennes händelser.
- Alla dessa Dverga- eller
- mennisko-namn gifva
- tilkänna hennes händelser
- eller göromål etc.
12.
- Bivor ok Bavaur,
- Baumbur ok Nori.
- Anar ok Onar,
- Ai Miotvithnis,
- Thrar ok Thrain,
- Thror. Litur Vitur,
- (Thekkur ok Thorin, Thror Litur Vitur)
- Nyr ok Nyrathur
- Nu hef ek Dverga (rekka)
- Reginn ok Rathsvithur,
- Rett um talda.
- Begärelse, Förkastelse,
- Spel, Trängsund
- Bekymmer, olycka
- Altid Samvetet.
- Drag og Trängtan,
- Dristighet. Livet Vett.
- Ny ok Nyrådig.
- Nu har jag Dvergarnas
- Magt ok Råds Vishet,
- Rätt omtalda.
- Uti 10, 11, 12, 13, 14,
- 15 ok 16 verserna omtalas
- Dverga-Ätten. Hos Hesiodus
- ok Ovidius, Argentea Ætas.
- Edda 8 Themisagan.
13.
- Fili Kili,
- Fundinn Nali,
- Hepti Vili,
- Hanar ok Svior (Svithor)
- Billingur Bruni,
- Bildur Bure,
- Frar Fornbogi (Hornbori)
- Frogur ok Loni,
- Aurvangur Jari,
- Eikinskialdi
- Vänskap, Oenighet,
- Tilkomst, Sting,
- Heste, Vilja.
- Hannar ok vise Möjor.
- Frijare Bråna.
- Plogbil, Visthus.
- Skarper, gamla fördubblade böter.
- Herre, ok Lönare.
- Ömnigt gärde, Hästar:
- Ekesköldar, (Ekelundar).
14.
- Mål er Dverga,
- I Dvalins lidi,
- Liona Kindum,
- Til Lofars telja
- Their er fottu,
- Fra Salar steini,
- Aurvanga siot,
- Til Joro valla.
- Dvergernas göromål är
- I Dvalins krigståg,
- Häroldars barn,
- Til handslags telja
- De som söka,
- Från Sala stenar,
- Pilgärdet sakta,
- Til Hästavallen.
15.
- Thar var Draupnir,
- Ok Dolgthrasir,
- Har Haugspori,
- Hlevangur Gloi.
- Skirvir, Virvir,
- Skapithur Ai,
- Alfur ok Yngvi,
- Eitur ok Oim.
- Där var Dröpner, Förderfvaren.
- Ok Fiendahögen, (Dråsen).
- Herren, Högedräparen,
- Glädjerummet, Härligheten,
- Den Renade, den Cirklade,
- Skapade, Evigheten,
- Gamle ok Unge.
- Etter ok Oim.
- Denna Dverga-Ätt kallas
- uti Edda, fast i annat
- afseende Rimthussa ätten,
- 3 Themisag.
Fodnoter
NB. Alla de ord, som uti Göthiska Texten hafwa TH, de hafwa i samma stafvelse bokstafven THOR i Manuscripten, hvilken ljuder i några stafvelser som DH, i andra som TH, åter i andra som THS.
- ↑ Heimdaller uti Edda betyder Presteståndet, hvilket så kallades uti den Patriarkaliska Läran af SvioGötherna, se Edda 15. Themis.
- ↑ Fornspioll: af Spioll, Speill, hvars stamord är Spela: Vindspel; därmed stora Fartyg vindas uppå Landet, eller Hus spelas up igen ur förderfvet; Strängspel äro nog bekante för sit ljufva låte: Spiell, derföre at det håller inne vårman. Möspellshem, Himmelriket; se Edda, 2 Themisaga.
- ↑ Utan tvifvel menas här de nio Patriarker ok deras stamhus. Den tionde var aldeles renskapad, men blef för Fallet til jord.
- ↑ Ymer, så kallas det förste ämnet, deraf all ting blef skapat, se Edda 3 ok 4 Themis.
- ↑ Bore uti en historisk mening, var en Stamfader för Athlinga-stämman, dädan de kallas Bore-Ätten men uti en Theologisk, såsom här, betyder det Skapare. Uti Esai. 42:5. heter det Så säger Bael, Jehovah, Bore haschamalim d. ä. Himmelens Skapare. Sif menar intet annat med Bore, än det Guddomeliga väsendet, uti detta, säger hon (se Edda 4. Themis.) gifves tre Bröder, Attin, Vile ok Ve, det är Fadren, Sonen ok den Helige Ande, som dessa ord i Göthiskan betyda; ok kallar hon dem Bröder, at dermed visa deras jämlikhet; men eljest säger hon, at Odhin födt Vile, eller Thor.
- ↑ Midgard uti en Historisk och Geographisk mening är et ok det samma som de Ripheiska Bergen emellan Svearike ok Norrige, samt Svearike ok Ryssland. Innom denna Midgard bodde Aska-Ätten, men utom var en Jotunbygd, ok et Jotunheim, säger Edda 5 Them. Det samma finnes om Norrige någorstädes i Heims Kringlan.
- ↑ Rökstolar, Rådstolar: HERrans väg är uti tjockt mörker og mörker är omkring hans Thron, 2 Sam. 22:12. 2 Mos. B. 20:21. i Kon. B. 8:12. Ps 97:2. Denna Sifs berättelse om Odhins, Viles ok Ves Rådslag uti Skapelsen visar, at hon haft en klar lämning om dessa Guds ord: Låtom oss göra Menniskan etc.
- ↑ Äserna dro här de första Stamfäderna för mennisko-slägtet. Så kallas ok Stamfäderna uti Svearike.
- ↑ Id, betyder slit; så at där menniskorna först begynte arbeta, där var den första Ida vallen. Uti Luftgården var hon insatt til at bewara honom ok brukan, 1 Mos. B. 2:15, 16. så at denne var den första Idavallen; men den andra, uti Upsola eller Upsala. Ok denna åldren, som räckte allenast några dagar, kallas Gullåldren, Aurea ætas, Saturnia regna. Ty då Saturnus, eller Asaturn, tages i en Theologisk mening, är han den andra Person, som då hade sit nöje med menniskors barn, Ordspr. 8:31, men uti en Historisk, är det en mägtig Konung i Svearike, som okså het ATLE, säger Sparvenfeldts Edda bl. 130, ok des Regering har också varit et Aulum Seculum, en gyllene tid, framför den följande. Sålunda böra desse tvenne Gullåldrar, som ofta förblandas med hvarandra, noga skiljas: Ty den första sträcker sig icke utom Luftgården; men den andra hade sin början något efter verldenes år 1800, ok slut vid verldenes år 2200. Här talas på det Eddiska viset, om bägge på en gång. Den tredje Gullåldren var i Yngve Freis tid.
- ↑ Ögonens begärelse, köttsens begärelse, ok et högfärdigt lefverne, voro desse tre. 1. Mos. B. 3:6, ok kvinnan såg, 1) at trädet var godt at äta af, ok 2) at det var en begärelse för ögonen, ok 3) et kosteligit trä til at gifwa förstånd. Här äro de tre Thursa Möijorna så klart afmålade, som man kan önska.
- ↑ Jotunheim uti en Geographisk mening, är den Norra delen af Scandö, som är mycket bekant för sin köld ok mörker; men uti en Theologisk, utmärkes dermed Helvetet, hvars mörker ok köld är oändeligt. Här märkes det samma som om Idavallen ok gullåldren, at detta ordet betyder här bägge: ty då de tre Helvetets systrarna hade inträngt sig uti Luftgården, så ändades där Gullåldren; ok när Odthins folk uti Svearike, Götherna (Gothjodh, Guds barn heta de uti Rimbegla) togo sig Hustrur ur Jotunheim, så ändades Gullåldren uti hela Europa: ty dessas barn blefvo farlige Krigsmän.
- ↑ Modsognir, det är: en Moder til alla Sognir, Saugnar eller Sägner, ok Historier. Ingen Historia kan komma länger tilbaka, än til Adam. Modsogners maka kallas Durin: Dur, en kort sömn; (Verelii Lexicon Scandicum). Durin, en kvinna som tilkommit i en kort sömn. Ho känner icke här igen Eva? Af detta Dur, kommer namnet Durgar eller Dvergar; Gar betyder Afföda, som ses af ordet Fädgar, Fader ok Son; Modgar, Moder ok Dotter. Dvergarna voro först Madkar skapade i eller af Ymes kött, det är: jord, (säger Edda bl. 26.) men af Guds tiltalan fingo de en förnuftig siäl: Ok bodde ändock uti jorden ok i stenar. Om samma tid säger Ovidius Met. Lib. Fab. IV. v. 121. Tum primum subiere domos: domus antra fuerunt etc. utan tvifvel har Adams sorg öfver fallet, ok at han undstack sig i Luftgården, jämiväl gifvit härtil anledning. Hesiodus ok Ovidius tala härligen om Fullkomlighetenes tilstånd, eller som de efter vår Sif säga, Gullåldren; ok at den fick en ända, då Dverga-åldren kom i dess ställe. Fallet beskrifver Hesiodus med sådane ord, Op. & Dies v. 48. Den första menniskan εξεπατησε ville draga, eller stöta Gud ur vägen för sig: ok kunde härmed icke annat förtjena än en stor vrede. V. 70. etc. talar han om en härlig Jungfru, som Gudarna skapade af jord, men Merkur, eller Hermar (icke den förste, som het Thor, utan en annan, som falskeligen antagit den förras namn, ok tilägnat sig hans gjerningar). Han inblåste lögn ok smickrande ord uti bröstet på henne; ok när hon kom til den nyskapade Epimetheus, så förgat han det, som hans Skapare Prometheus (Ovid. Lib. I. Fab. II. v. 82.) befalt honom. Men så snart han tagit emot det, som denna nyskapade kvinnan gaf honom, fick han förnimma, huru mycket ondt han dragit öfver sig ok jorden, samt hafvet. v. 89. Ovid. talar om Fallet med korta ord: Fab. IV. 113, 114. At då Asathurn blef utaf sin egen son stött af Thronen, ok måste nedstiga uti det yttersta mörkret, så ändades Gullåldren. När menniskan stötte Gud af sin hjertas Thron, så måste den andra Person i Gudomen, som uti Edda kallas Thor ok Asathurn, påtage sig at nedstiga af Himmelen, på jorden; ja til ok i det yttersta mörkret. Här är fallet ok uprättelsen blandade: Men uti den VIII Fab. talar Ovid. med klara ord om uprättelsen, sägandes i 440. At den Allrahögstas Son, Thor hin Bollde, (Apollo) en sann Gud åtog sig sådane vapn, som han förr icke haft, samt med dem dödade den fasliga Ormen, som ville förderfva hela mennisko-slägtet. Ormen het Python (af Heb. ordet Pithah, Pitho, med smickrande ord ok stora löften bedraga en.) ok Högtiden som årligen skulle firas för denna seger, kallas Pythia, (är okså ren Hebreiska, 3. p. f. 2. conjugationis Pass. ok heter på vårt mål: Kvinnan är bedragen med smickrande ord ok stora löften.) På denna Högtid skulle äplen utdelas, säger Natalis Comes de Pythiis Mythol. bl. 430. Han anfører på samma rum, af gamla Hedniska Skrifter, at på den första Pythiska Fest segrade ingen annor än Gudarna, Castor (KasThor den höga Thor) uti löpande: Pollux (Bolldur en ok den samme som Thor, men för hans tvenne naturer föreställes han i Edda 13. Themis. under tvenne Bröder, ok af Greker, som Tvillingar, af hvilka den ene upväckt den andra ifrån döden. Deres Moder födde dem eller honom, på det sättet, at hon vardt hafvande, icke af sin ägta man Tyndarus, utan af Gud) uti säcktande; I språng Calais eller Kal-Is, ok med vapn Zethes (desse två Bröder betyder okså en Person, som var Bores, det är: Skaparens Son); med Klot Peleus (Beldeg, Bolldur); uti kämpande hans Broder Thelamon, som eljest kallas ATLAS eller Thor, (Soran, in voce Atlas, & Telamon, Ennii Fragm.); Hercules (så kallas okså Thor) uti fäcktande, kämpande ok häfvande. Så at en ok samma Person firas här under flera namn. Det är mycket vist, at Hedningarne i senare tider mente här med åtskilliga Personer; men de felade deruti, ty uti den Patriarkaliska Läran, ifrån hvilken den Sviogöthiska, ok af henne både den Grekiska ok Latinska, Mytho Theologien hänflutit, förstods med dessa namnen ingen annor än Verldenes Frälsare. Ok var det icke underligare, at han uti den Patriarkaliska Läran hade flera namn, än at han uti de Mosaiska ok Prophetiska Skrifterna kallas nu Kvinnones Säd, 1 Mos. B. 3:15. Guds Hjerta, 1 Mos. B. 6:6. 8. 21. Hos. 11:8. 2 Sam. 7:21. 2 Krön. 17:19. HErrans Arm, Esa. 53:1. Imanuel, Esai. 7. David, Ezech. 34:23,24, 37:24. Salomo, Höga Wis. 1:1, 3:11, etc. at förtiga ganska många andra.
