Vaulo Spa
Revisjon per 24. sep. 2013 kl. 08:07 av JJ.Sandal (diskusjon | bidrag) (Justerer tilbake til px og tilføyer valign="top" da overskrift ikke fungerte likt i de ulike skjermstørrelser. Spørsm. om bilde bør være 400 el. 300px for best mulig symmetri i forh. til overskrift? For mange blockquotes setter tekst ut av posisjon.)
| Velg språk | Norrønt | Islandsk | Norsk | Dansk | Svensk | Færøysk |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Denne teksten finnes i flere utgaver på følgende språk ► |  |
 |
 |
 |
| |
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|
||||
|
|
|||||
|
|
|||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
||||||
|
Eller Sviogöthars ok Nordmänners Patriarkaliska Lära, Eller sådan hon var före Odhin II:s tid
af Johan Göransson Stockholm, 1750
Vaulo Spa Det hos Grekerna förlorade Arimaspeija |
 |
|---|
1.
- Hliods bith ek allar,
- Helgar Kindir,
- Meiri ok mini,
- Maugo Heimthallar,
- Vildat ek Valfauthar,
- Vel framteljak,
- Fornspiöll fira,
- Tha ek fremst ofnam.
- Sif begärer ljud.
- Äfvenså begynner Hesiodus Op. & Dies
- ok Ovidius sin Metamorph.
2.
- Ek man Jotna,
Ár afborna,- Tha er forthom mik,
- Födda (frädda) hoftho,
- Nio man ek heima
- Nio i vithi,
- Miötvith morann,
Fyrir mold nethan,
- Jag mins Jätterna
- I början borna,
- De som fordom mig
- Födde ok lärde.
- Nio mins jag hemen, (husen)
- Nio Stamträd [3]
- Et måttat Stamträd, aldeles rent,
- Som nu ligger under molden.
- Sif hade lärt sin vishet af dem,
- som lefvat före Floden; af de Tio Patriarker.
3.
- Ar var allda
- Tha Ymir bygthi,
- Bara sandur ne fär,
- Nä salar un (unnir),
- Jord fanz äva,
- Ne upp himin,
- Gap var ginunga,
- Enn gras hvergi. (ekki)
- Början var tidens,
- Då Ymer [4] bygde.
- Hvarken sand eller siö,
- Icke salar under;
- Jorden fans icke,
- Icke ofvantil Himmel;
- En ofantlig rymd var;
- Men gräs icke.
- Denna ok den 5:te v. har Ovid. gjordt til en,
- Lib. I, Fab. 1. v. 5-20.
4.
- Athur Börs synir,
- Biothom yptho
- Their er Mithgarth,
- Morann skopo
- Sol skein sunnan
- A salar steina,
- Tha var grund groin,
- Gronum lauki
- Deraf skapade Attin, Vile ok Ve, all ting,
- se Edda 4 Themisagan.
5.
- Sol varp sunnan,
- Sinni mana,
- Hendi enni hogri,
- A himin Jodyr,
- Sol that ne visst,
- Hvar hon sali atti,
- Stiaurnor that ne visso,
- Hvar thär stathi atto,
- Mani thath ne visse,
- Hvat hann megins atti
- Solen kastade sunnan,
- I det sinne månan,
- På sin högra hand,
- Å Himmelens hästedör.
- Solen det ej viste,
- Hvar hon salen åtte,
- Stjernor det ej viste,
- Hvar de staden åtto,
- Månan det ej viste,
- Hvad han för kraft åtte.
- Sol.
- Måne.
- Stjernor.
6.
- Tha gengengo Regin aull
- A Raukstola,
- Ginnheilog Goth.
- Ginnheilog Goth,
- Ok um thath gettuss,
- Nott ok nidiom,
- Nofn umgafu,
- Myrgin heto,
- Ok mithian dag,
- Undurn og aptan,
- Arum at telja.
- Då gingo kungerna alle
- Å sina Rökstolar [7],
- De dyrhelige Gudar.
- De dyrhelige Gudar,
- Ok om det öfverlade:
- Natt ok Nedan
- Namn omgofvo,
- Morgon kallade,
- Ok middagen,
- Undarn ok afton,
- Åren at telja.
- Attins, Viles og Ves
- första Rådslag uti Skapelsen.
- Se 1. Mos. B. 1:26.
- Namngifningen.
7.
- Hittoz Äsir,
- A Ida velli,
- Their er haurg ok hof,
- Ha timbrotho,
- Afla laugtho,
- Auth smidotho
- Afls kostotho,
- Als freistutho.
- Tangir skopo
- Ok tól giortho.
- Den I. Ätten, Äsa Ätten.
- De första menniskor uti
- Paradis visa strax prof af
- många konster, säger Sif.
- Penningar slagne,
- säger Sif.
8.
- Tefldo i tuni,
- Teitir voro.
- Var theim vettugis (vettergis,
- Vant or gulli, vettengis)
- Uns thriar komo,
- Thursa meyar.
- Amatkar miok,
- Or Jotunheimom
- Gullåldren, se 1. Mos. B. 2:11,
- äfven Sturlesons Edda, 8. Themisag.
- Fallet.
- Gullåldrens ända jämför Ouid, Met. L. 1,
- Fab. III ok Hesiod. op. & Dies, samt
- Eddas 8 Themis.
Fodnoter
NB. Alla de ord, som uti Göthiska Texten hafwa TH, de hafwa i samma stafvelse bokstafven THOR i Manuscripten, hvilken ljuder i några stafvelser som DH, i andra som TH, åter i andra som THS.
- ↑ Heimdaller uti Edda betyder Presteståndet, hvilket så kallades uti den Patriarkaliska Läran af SvioGötherna, se Edda 15. Themis.
- ↑ Fornspioll: af Spioll, Speill, hvars stamord är Spela: Vindspel; därmed stora Fartyg vindas uppå Landet, eller Hus spelas up igen ur förderfvet; Strängspel äro nog bekante för sit ljufva låte: Spiell, derföre at det håller inne vårman. Möspellshem, Himmelriket; se Edda, 2 Themisaga.
- ↑ Utan tvifvel menas här de nio Patriarker ok deras stamhus. Den tionde var aldeles renskapad, men blef för Fallet til jord.
- ↑ Ymer, så kallas det förste ämnet, deraf all ting blef skapat, se Edda 3 ok 4 Themis.
- ↑ Bore uti en historisk mening, var en Stamfader för Athlinga-stämman, dädan de kallas Bore-Ätten men uti en Theologisk, såsom här, betyder det Skapare. Uti Esai. 42:5. heter det Så säger Bael, Jehovah, Bore haschamalim d. ä. Himmelens Skapare. Sif menar intet annat med Bore, än det Guddomeliga väsendet, uti detta, säger hon (se Edda 4. Themis.) gifves tre Bröder, Attin, Vile ok Ve, det är Fadren, Sonen ok den Helige Ande, som dessa ord i Göthiskan betyda; ok kallar hon dem Bröder, at dermed visa deras jämlikhet; men eljest säger hon, at Odhin födt Vile, eller Thor.
- ↑ Midgard uti en Historisk och Geographisk mening är et ok det samma som de Ripheiska Bergen emellan Svearike ok Norrige, samt Svearike ok Ryssland. Innom denna Midgard bodde Aska-Ätten, men utom var en Jotunbygd, ok et Jotunheim, säger Edda 5 Them. Det samma finnes om Norrige någorstädes i Heims Kringlan.
- ↑ Rökstolar, Rådstolar: HERrans väg är uti tjockt mörker og mörker är omkring hans Thron, 2 Sam. 22:12. 2 Mos. B. 20:21. i Kon. B. 8:12. Ps 97:2. Denna Sifs berättelse om Odhins, Viles ok Ves Rådslag uti Skapelsen visar, at hon haft en klar lämning om dessa Guds ord: Låtom oss göra Menniskan etc.
- ↑ Äserna dro här de första Stamfäderna för mennisko-slägtet. Så kallas ok Stamfäderna uti Svearike.
- ↑ Id, betyder slit; så at där menniskorna först begynte arbeta, där var den första Ida vallen. Uti Luftgården var hon insatt til at bewara honom ok brukan, 1 Mos. B. 2:15, 16. så at denne var den första Idavallen; men den andra, uti Upsola eller Upsala. Ok denna åldren, som räckte allenast några dagar, kallas Gullåldren, Aurea ætas, Saturnia regna. Ty då Saturnus, eller Asaturn, tages i en Theologisk mening, är han den andra Person, som då hade sit nöje med menniskors barn, Ordspr. 8:31, men uti en Historisk, är det en mägtig Konung i Svearike, som okså het ATLE, säger Sparvenfeldts Edda bl. 130, ok des Regering har också varit et Aulum Seculum, en gyllene tid, framför den följande. Sålunda böra desse tvenne Gullåldrar, som ofta förblandas med hvarandra, noga skiljas: Ty den första sträcker sig icke utom Luftgården; men den andra hade sin början något efter verldenes år 1800, ok slut vid verldenes år 2200. Här talas på det Eddiska viset, om bägge på en gång. Den tredje Gullåldren var i Yngve Freis tid.
- ↑ Ögonens begärelse, köttsens begärelse, ok et högfärdigt lefverne, voro desse tre. 1. Mos. B. 3:6, ok kvinnan såg, 1) at trädet var godt at äta af, ok 2) at det var en begärelse för ögonen, ok 3) et kosteligit trä til at gifwa förstånd. Här äro de tre Thursa Möijorna så klart afmålade, som man kan önska.
- ↑ Jotunheim uti en Geographisk mening, är den Norra delen af Scandö, som är mycket bekant för sin köld ok mörker; men uti en Theologisk, utmärkes dermed Helvetet, hvars mörker ok köld är oändeligt. Här märkes det samma som om Idavallen ok gullåldren, at detta ordet betyder här bägge: ty då de tre Helvetets systrarna hade inträngt sig uti Luftgården, så ändades där Gullåldren; ok när Odthins folk uti Svearike, Götherna (Gothjodh, Guds barn heta de uti Rimbegla) togo sig Hustrur ur Jotunheim, så ändades Gullåldren uti hela Europa: ty dessas barn blefvo farlige Krigsmän.
